Polisuniformen M/04 ? Aggressiv och militÀrisk? - Ur ett etniskt perspektiv. Det förs debatter bÄde i media och ute pÄ landets myndigheter om polisens uniform. Bakgrunden Àr en utredning som RPS tillsatte efter synpunkter frÄn polisens etiska rÄd om att allmÀnheten uppfattar uniformen som aggressiv och militÀrisk. Syftet med denna rapport Àr att jÀmföra svenskar och invandrares syn pÄ den svenska polisens nuvarande uniform M/04 samt placeringen av tjÀnstevapnet.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrÄn Herzberg`s tvÄfaktorteori. Studien undersökte Àven om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade pÄ samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

TjĂ€nstekvalitet Ă€r ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om mĂ„nga upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjĂ€nsteupphandling upplever de Ă€ndĂ„ svĂ„righeter med att definiera kvalitet samt utforma och stĂ€lla krav i tydliga, relevanta och mĂ€tbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mĂ€tas vid offentliga tjĂ€nsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvĂ€rderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvĂ€rderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som Ă€r av vikt för upphandling av kvalitet och dĂ€refter utreds begreppet tjĂ€nstekvalitet.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har flertalet varningstjÀnster som via Internet levererar prognoser till myndigheter, som exempelvis rÀddningsverket (SRV), och allmÀnhet dÀr det stÀlls extra höga krav pÄ tillgÀnglighet.I strÀvan att öka driftsÀkerheten Àr man pÄ SMHI intresserade av att införa lastbalansering av olika kritiska tjÀnster. Man ser flertalet fördelar med en sÄdan lösning, bland annat ökad driftsÀkerhet, minskad kÀnslighet för belastningstoppar, ökade möjligheter till service och underhÄll av systemen samt ett mindre behov av akutinsatser frÄn systemadministratör.Detta examensarbete har inom SMHI resulterat i ökad förstÄelsen för olika lastbalanseringsteknikers möjligheter och begrÀnsningar. Vidare har det gett rekommendationer vad gÀller införskaffande av lastbalanseringsprodukter samt tagit fram en lösning för enkel serverlastbalansering som skall kunna integreras med SMHI-Linux (SMHI:s standardiserade Linuxplattform med en definierad uppsÀttning applikationer och verktyg).Den framarbetade lösningen har pÄ prov implementerats tillsammans med den nya webbplattform som Àr under framtagande. För att undersöka detta systems prestanda, skalbarhet och robusthet har det genomförts ett antal tester..

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group ? people with a minor mental retardation ?, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text.

Syftet med denna uppsats pÄ 15 hp Àr att undersöka företag inom turistbranschens förutsÀttningar för att överleva och expandera. Jag har valt att undersöka Abisko som konkurrerar med större, nÀrliggande och mer vÀletablerade orter. Allt detta sker i samspel med yttre faktorer som pÄverkar företagens förutsÀttningar, exempelvis det faktum att Abisko Àr en nationalpark samt belÀget i regnskugga vilket ger bra förutsÀttningar för norrsken och lockar enorma mÀngder turister varje Är. Samverkan mellan företag visade sig vara en vÀsentlig faktor för framgÄng, de behöver varandra. Det framkom Àven att konkurrenssituationer kan uppstÄ mellan företag i Abisko.

SamhÀllet Àr mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem Àr sÄ smÄ, och har kanske till och med sÄ pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i vÄra dagliga beslut. Vid vissa tillfÀllen stÄr vid dock inför beslut som Àr betydligt svÄrare, t.ex. i vilken mÄn vi ska handla kostsamma försÀkringar för stora olyckor som högst osannolikt intrÀffar men skulle fÄ katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstÄr för centrala beslutsfattare dÀr man fattar beslut att genomföra riskreducerande ÄtgÀrder i samband med potentiella katastrofer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

I företag och organisationer har mÄnga verksamheter blivit beroende av informationsteknologi. Det krÀvs i mÄnga statliga myndigheter att datorsystemen fungerar för att de ska kunna genomföra sin dagliga verksamhet, det Àr systemförvaltningen som ser till att detta fungerar. Idag satsas resurser pÄ att utveckla systemen utifrÄn tekniken och inte frÄn anvÀndarnas perspektiv. Det innebÀr att systemen inte tillgodoser anvÀndarnas behov och önskemÄl vilket kan leda till ett motstÄnd till att anvÀnda systemen. Konsekvensen kan bli att nyttan med systemen inte uppfylls.

Syftet med studien Àr att beskriva vilka insatser samhÀllet sÀtter in för de hemlösa samt hur dessa individer upplever dessa insatser. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka skillnader det finns mellan hemlösa kvinnor respektive mÀn, intressant Àr Àven hur livet ser ut efter hemlösheten. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr studien bestÄr utav fyra halvstrukturerade intervjuer gjorda med mÀnniskor som tidigare varit hemlösa.Resultatet visar att det finns hjÀlp att fÄ ifrÄn samhÀllet om man vill ta emot den. Ofta vill hemlösa inte motta hjÀlp, dÄ de inte vill ha nÄgot med myndigheter att göra. Vidare fÄr lÀsaren i denna studie ta del av stÀmpling och stÀmplingsperspektivet, stigma, kriser och inte minst motivationen och dess betydelse för hemlösa.

LÀkemedelsbranschen Àr idag hÄrt konkurrensutsatt vilket skapar incitament till förÀndring av de interna processerna av vilka inköp utgör en. LÀkemedelsbranschen har av tradition ansetts ha en eftersatt inköpsverksamhet för att vara en sÄ mogen bransch. VÄr undersökning gick ut pÄ att jÀmföra en Best Practice modell för inköp med inköpsverksamheten i lÀkemedelsbranschen. För lÀkemedelsbranschen finns helt klart utvecklingsomrÄden och utmaningar i förhÄllande till den gÀngse inköpsteorin och Best Practice modellerna. Vid en jÀmförelse med Best Practice modell för inköp och vÄrt fall identifierade vi ett antal avvikelser beroende pÄ rationella, politiska och ekonomiska orsaker.

Arbetet i den hÀr rapporten har koncentrerats pÄ att ta fram vad som i nulÀget Àr gÀllande rÀtt i strandskyddsbestÀmmelserna. Vi har anvÀnt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lÀgga alltför stor vikt vid kÀllor som tillkommit innan Är 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förÀndrat utseendet pÄ lagrummen. Vi har undersökt hur det Àr tÀnkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frÄgor och hur strandskyddsfrÄgorna har skötts innan lagÀndringarna infördes. Vi kan konstatera att den Àndrade lagstiftningen kommit att innebÀra vissa förbÀttringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor.The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described.Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala.All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala.