Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssÀtt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun anvÀnder sig utav för att hantera Àrenden dÀr det finns en hedersproblematik. Den belyser Àven dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anstÀllda pÄ de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehÄller Àven en intervju med en som genomgÄtt processen.

SammanfattningI dagens informationssamhÀlle stÀlls höga krav pÄ den offentliga förvaltningen. Detta har lett till att mÄnga myndigheter har valt att publicera information pÄ Internet. NÄgra av myndigheterna har Àven lanserat olika typer av sÄ kallade sjÀlvbetjÀningstjÀnster (e-tjÀnster). 24-Timmarsmyndigheten Àr regeringens vision om den framtida förvaltningen. Statskontoret utförde en förstudie betrÀffande standardmeddelanden under perioden november 2003 till augusti 2004.

Syftet med studien Àr att utifrÄn professionellas erfarenheter av att arbeta med ungdomar som har förlorat tilliten för svenska myndigheter öka förstÄelsen för de ungas situation samt för möjligheten att öka de ungas tillit genom sociala projekt som exempelvis mÀnniskan bakom uniformen.Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. Valet av den kvalitativa utgÄngspunkten kommer ur den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutiken, detta för att förstÄ och analysera djupare i ungdomarnas tankar och kÀnslor.Studiens resultat, utifrÄn intervjuer med de professionella pÄ omrÄdet handlar om det sociala problemet utanförskap. De professionella beskriver hur utanförskapsproblematiken, diskriminering och boendesituationer ligger bakom den förlorade tilliten för svenska myndigheter bland ungdomar i dessa omrÄden. Vidare talar de professionella om de levnadsförhÄllanden som mÄnga ungdomar lever under och hur det pÄverkar de unga. De professionella beskriver hur den mentala sjÀlvkÀnslan Àr lÄg och hur detta hÀnger ihop med medvetenheten om sig sjÀlv som invÄnare i en förort.

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten Är 2004 anvÀnts flitigt vÀrlden över. Till en början var det ett nÀtverk designat för privatpersoner, men Är 2007 började Àven företag utnyttja verktyget och till sist fick Àven myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier Àr ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktÀr och arbetssÀtt. Verktyget innehÄller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan anvÀndas pÄ sitt unika vis. Det finns oÀndliga möjligheter i sociala medier, men det Àr inte helt lÀtt att anvÀnda verktyget till dess fulla potential.

Samverkan Àr ett ord med mÄnga synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie Àr att studera samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essÀn ligger pÄ att ge en överblick pÄ vad samverkan innebÀr och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Vilka ÄtgÀrder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser FörÀldraföreningen mot narkotika pÄ narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan mellan myndigheterna i LuleÄ kommun existerar.

Det bakomliggande grundsyftet till den nya Förvaltningslagen (FL), som 1986 ersatte den Ă€ldre Förvaltningslagen (ÄFL), var frĂ€mst att förbĂ€ttra förvaltningens service och stĂ€rka rĂ€ttssĂ€kerheten. För att alla samhĂ€llsgrupper ska omfattas av ett sĂ„dant rĂ€ttsskydd krĂ€vs att kommunikationen inte Ă€r ett hinder vid kontakter med myndigheter. För att överbrygga detta hinder finns FL:s 8 § som uppmanar myndigheter att anlita tolk vid behov. Vissa anser dock att denna tolkregel idag inte Ă€r tillrĂ€ckligt tydlig, har en vag ordalydelse och ett syfte som kan uppfattas mer som en uppmaning Ă€n en skyldighet. Lagrummet ger utrymme för tolkning vilket lĂ€gger ett ansvar pĂ„ myndigheten att sjĂ€lv avgöra nĂ€r riktlinjerna bör följas.

Alltfler myndigheter och kommuner vÀljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna Àr nÄgra av argumenten. MÄlet Àr att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgÀngliga. För att lyckas med detta anvÀnder man klarsprÄk. Problemet med klarsprÄk Àr att det inte Àr tillrÀckligt för vissa mÄlgrupper.

Handel med kvinnor Àr idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 ? 600 kvinnor faller offer för mÀnniskohandel i Sverige varje Är. FrÄgan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rÀttigheter Àr i liten grad omdiskuterad. I Sverige Àr totalt Ätta myndigheter inblandade i arbetet mot mÀnniskohandel med sexuella ÀndamÄl, men vilken typ av stöd och skydd fÄr brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt Ätta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts.

Svenska sÄvÀl som utlÀndska myndigheter har insett vikten av att utveckla webbsidor för bland annat lokala myndigheter. Forskare pÄ Nya Zeeland har sammanstÀllt ett antal nyckelfaktorer som de funnit anvÀndbara vid utveckling av e-myndigheter i USA och dÀrefter undersökt om dessa Àr anvÀndbara Àven pÄ Nya Zeeland. Deras resultat visade pÄ ett behov av ytterligare forskning och den hÀr uppsatsen har dÀrför anvÀnt en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkÀt för att undersöka dessa nyckelfaktorers betydelse i Sverige. Undersökningen visade pÄ att flera av nyckelfaktorerna anses viktiga men att det i vissa fall saknas förstÄelse för dem pÄ lokal nivÄ. De slutsatser som dragits visar pÄ ett fortsatt forskningsbehov om de 16 nyckelfaktorerna men Àven pÄ att det krÀvs utbildning och stöd Ät de lokala myndigheterna för att alla i landet skall fÄ likvÀrdig service oavsett vilken kommun man Àr bosatt i..

Det mÄ inte finnas nÄgon enhetlig definition av vad som Àr terrorism eller vem som Àr terrorist, men klart Àr att attacker riktade mot samhÀllet och dess invÄnare (vare sig de tar livet av oskyldiga mÀnniskor eller inte) genererar i trygghetshöjande ÄtgÀrder.Att studera realism i förhÄllandet stat mot icke stat, hör inte till vanligheterna men i den hÀr studien pÄvisas att det faktiskt Àr möjligt och intressant att göra detta. Enligt realism svarar en stat olika mycket pÄ ett hot eller attentat beroende pÄ kraftfullheten eller följderna dÀr ett attentat med stora följder som den i Norge skulle föra med sig betydligt fler förÀndringar i sÀkerhetsarbetet pÄ Norska myndigheter Àn den i Stockholm skulle göra pÄ Svenska myndigheter. Undersökningens resultat visar att Norge gjort fler och mer djupgÄende förÀndringar pÄ deras policies och sÀkerhetsÄtgÀrder Àn vad Sverige gjort..

Denna studie undersöker hur statliga myndigheter Àr som hyresgÀster pÄ den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslÀngder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. DÀrutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning bÄde organisatoriskt och strategiskt. För att fÄ en tillförlitlig perception om dagens situation har sÄvÀl historisk utveckling samt rÄdande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats.Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider Àr begrÀnsad, sÄledes Àr förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare Àmnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gÀllande lokalförsörjning.Studien bygger pÄ en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter.

PÄ bakgrunn av EUs biodrivstoffdirektiv kommer norske myndigheter til Ä fremme et krav om at en viss andel av oljeselskapenes omsetning kommer fra biodrivstoff. Oljeselskapene stÄr nÄ fremfor en stor forandring med Ä mÄtte tilpasse seg et kommende krav fra norske myndigheter. Et krav innebÊrer at oljeselskapene mÄ utarbeide strategier som tar hensyn til begrensninger gitt av myndighetene. I lys av kravet mÄ oljeselskapene utforme strategier som muliggjÞr kortsiktig avkastning fra salg av biodrivstoff. Samtidig mÄ de tenke pÄ hva som kan bli fremtidens drivstoff og skape lÞnnsomhet pÄ lang sikt.

Varför vi valt att rikta in oss pÄ Grön IT Àr för att det Àr ett relativt okÀnt begrepp som berör ett vÀldigt aktuellt Àmne, klimatfrÄgan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet dÄ det var mÀrkbart hur stor Àmnets kunskapsskillnad var mellan de tvÄ myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien Àr baserat pÄ intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att fÄ insikt i hur lÄngt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jÀmföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi faststÀlla att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevÀrt i bÄde kunskap och arbete och att den myndighet som kommit lÀngre i sitt arbete mot en grönare IT sparar bÄde pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika lÄngt.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter Àr behandlingsverksamheter dÀr huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer Àven vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger pÄ familjebehandling och Àr sÄ kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare Àr socialtjÀnsten. SocialtjÀnsten Àr den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer Àven kontakter med andra myndigheter sÄsom skola, sjukvÄrd, Migrationsverk, polis och kriminalvÄrd. Studiens syfte Àr att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjÀnst och andra myndigheter.

SyfteStudiens syfte Àr att ur ett inifrÄnperspektiv undersöka om personer med diagnosen Aspergers syndrom upplever att omgivningens bemötande förÀndrats efter att de har fÄtt diagnosen. Med omgivningen menas familj, vÀnner och myndigheter. Intentionen Àr att belysa individernas egna erfarenheter av sÄvÀl positivt som negativt bemötande.FrÄgestÀllningar1. Hur upplever individer med Aspergers syndrom att de blir bemötta av familj, vÀnner och myndigheter? 2.