Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..

Romers situation Àr ett aktuellt Àmne som berör och upprör mÄnga mÀnniskor. Syftet med vÄrstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgÄ ifrÄn romersegna upplevelser och erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition pÄverkar deras förutsÀttningar i livet. Respondenterna i vÄr undersökning var romer iGöteborg, nÄgra av dem arbetade för romers rÀttigheter och nÄgra av dem var allmÀnnamedborgare.

Syftet med denna undersökning har varit att fĂ„ en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för vĂ„ldsamma mĂ€n i nĂ€ra relationer som anvĂ€nds i tvĂ„ mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser pĂ„ mĂ€nnens vĂ„ld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik Ă€r KBT och att trenden Ă€r liknande i Sverige. Detta utifrĂ„n omrĂ„det vĂ„ld i nĂ€ra relationer. VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har anvĂ€nt oss utav en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat myndigheter sĂ„som Polisen, SocialtjĂ€nst, Brottsofferjouren, FrivĂ„rden, Kvinnojour och LĂ€nsstyrelsen i Östersund och LuleĂ„ kommun.

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.

Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsÀttning kan pÄverka individens sjÀlvbild, vilket Àven kan resultera i utanförskap i samhÀllet. Detta kan ha lett till att man aldrig fÄtt kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nÀmnare till att personer med psykisk funktionsnedsÀttning som deltog i projektet Unga till Arbete i GÀvle fick ett arbete, samt att öka förstÄelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsÀttning, varav tvÄ av dem kvinnor och tvÄ mÀn genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmÀrksamhet, oförstÄelse samt undermÄlig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gÀllde och följt deltagarna frÄn tidig skolgÄng fram till vuxen Älder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i GÀvle hjÀlpt respondenterna att fÄ stöd och dÀrmed ett arbete.

Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska vÀrden och upphandlingsförfarandena Àr inte sÀllan föremÄl för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter Àr skyldiga att tillÀmpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgÄtt förÀndring och Àr idag vid sidan av den nationella lagstiftningen Àven EU-rÀttsligt reglerad. Inte sÀllan Àr byggentreprenad föremÄl för grÀnsöverskridande handel, inte minst pÄ grund av det stora antalet tjÀnster som Àr kopplade till arbetet och dÀrmed stora ekonomiska vÀrden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker dÀremot i regel pÄ ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det rÄder sÀllan nÄgon större konkurrens vad gÀller sÄdan egendom, ofta pÄ grund av byggnadernas speciella karaktÀr.

Bakgrund och Problem: Dagens samhÀlle förÀndras stÀndigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förÀndringar Àr att de berörda stÀndigt mÄste anpassa sig för att utvecklas med förÀndringen. FörÀndringarnas baksida Àr att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dÄligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förÀndringsprocesser kan detta motverkas. Externa förÀndringar kan exempelvis vara nya lagar.

Regeringens beslut att omlokalisera svenska myndigheter frĂ„n Stockholm har varit, och Ă€r fortfarande, ett mycket omdebatterat Ă€mne. Avsikten med beslutet Ă€r att kompensera för de tidigare genomförda försvarsnedlĂ€ggningarna som framför allt drabbat Arvidsjaur, Östersund, Gotland samt Karlstad/Kristinehamn. Debatten kring detta fĂ„ngade vĂ„r uppmĂ€rksamhet och vi blev intresserade av att nĂ€rmare undersöka hur en omlokalisering pĂ„verkar myndigheternas verksamhet och dess individer. Syftet med denna uppsats Ă€r att utforska hur omlokaliseringen inverkar pĂ„ myndigheternas kompetens och organisationskultur. Med tanke pĂ„ den stora omstĂ€llningen för befintlig personal Ă€r vi ocksĂ„ intresserade av att ta reda pĂ„ vilka konsekvenser förfarandet fĂ„r för den enskilda individen.

I Sverige finns det nÀstan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan frÄn jord till bord. De flesta av dessa myndigheter Àr kommunala nÀmnder som genom sina tjÀnstemÀn sköter tillsynen av mÄnga olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter Àr gÄrdsmejerier och andra mindre mejerier som i mÄnga kommuner Àr de anlÀggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket stÀller storakrav pÄ de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstÄ vid de tillsynsbesök som inte motsvarar bÄda parters förvÀntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dÄlig dialog. Detta kan leda till problem bÄde för företagare och för inspektörer som fÄr ett sÀmre arbetsklimat. För att komma till rÀtta med dessa problem mÄste man undersöka vad som fungerar bra och lÀra sig av dessa goda exempel.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.

Syfte: Denna uppsats kommer att behandla det stÀndigt vÀxande problemet med företag som sysslar med bluffaktureringar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att förklara vad fakturaskojeri Àr, hur man kommer Ät dessa verksamheter med hjÀlp av de lagar som finns, vilka rÀttsfall man kan stödja sig pÄ samt om det kan behövas en lagÀndring.Metod: Vi kommer utifrÄn rÀttsfall pÄ det aktuella Àmnet besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att studera rÀttsfallen och se pÄ de domslut som framkommit, vill vi utvÀrdera om lagen Àr tillrÀcklig. I övrigt anvÀnder vi oss av artiklar frÄn nÀringslivet, rapporter frÄn myndigheter, telefonintervjuer, lagtexter, lagutskottets betÀnkande samt doktrin.Slutsats: I takt med antalet ökande anmÀlningar mot företag som bedriver annons- och fakturaskojeri har problemet uppmÀrksammats allt mer. Bluffakturabolag Àr ett bolag som stÀller ut fakturor som inte Àr bestÀllda.