Vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av de utvecklingsomrÄden som ingÄr i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden gÄr mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr fÄ medel i sitt agerande.

Varje dag kör ungefÀr 15 000 fordonsförare omkring pÄ vÄra vÀgar pÄverkade av alkohol och varje Är omkommer cirka 100-150 mÀnniskor i trafiken i alkohol- och drogrelaterade olyckor. Under 2008 rapporterades 31 200 rattfylleribrott och för att effektivisera den brottsbekÀmpande verksamheten mot rattfylleribrott har Tullverket och Kustbevakningen sedan den 1 juli 2008 givits rÀttsliga befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Uppsatsens syfte Àr att studera vad den nya lagstiftningen innebÀr för Tullverket och Kustbevakningen samt hur deras utökade befogenheter pÄverkar polisens arbete mot rattfylleribrott. Fyra kunniga och insatta personer frÄn Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Polisförbundet har intervjuats till uppsatsen. Av intervjuerna framkom att den nya lagstiftningen kommer att underlÀtta och effektivisera arbetet för bÄde Tullverket, Kustbevakningen och Polisen.

Detta Àr en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusförÀldrars behov av riktat stöd i förÀldraskapet. Den ombildade familjen bestÄr av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer dÀr enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare lÀggs fokus pÄ bonusförÀlderns upplevelse av att bli en del i en sÄdan familj. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusförÀldrar. De intervjuade bonusförÀldrarnas familjesituationer skilde sig Ät pÄ mÄnga sÀtt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförÀlder kan uppleva sin situation.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar klarsprÄksarbetet pÄSveriges riksdag. Materialet bestÄr av enskilda intervjuer med fyra textgranskare pÄRiksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger pÄ granskningen avbetÀnkanden. De teman som undersöks Àr textgranskarnas syn pÄ mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarsprÄk, huruvida textgranskarna följer rÄdandeklarsprÄksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgÄ i arbetet med klarsprÄk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarsprÄk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarsprÄk pÄ riksdagen pÄverkas av flera olika faktorer, bland annatriksdagens traditioner vad gÀller arbetssÀtt och skrivsÀtt.

Studiens syfte var att undersöka hur mÀn frÄn Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat vÄld och förtryck samt att se om ett hederstÀnkande hos individer frÄn Mellanöstern förÀndras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga mÀn frÄn Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn pÄ förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck, dÀr kvinnor exempelvis ses som mindre vÀrdiga. Förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet dÀr makt, kön, klass och etnicitet har en pÄverkande roll. NÀr familjer frÄn en hederskultur bosÀtter sig i Sverige kan ett hederstÀnkande förstÀrkas hos dem men det finns Àven möjlighet till en förÀndring dÀr hederstÀnkandet försvagas eller försvinner helt.

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression Àr vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hÀlsa Àr dock begrÀnsad. Denna studie syftade till att beskriva mÀnniskors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var Àven att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

I rapporten redovisas resultatet av sex intervjuer hÄllna med personer med missbruksproblem eller tidigare missbruksproblem. I inledningen till rapporten beskrivs ansvaret i att som myndighetsanstÀlld behandla Àven utsatta grupperingar i samhÀllet, som mÀnniskor med missbruksproblem, pÄ ett förtroendeingivande sÀtt, sÄvÀl socialt som juridiskt. Under rubriken syfte, beskrivs mÄlet att genom de intervjuer som hÄllits, fÄ en uppfattning om hur intervjupersonerna upplever att det Àr att vara i kontakt med Polisen, SocialtjÀnsten samt HÀlso- och sjukvÄrden. Till syftet hör Àven att fÄ en bild av vad som varit till gagn eller skada för intervjupersonernas förtroende för dessa myndigheter. I metoden beskrivs pÄ vilket sÀtt intervjuerna presenteras, hur intervjupersonerna valdes ut samt faktorer hos intervjupersonerna som skulle kunna vara av betydelse för hur de svarar.

I vÄrt fördjupningsarbete beskriver vi hur krisberedskapen Àr uppbyggd och hur en kris hanteras i Sverige med inriktning pÄ polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som vÀckte vÄrt intresse för Àmnet Àr alla de olika hÀndelser som intrÀffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av kriser (exempel pÄ dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi stÀllde oss frÄgan om vi Àr förberedda pÄ en kris?! MÄlet med arbetet Àr att belysa polisens roll i krishanteringssystemet och om det finns tillrÀckligt med kunskap för att hantera en kris. Det Àr givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en kris förutom polisen.

Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per Är, nÀr nÄgot av dessa avtal sluts sker det genom en sÄ kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rÀttvis och fungerande marknad dÀr alla anbudsgivare ska ha samma förutsÀttningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta Àr det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra sÄ effektiva upphandlingar som möjligt.Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar Àr baserad pÄ EU rÀttsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet Àr sÄledes begrÀnsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förstÄelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.NÀr ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns tvÄ allmÀnt antagna upphandlingsförfaranden.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Svenska myndigheter och rÀttsskipning kÀnnetecknas av offentlighet. Det Àr nödvÀndigt för en effektiv och rÀttssÀker förvaltning att verksamheten bedrivs under öppna former med allmÀnhetens insyn. Offentlighet kan dock inte upprÀtthÄllas fullt ut, det finns viktiga intressen som mÄste ges företrÀde. Polismyndigheterna tillsammans med Äklagarmyndigheterna har till uppgift att utreda och beivra brott. Under förundersökningen samlas och dokumenteras mycket information, som utomstÄende kan vilja ha tillgÄng till.

Den hĂ€r uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhĂ€llet för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhĂ€llet? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats dĂ€r intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

Vi mÄste Àndra samhÀllet vi lever i idag för detta samhÀlle Àr inte hÄllbart. En hÄllbar utveckling Àr dÀrför viktig att strÀva emot. Företag mÄste anpassa sig till en hÄllbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnÄ en hÄllbar utveckling mÄste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det Àr nÀst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnÄ en hÄllbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmÄl och lagar.

The purpose of this thesis is to find out how the Swedish authorities comply with international law by studying the protection of asylum-seeking children that are apprehended by Swedish authorities according to the legislation of LVU because of abuse or neglect and thereafter are deported together with their parents. The aim of this thesis is to find out if Swedish legislation and praxis is consistent with international law through the Convention on the Rights of the Child and EKMR. Would it be possible to increase the protection of these children through incorporating the Convention on the Rights of the Child in Swedish law, through a wider interpretation of the principle of non-refoulement or through more morality in the law? The thesis has been conducted as a literature study where the right-dogmatic method has been used to compare Swedish and international law. The theories by Dworkin about morality and law have been compared to Peczeniks right-dogmatic theories.The review shows that Swedish authorities are infringing article 2, 3, 12 and 19 of the Convention on the Rights of the Child, when it comes to the protection of asylum-seeking children. The best way to increase the protection is to incorporate the Convention on the Rights of the Child in Swedish law.