Polismans gripande Àr ett av de frihetsberövande tvÄngsmedlen som anvÀnds mot personer misstÀnka för brott. Gripande Àr en provisorisk ÄtgÀrd i avvaktan pÄ att gÀrningsmannen anhÄlls av Äklagaren. Gripande, som regleras i RÀttegÄngsbalkens 24 kapitel, beslutas av polisman pÄ plats. Reglerna för gripande varierar med hÀnsyn till brottet, den misstÀnkte och omstÀndigheter i övrigt. Syftet med arbetet Àr att fördjupa vÄra kunskaper för att att vi senare ute pÄ fÀltet ska kÀnna oss tryggare i gripandesituationer.

Har polismyndigheterna nÄgot/nÄgra nya sÀtt att fÄ fram hundar? Har det blivit svÄrare att fÄ tag i hundar sen hundskolan slog igen? SvÄrt att fÄ tag i bra hundar om testerna Àr för svÄra? Betalar polisen för dÄligt för sina hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram Àr att de tvÄ myndigheter jag intervjuat har nÀstan samma sÀtt arbeta för att fÄ fram bra polishundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna pÄ hundenheterna sÀger att det krÀvs bra tester för bra blivande polishundar. Det resultat som visat sig Àr att det finns dÄligt med hundar att rekrytera.

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

UmeÄ Energi har som mÄl att vara förnybara i allt de gör Är 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpÄverkan som sker frÄn deras produkt fjÀrrkyla.I denna rapport har miljöpÄverkan frÄn UmeÄ fjÀrrkyla berÀknats genom att ta fram nyckeltalen primÀrenergianvÀndning per levererad kylenergi och vÀxthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. MiljövÀrderingen har framförallt baserats pÄ rapporter frÄn svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till berÀkningar har samlats frÄn statistik och frÄn UmeÄ Energis anlÀggningsrapporter.FjÀrrkylans primÀrenergianvÀndning har berÀknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjÀrrkyla och utslÀppen av vÀxthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjÀrrkyla. En osÀkerhetsfaktor vid berÀkningen Àr uppskattningen av elanvÀndning för kylproduktion.

Denna kandidatuppsats pÄ 15 högskolepoÀng Àr skriven inom Àmnet landsbygdsutveckling. Uppsatsen diskuterar vad olika livsmedelsföretagare pÄ landsbygden anser om att vara just detta. I uppsatsen vÀgs för- och nackdelar med etableringar pÄ landsbygden och det tas Àven upp vilka formella förÀndringar som skulle underlÀtta för dem som bedriver verksamheter utanför staden. UtifrÄn marknadsförings-teorier och rationalitets-teorier diskuterar jag material som jag samlat in genom intervjuer och observation hos olika verksamhetsÀgare som antingen har gÄrdsbutik, lantcafé eller restaurang. Jag diskuterar hur samarbeten och marknadsföring fungerar i företagen och jag tar Àven upp företagarnas syn pÄ landskapsidyllen. Uppsatsen bygger pÄ vad fem olika verksamhetsÀgare anser om dessa frÄgor och inga konsumenter eller myndigheter har kontaktats i denna fÀltstudie. VerksamhetsÀgarna var eniga om att deras företag bidrog till att de som inte Àr bosatta pÄ landsbygden kommer ut i naturen. De öppnar upp för de mÀnniskor som inte Àr bekanta med bygden att hitta en sysselsÀttning sÄ som att fika eller handla i gÄrdsbutiker.

De mÀnskliga rÀttigheterna avser och innefattar alla individer. De mÀnskliga rÀttigheterna Àr allomfattande och menar pÄ att alla individer Àr födda fria, har samma vÀrde och rÀttigheter. De berör alla mÀnniskor över hela vÀrlden, bortsett frÄn nationalitet, kultur eller andra kontexter. MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett allvarsamt samhÀllsproblem som uppmÀrksammats i Sverige och stÀller högre krav pÄ statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mÀnskliga rÀttigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, vÄld och mord pÄ kvinnor runt om i landet.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

SammanfattningEkonomisk brottslighet Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje Är. En brottslighet som kan pÄverka oss fastÀn brottet utförs i utlandet. För att bekÀmpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt pÄ att skapa trygghet och rÀttvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga dÄ ABL Àndrades pÄföljande Är, 1999, nÀr anmÀlningsplikt infördes för revisorer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur företag anvÀnder sig av Internet för att utveckla sitt varumÀrke genom att förmedla miljövÀnliga vÀrden. För att genomföra vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ fallstudie med ett fallföretag i fokus. PrimÀrdata Àr insamlad i form av semistrukturerade intervjuer, vilken vi underbygger med sekundÀra kÀllor. Teorin representerar omrÄdena Internet, miljö och varumÀrkesidentiteten. Inom Internet anvÀnds A.T.

This study aims to examine how heritage archives in Sweden create oral history by the conduction of interviews. Though previous research have shown that this is a task suitable for archives, there have been a lack of knowledge of how this is actually beeing done. Also, oral history have not earlier been studied in relation to the archives larger objectives. The heritage institutions that have been examined are Sjöhistoriska museet, Visarkivet and Dialekt- och folkminnesarkivet I Uppsala. They are all part of public authoritys and use oral history to create more pluralistic and diverse archive collections.

I samrÄd med FörsÀkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande frÄn FörsÀkringskassan och dess handlÀggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nÀmnare Àr att alla har fÄtt avslag pÄ sin begÀran om rÀtt till sjukpenning frÄn FörsÀkringskassan samt att de Àr arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i klÀm mellan olika myndigheter och blir utan ersÀttning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade sÀrskilt nÀr de upplever att de inte har nÄgot stöd eller kÀnner att det inte finns empati hos handlÀggaren vilket medför kÀnslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av vÄra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handlÀggare varpÄ hon kÀnde sig vÀldigt tillfreds med FörsÀkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de nÀrmaste obefintlig kontakt med sina handlÀggare varefter de har kÀnt en enorm frustration och ibland Àven ilska pÄ FörsÀkringskassans handlande.

Internetfenomenet ?Distributed Denial of Service?, förkortat DDoS, beskrivs ofta som ett av de största hoten mot Internet idag. Genom att utnyttja den grundlÀggande strukturen i kommunikation mellan nÀtverk och datorer kan kriminella blockera och stÀnga ute webbplatser och -tjÀnster frÄn anvÀndare, samtidigt som det Àr mycket svÄrt för offret och myndigheter att nÄgonsin identifiera den eller de skyldiga. Enorma globala nÀtverk av ovetande mÀnniskors infekterade datorer fjÀrrstyrs till att utföra angrepp mot alla sorters organisationer pÄ Internet med olika motiv, som finansiella, politiska eller för ren vandalism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att göra en dagsaktuell kartlÀggning över lÀget kring DDoS-angrepp och titta pÄ statistik över de mest förekommande angreppstyperna, och se om den nyare publicerade forskningen kan svara pÄ de pÄgÄende och framtrÀdande trender som kan ses.

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlĂ€gger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del Ă€gt rum pĂ„ den politiska och akademiska arenan inom omrĂ„det korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gĂ€ller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förĂ€ndrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk stĂ„ndpunkt i denna frĂ„ga. Det har heller inte skapat nĂ„gon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, dĂ€remot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), frĂ€mst pĂ„ initiativ frĂ„n EU. Riksrevisionsverket (RRV) har Ă€ven ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förĂ€ndringarna finns frĂ€mst pĂ„ det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förĂ€ndringar fortfarande finns frĂ„getecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngĂ„ngaraktig? instĂ€llning hos myndigheter och nĂ€ringsliv gentemot korruption i Sverige..

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi anvÀnt oss av intervjuer, enkÀter och litteraturstudier. Rapporten innehÄller Àven bakgrundsfakta för att fÄ en ökad förstÄelsen av innehÄllet.