I den hÀr undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprÀtthÄlla en god och begriplig svenska mot allmÀnheten i text, vilket Àr ett krav som stÀlls pÄ dem i sprÄklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter ? FörsÀkringskassan, Konkurrensverket, UK-Àmbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har Ätergivit offentlighetsprincipen pÄ sina hemsidor. För att förstÄ de val och Àndringar myndigheterna gjort, ingick Àven lagtexten Om allmÀnna handlingar offentlighet i analysen.Jag studerar röst och kausalitet i texterna.

Kinesiska myndigheter Äterkommer stÀndigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utlÀndska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist pÄ demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer pÄ orterna Xiangyun och Midu följer upp pÄ tidigare undersökningar av den Àldre generationen pÄ samma platser, samt undersöker vilken av ovanstÄende brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar pÄ vissa generationsskillnader, men Àven pÄ att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhÄllningssÀtt till politiskt styre över det demokratiska alternativet..

The purpose of this thesis was to examine how women who have committed crimes feel they have been treated by authorities. Our research questions were: How do women who have committed crime feel they have been treated by authorities? How has this treatment affected the women and their life worlds? In our study we have conducted semi-structured interviews with four women who have committed crime. Our theoretical basis has been phenomenology, symbolic interactionism and Hirdmans theory on the gender system. Our main results show that the women have different experiences of treatment, some positive and some negative.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade Är 2002 en kampanj med mÄlsÀttningen att förÀndra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen sÄg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgÄtt mot att bli konkurrens- och kundmedveten. FrÄgan vÀcktes vad som Àr Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och stÀller det faktum att Riksskatteverket Àr en myndighet nÄgra sÀrskilda krav pÄ marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att dÀrefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att anvÀnda attitydförÀndrande kampanjer.

PÄ senare Är har etableringen av 3D-applikationer pÄ internet, för att visualisera geografiska omrÄden och platser blivit allt vanligare. Exempel pÄ sÄdana applikationer Àr tjÀnsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjÀnsterna har medfört bÀttre bildupplösning och mer detaljerade satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och sÀkerhetsrelaterade frÄgestÀllningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. FrÄn flera hÄll i vÀrlden har Google stött pÄ ifrÄgasÀttanden och protester.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvÀrdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. DÀremot krÀvs det ingen offentlig upphandling nÀr en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns Àven möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristÄende enheter, som dÄ jÀmstÀlls med verksamhet i egen regi. För att sÄdan verksamhet ska undantas frÄn upphandlingsskyldighet stÀlls sÀrskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristÄende enheten. Kontrollkriteriet krÀver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristÄende enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristÄende enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer dÀr myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har ocksÄ pÄ senare tid ansetts omfattas av undantag frÄn upphandlingsskyldighet.

Med jÀmna mellanrum drabbas vÀrlden och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har RÀddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lÀrande frÄn Olyckor) Är 2005 fÄtt i uppdrag av regeringen att upprÀtta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer Àr involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika hÀndelser/naturolyckor men Àr inte fÀrdigutvecklad. Den innehÄller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade omrÄdet var eller Àr.Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in frÄn olika myndigheter.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

Denna rapport ger inledningsvis en bakgrund till aspirantansökningsförfarandet och de problem som kan uppstÄ i samband med detta. Bakgrunden ger vidare en översikt av gÀllande lagar som reglerar förfarandet. Syftet med rapporten Àr att redogöra för den lagstiftning som finns gÀllande statlig tjÀnstetillsÀttning samt att undersöka hur polismyndigheterna tolkar den lagstiftning som finns. Lagstiftningen ges ett eget kapitel dÀr den gÄs igenom grundligt. Under samtal med studenter sÄ visar det sig att stor osÀkerhet rÄder angÄende gÀllande lagstiftning och att studenterna dÀrigenom inte kan ta tillvara sina rÀttigheter under förfarandet.

Statliga myndigheter anvÀnder i allt större utstrÀckning öppna system, sÄ som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, dÀrmed stÀlls allt högre krav pÄ sÀkerhet och tillit. I takt med den ökade anvÀndningen av elektronisk kommunikation uppstÄr nya problem. NÄgra av dessa Àr att vi inte med sÀkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som bestÀller tjÀnster och att vi inte kan vara sÀkra pÄ att information kommer till rÀtt person eller har Àndrats pÄ vÀgen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka sÀkerheten Àr digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund stÀllde vi oss följande frÄgor, vilken teknik ska statliga myndigheter anvÀnda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska anvÀndas för att uppfylla kraven pÄ sÀker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vÄr uppsats blir dÀrför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersÀtta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om bÄde teknik och anvÀndningsomrÄden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker fÄr lÀsarna en introduktion i Àmnet.

Titel: Propagandaministerierna? En studie av tre myndigheter och deras opinionsbildande verksamhetFörfattare: Pontus HaagUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid insti?tutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs uni?versitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 63 exklusive bilagorSyfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida opinions?bildning av mer ideologisk karaktÀr förekommer samt om det finns ett aktivt arbete med att pÄverka mÀnniskors uppfattning om de tre myndigheterna.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Genomförda samtalsintervjuer med sex representanter med an?svar för information och kommunikation pÄ Energimyndigheten, Fiskeriverket och FörsÀkringskassan.Huvudresultat: Studiens huvudsakliga resultat visar att de tre undersökta myndigheterna inte kan karakteriseras som den typ av ideolo?giska myndigheters som Bo Rothstein hÀvdar att mÄnga svens?ka myndigheter har förvandlats till. Energimyndigheten Àr den myndighet som faller nÀrmast beskrivningen av en ideologi?producerande statsapparat. Myndigheten saknar ocksÄ helt le?gala styrmedel och anvÀnder sig nÀstan uteslutande av opini?onsbildning för att uppnÄ sina mÄl.