Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp. VT 2009.

En fungerande infrastruktur är viktig för Sverige där Brokonstruktionerna innehar en viktig roll då landets naturlandskap är fyllt av hinder som man måste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslängd på 120 år och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krävs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners beständighet har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse. Anledningen till detta är att en del av de äldre betongkonstruktionerna visat tecken på tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dålig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpåfrestningen under driften så som exempelvis vägsalt och tyngre transporter.

Syftet med detta examensarbete är att vidareutveckla glasfiberbalkar så de kan användas som mellanbjälklag i småhus. Förebilden var ett ?Delta Deck? som utvecklats av Altakor Group och används i Brokonstruktioner. Denna profil har vi sedan modifierat och optimerat för bruk i småhus. Den största skillnaden är att vi valt att inte använda den så kallade ?snap-fit?-tekniken.

Skador och slitage på Brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k.

Syftet med detta examensarbete är att vidareutveckla glasfiberbalkar så de kan användas som mellanbjälklag i småhus. Förebilden var ett ?Delta Deck? som utvecklats av Altakor Group och används i Brokonstruktioner. Denna profil har vi sedan modifierat och optimerat för bruk i småhus. Den största skillnaden är att vi valt att inte använda den så kallade ?snap-fit?-tekniken.

I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende på effektivisering av byggprocessen. Målet är att ersätta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmässiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. Utifrån dessa hinder skall förslag på lösningar sammanställas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jämförelse sammanställas där rullarmeringskonstruktionen ställs emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten från granskningen visar på minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket även sänker totalresultatet.

Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i Brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan konstruerad plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också räknat in det minskade underhållet och ökade livslängden.

En brotyp som är vanlig bland Brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Trafikkontoret i Stockholm har en viktig uppgift i att förvalta de drygt 800 Brokonstruktioner som är en vital del av stadens infrastruktur. En utmaning inför framtiden blir att tackla det ökade underhållsbehovet som en följd av ett åldrande brobestånd och ökad trafikbelastning. Trafikkontoret är en av de förvaltningar som ingår i Stockholms stad, som till stor del är en beställarorganisation. Idag sköts fortfarande det förebyggande underhållet av broar i egen regi men på grund av omorganiseringar kommer underhållet i framtiden att handlas upp.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett underlag för upphandling och kunskapsåterföring i form av objektskartor, uppföljningsprotokoll och egenskapskrav med utgångspunkten att förbättra det förebyggande underhållet. Informationen som ligger till grund för rapporten har inhämtats från en litteraturstudie, intervjuer med sakkunniga inom branschen, data från förvaltningssystemet BaTMan och en inventering av Stockholms stads broar.