De svenska förvaltningsmyndigheterna finns över hela Sverige och kan vara ansvariga för en rad olika arbetsomrÄden. De statliga förvaltningsmyndigheterna ska sköta den offentliga förvaltningen. Förvaltningsmyndigheterna ska pÄ ett sjÀlvstÀndigt sÀtt, och under eget ansvar, genomföra handlÀggningen i de Àrenden de Àr ansvariga för. En av de mest centrala principerna för svenska myndigheter, Àr den som kallas för offentlighetsprincipen. Förvaltningslagen har som mÄl att frÀmja rÀttssÀkerheten genom att garantera en snabb och effektiv handlÀggning vid förvaltningsmyndigheter i myndighetsutövning mot enskilda individer.

Syfte & frÄgestÀllningar. Debatten om myndigheters roll och det faktum att den borgerliga alliansen gjorde frÄgan om myndigheters opinionsbildande till en valfrÄga 2006 gör att man kan ana att det har skett en förÀndring sedan dess. Eller har det det? Det Àr vad vÄr studie syftar till att utreda..

Inom ramen för Sveriges regerings mÄl om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hÄllbar utveckling. Offentlig upphandling kan dÀrmed ses som ett strategiskt verktyg för att nÄ ett flertal samhÀllspolitiska mÄl om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper Ärligen in varor och tjÀnster till ett vÀrde av mer Àn 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter vÀljer leverantörer som arbetar med miljöhÀnsyn och sociala hÀnsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hÄllbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds samt hur sÄdana krav följs upp.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur svenska medelstora företag i en förÀnderlig omgivning hanterar situationer dÀr det krÀvs information, direktiv och beslut frÄn kinesiska myndigheter. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med valt fallföretag och utvalda experter. Vidare har litteraturstudier givit oss en teoretisk referensram. Uppsatsen har resulterat i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

I datornÀtverk blir anvÀndandet av WLAN (trÄdlösa nÀtverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det Àr framförallt bekvÀmare att anvÀnda trÄdlösa nÀtverk dÄ man slipper allt kablage och ofta Àr oberoende av var man befinner sig för att anvÀnda nÀtverket. TrÄdlösa nÀtverk Àr dock inte helt problemfria. Den frÀmsta anledningen till detta Àr att informationen fÀrdas genom radiovÄgor istÀllet för genom kablade nÀtverk. Detta gör att WLAN Àr i riskzonen för avlyssning, dÀr informationen kan utsÀttas för obehörig Ätkomst om den inte Àr vÀl skyddad.

En central dimension i teorin om mÄlstyrning Àr att fÄ en koppling mellan mÄl och resurser, dÀremot finns det ingen vÀgledning i hur dessa tvÄ kan integreras. Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mÄl och resurser i planeringsarbetet och utifrÄn denna kartlÀggning komma med förslag för hur VÀgverket kan förbÀttra kopplingen mellan mÄl och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument frÄn berörda myndigheter, vilka Àr förutom VÀgverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms lÀn och FörsÀkringskassan. Informationen Àr strukturerad pÄ följande sÀtt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och dÀrefter följer beskrivning av mÄlutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhÄllande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och nÄgon form av koppling mellan mÄl och resurser, dock Àr det endast VÀgverket som gör en berÀkning av resursÄtgÄngen per mÄl.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter Àr ett lÀmpligt stöd för den mÄlgrupp den riktar sig till, samt om arbetssÀttet har betydelse för de berörda klienternas vÀlbefinnande. Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod dÀr insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med bÄde klienter och samordningshandledare. I resultatet framhÄlls av bÄde klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsÀtt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhÄllningssÀtt samt vikten av det gemensamma sprÄket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och vÀlbefinnande framgÄr mÄnga olikheter, men ocksÄ flera likheter som vi med hjÀlp av sociologiska teorier tolkat.

Under senare Är har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stÀrka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den sÄ kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen stÀller krav pÄ att myndigheten ska ha en internrevision inrÀttad och för denna stÀlls vissa krav pÄ kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet pÄ internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sÀnks. Syftet med denna studie Àr att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har nÄgon inverkan pÄ avgiften för myndigheternas Ärliga externrevision. Detta Àr relevant eftersom det under de senaste Ären gjorts satsningar pÄ internrevision, samt att det finns krav pÄ att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjÀlp av en regressionsmodell baserad pÄ tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet pÄ internrevisionen har en effekt pÄ avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har nÄgon signifikant negativ pÄverkan pÄ avgiften för externrevision.

Kvinnor som utsatts för vÄldtÀkt kommer mÄnga gÄnger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir vÄldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhÀllets myndigheter och dÀrmed fÄr de ett bristfÀlligt omhÀndertagande. Detta kan fÄ allvarliga följder för kvinnan, sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfÀren bemöter dem efter en vÄldtÀkt. De myndigheter som Äsyftas i denna rapport Àr kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal pÄ kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Uppsatsens syfte Àr tvÄfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, RÀddningstjÀnsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands lÀn och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts frÀmst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade vÀl, mycket tack vare ett upparbetat nÀtverk. LikasÄ var kontakten med massmedia bra.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller brottsofferfrÄgor. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har Àven deltagit i seminarium angÄende stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjÀnstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstÄ vid eventuella insatser för brottsoffer.

VÄrt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsÀttningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi fÄ en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades pÄ hur deras beslut pÄverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frÄgor, per telefon eller under planerade möten. MÄlet med intervjuformen var att fÄ informella svar.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att undersöka vÄldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet hos myndigheter och organisationer som de kommer i kontakt med dÄ de har sökt hjÀlp. Enligt feministiska vÄldsforskningen mÄste vÄldet förstÄs och tolkas utifrÄn en samhÀllelig kontext som Àr utformad av mÀns makt över kvinnor som resulterat i att mÀnnen besitter rollen som överordnad och kvinnan underordnad. Med Handlingsprogram för insatser vid vÄld mot kvinnor i Malmö som underlag, presenterar jag myndigheters ansvar och uppdrag vid bemötandet av vÄldsutsatta kvinnor som jag sedan jÀmfört och analyserat tillsammans med feministisk teori och det empiriska materialet. Insamling av empirisk data gjordes utifrÄn semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnor dÀr samtliga lÀmnat en relation som innefattat vÄld. Resultatet visar pÄ att brister finns vid bemötandet hos myndigheter och organisationer.

Denna uppsats handlar om mÄl- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. MÄl- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev dÀr politikerna stÀller de övergripande mÄlen för myndighetens verksamhet. Det Àr viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar pÄ bÀsta sÀtt. Det gÀller hÀr frÄgan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening Àr det en frÄga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel anvÀnds pÄ effektivaste sÀtt.