Under vÄren 2006 antog den dÄvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om Àndring i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd. Den nya lagen innehÄller bland annat regler som ska strÀva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegrÀnsat anstÀllda förstÀrks. De nya reglerna innebÀr bland annat ett fÀrre antal former för tidsbbegrÀnsade anstÀllningar. Möjligheten att under en lÀngre tid stapla visstidsanstÀllningar pÄ varandra ska motverkas genom att alla tidsbegrÀnsade anstÀllningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergÄr i tillsvidareanstÀllning. Kvalifikationstiden för företrÀdesrÀtt till ÄteranstÀllning sÀnks ocksÄ och gÀller alla anstÀllningar.

DÄliga arbetsförhÄllanden, bristande sÀkerhet och omÀnskliga situationer Àr rubriker som cirkulerar allt oftare i media. Globaliseringen har lett till att företag i allt större utstrÀckning sourcar sin produktion till aktörer i utvecklingslÀnder dÀr arbetsförhÄllanden enligt vÀsterlÀndsk standard Àr oacceptabla. Skandaler inom mÀnskliga rÀttigheter och miljöutslÀpp Àr skadliga för företagens rykte. Detta Àr nÄgot de aktivt mÄste jobba med för att motverka och i detta avseende Àr kinesiska textilfabriker en stor riskgrupp. Syftet med rapporten Àr att utreda hur företag kan arbeta för att skydda sig mot ordrÀgliga arbetsförhÄllandne i sina fabriker samt hur de kan förbÀttra arbetsförhÄllanden i dessa.

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄr för 40 % av Sveriges totala energianvÀndning och för cirka 50 % av den totala elanvÀndningen. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar allt högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader sÄvÀl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten Àr nÄgot byggindustrin strÀvar efter idag. Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trÀvillor utifrÄn modulbyggande. Syftet Àr att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krÀvs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trÀvillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

En ny lagförÀndring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bÄdebolag och intressenter, sÄsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lÀmnade ett vallöfte Är 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november Är2010 blev revisionen frivillig för ungefÀr 250 000 smÄbolag. De krav som stÀlls för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor Àr att de har mer Àn tre anstÀllda, omsÀttningenskall vara mer Àn 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer Àn 1,5miljoner kronor. Minst tvÄ av dessa krav mÄste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande Àr en fördel för de smÄ bolagen, dÄ det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan ocksÄ innebÀra en nackdel. NÀr ett bolag vÀljer attavskaffa revisorn innebÀr det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som nÀr de anlitar en revisor.

DÄ den senaste tidens vÄld och hot mot polisen ökat i vÄrt samhÀlle har vi valt att titta lite nÀrmare pÄ vad som kan göras för att motverka detta. Polisen i Sverige avlossar idag sina tjÀnstevapen cirka 30-40 gÄnger per Är. Flera av dessa skjutningar skulle kanske ha undvikits genom tillÀmpning av ett icke dödligt vÄld t ex pepparspray. I februari 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen (RPS) att svensk polis skulle utrustas med pepparspray. Pepparsprayen har sedan dess varit ute pÄ remiss i vissa myndigheter i Sverige och resultatet utreds nu av RPS.

Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste 20 Ären vÀxt pÄ ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för mÄnga aktörer pÄ landsbygden. Brist pÄ kunskap inom vildsvinsförvaltningen har medfört att vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att mÀnniskor pÄ mÄnga platser levt med vildsvin under lÄng tid. Den hÀr studien utgÄr frÄn intervjuer med aktörer pÄ lokal nivÄ i omrÄdet runt JÀrna, SödertÀlje kommun, som Àr ett av kÀrnomrÄdena för den svenska vildsvinsstammen. Materialet i studien utgÄr sÄledes frÄn erfarenheter och kunskaper om vildsvin sedan mer Àn 30 Är tillbaka. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom vildsvinsfrÄgan.

Det Àr mycket viktigt att förhindra att bekÀmpningsmedelsubstanser lÀcker ut i miljön och orsakar skada. Lagstiftningen krÀver dÀrför att lÀckaget av bekÀmpningsmedel frÄn odlad mark minskas. Olika myndigheter och organisationer har olika ansvarsomrÄden betrÀffande bekÀmpningsmedel. BekÀmpningsmedelssubstanser kan, om de inte hanteras rÀtt, vara skadliga och dÀrför finns det tydliga bestÀmmelser om hur dessa substanser ska hanteras. MÄnga oberoende undersökningar visar tydligt pÄ att det förekommer lÀckage av bekÀmpningsmedel i samband med att de anvÀnds i behandlingar av odlad mark. Undersökningar har pÄgÄtt under lÄng tid bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Ett flertal ÄtgÀrder och metoder mot lÀckage av bekÀmpningsmedel frÄn odlad mark har framtagits och utvecklats som radikalt kan minska lÀckaget av bekÀmpningsmedel.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). LÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete (TeachersŽ Comprehensions of the Special Education TeacherŽs Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att klarlÀgga lÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frÄgestÀllning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lÀrare har intervjuats; samtliga lÀrare arbetar pÄ F-6 skolor. Jag har anvÀnt mig av ostrukturerade intervjuer med en lÄg grad av standardisering.

Varje Är kasseras stora mÀngder mat i Sverige. En viss mÀngd av det matavfall som uppstÄr kan inte undvikas eftersom ett livsmedels alla delar inte kan konsumeras och dÀrför mÄste slÀngas vid matlagning. Trots detta kvarstÄr faktum att stora mÀngder mat kastas före anvÀndning pÄ grund av att hantering och tillagning inte sker pÄ ett fördelaktigt sÀtt. I denna uppsats presenteras och analyseras tvÄ svenska kommuners system för avgiftsbelÀggning inom omrÄdet för matavfallshantering. Kommunerna har valt att implementera olika system. Gotlands kommun har valt att implementera en viktbaserad avfallstaxa medan Uppsala kommun istÀllet tillÀmpar en fast avgift baserad pÄ sopkÀrlets storlek.

I Sverige har andelen naturskyddade omrÄden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefÀr 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa omrÄden Äterfinns i vÄra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade omrÄden Àr mÄnga gÄnger att bevara biologisk mÄngfald eller att skapa nya livsmiljöer för kÀnsliga arter, men kan Àven innebÀra att ge besökare tillfÀlle att uppleva mer opÄverkad natur (NaturvÄrdsverket, 2005c). I takt med att, Àven avlÀgsna naturomrÄden, blivit alltmer tillgÀngliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar ocksÄ behovet av att kontrollera och hantera den pÄverkan som kan uppstÄ. Syftet med arbetet var att ge svar pÄ hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade omrÄden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa omrÄden t.ex.

Försvarsmakten skall kunna bistÄ det svenska samhÀllet vid svÄra pÄfrestningar i fred. Vilket i förlÀngningen kan innebÀra attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhÀllet viden pÄfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och sÀkerstÀlla en god förmÄga att med kort varsel kunna hanteraen svÄr pÄfrestning pÄ samhÀllet i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter Àr viktigt, frÀmst setttill den gemensamma samhÀllsnyttan som skapas. Men Àven till de ekonomiska fördelar som kan uppnÄs vid en samverkanmellan myndigheterna.BÄda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis bÄda fÄr anvÀnda det yttersta vÄldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de Àr hierarkiska organisationer, personalen bÀr uniform och de Àr statliga instanser.Min avsikt Àr att beskriva samverkan mellan Mellersta MilitÀrdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms LÀn pÄ ennationell regional nivÄ.

Den hÀr uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 nÀr dÄvarande jÀmstÀlldhetsombudsman (JÀmo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhÀllsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som vÀckte starka reaktioner. MÄnga förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igÄng debatten om sextrafficking och frÄgan Àr hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte Àr att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press frÄn april till september 2006.Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehÄllet i debatten och ger en översikt pÄ artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter.

I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Denna studie behandlar bondehushÄllets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar pÄ ett svenskt hushÄll Ären 1870-1900, enperiod dÄ jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla nÀringar. HushÄllet, Tomtas gÄrd i FolkÀrna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushÄll i Sverige som sjÀlv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser.Den ekonomiska vardagen i bondehushÄllet har studerats för att förstÄ vad förÀndringarna innebar för mÀnniskorna som direkt deltog i-, och pÄverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushÄllets medlemssammansÀttning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrÄn antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan pÄ bondehushÄllets försörjningsmönster. Livscykel förstÄs hÀr som den tid dÄ gÄrdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svÀrson, tar över gÄrden.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.