Sökresultat:
1337 Uppsatser om Bristfällig konkurrens - Sida 62 av 90
KlagomÄlshantering : Hur kan butiker arbeta för att skapa en positiv effekt av klagomÄlshantering för att öka kundlojalitet inom svensk detaljhandel?
De senaste Ärtiondena har det blivit vÀldigt viktigt för butikerna att pÄ ett konkurrenskraftigt sÀtt ta fler av de marknadsandelar som finns tillgÀngliga. I form av bÀttre sortiment, priser, men framförallt bÀttre service, skapar butiker i dagens detaljisthandel en större konkurrens av en högre köpupplevelse för kunden. Det Àr alltsÄ kundens höga efterfrÄgan av köpupplevelsen som utvecklar butikernas totala kvalitet. En av de faktorer som bidrar till butikens service kan vara klagomÄlshantering.KlagomÄlshantering har i dagens handel blivit en viktig del för butiken att binda till sig kunder och pÄ detta sÀtt skapa en relation till kunden. Med detta menas den totala process kunden gÄr igenom.
TillÀmpning av balanserat styrkort i ett mindre företag: förÀndringar ur ett institutionellt perspektiv
Ăkad globalisering i kombination med allt högre krav frĂ„n kunder innebĂ€r att företag i dag utsĂ€tts för hĂ„rd konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en lĂ€ngre tid sökts Ă„stadkomma en styrning som Ă€r anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa Ă€r det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillĂ€mpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förstĂ„elsen för det balanserade styrkortets tillĂ€mpning i ett mindre företag samt att pĂ„ olika hierarkiska nivĂ„er analysera och jĂ€mföra upplevda förĂ€ndringar som tillĂ€mpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie pĂ„ ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.
Konsten att vÀxa genom partners - : En kvantitativ och kvalitativ studie över Medius partnerhantering
Medius Àr ett IT-företag med djup kompetens inom omrÄdena verksamhetsutveckling och processoptimering med mÄl att erbjuda sina kunder vÀrldens bÀsta affÀrsstöd. Sedan Medius grundades 2001 har organisationen haft en kraftigt Ärlig tillvÀxt. Ett fokus pÄ ökad omsÀttning och tillvÀxt Àr nÄgot som genomsyrar hela organisationen. TillvÀxten ska uppnÄs genom ökad direkt- och partnerförsÀljning. Ett stort fokus under en lÀngre period pÄ att skapa nya partners har lett till att antalet Àr mycket högt och att det saknas nÄgon egentlig koll pÄ hur mÄnga de Àr, vilken kategori de tillhör och hur vÀl de presterar.Medius kraftiga och snabba expansion samt deras fokus pÄ ytterligare tillvÀxt har skapat resursbrister inom organisationen vilket pÄverkat partnerhanteringen stort.
Innovationskommunikation i börsnoterade företags Ärsredovisningar: En fallstudie av Europeiska IT-företag
IT-branschen karakteriseras av snabb teknisk utveckling och krĂ€ver externt finansiellt kapital för att driva forsknings- och utvecklingsverksamheten. För att innovativa IT-företag ska lyckas fĂ„ tillgĂ„ng till extern finansiering Ă€r transparens angĂ„ende innovationsverksamheten i Ă„rsredovisningen av stor betydelse. PĂ„ grund av hög konkurrens pĂ„ marknaden uppstĂ„r dilemmat att hitta rĂ€tt balans mellan transparens och sekretess i Ă„rsredovisningen. Företaget behöver uppnĂ„ transparens för att minska informationsasymmetrin mellan företaget och dess investerare för att fĂ„ tillgĂ„ng till externt kapital, men samtidigt kan detta ocksĂ„ utnyttjas av konkurrenterna vilket kan försvaga företagens konkurrensfördelar. Ă
rsredovisningen Àr en av de viktigaste kanalerna för kommunikation av innovationsinformation till investerare.Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för kommunikation av innovationer i extern redovisningsinformation avsedd att minska informationsasymmetri hos företag med hög- respektive lÄg barriÀr mot imitation genom att (1) beskriva kommunikation av signaler om innovation i börsnoterade innovativa företags Ärsredovisningar och (2) identifiera och analysera signaleringens betoning och karakteristik (3) samt att utveckla en modell för signalering av innovation förhantering av informationsasymmetri.
Prisbaserat eller kvantitetsbaserat stödsystem?: en studie av
svenska vindkraftsproducenter
Uppsatsen behandlar de svenska vindkraftsproducenternas uppfattning betrÀffande de tvÄ olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat som tillÀmpas i Sverige under Är 2004. Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra förmÄgan att stimulera till teknisk utveckling hos de tvÄ olika stödsystemen miljöbonus och elcertifikat. Vi Àmnade undersöka vilka uppfattningar de olika svenska elproducenterna har betrÀffande de olika systemens kapacitet att stimulera till nyinvesteringar i förnybar elproduktion med vindkraft och vilka incitament de olika stödsystemen ger de enskilda vindkraftsproducenterna att reducera kostnader och priser. Teknisk inlÀrning och osÀkerhet pÄverkar de olika systemens kapacitet att skapa elproduktion med förnybara energikÀllor. Konkurrensintensiteten pÄverkar de olika systemens incitament att reducera kostnader och priser.
Bemanningsbranschen - En bransch under utveckling? : En studie av tre bemanningsföretag i VÀstmanland
Titel: Bemanningsbranschen ? En bransch under utveckling? ? En studie av tre bemanningsföretag i VĂ€stmanlandSeminariedatum: 2013-01-09Högskola: MĂ€lardalens högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademien för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling.Ămne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FĂA300Författare: Helena Bodin, TherĂ©se LindbergHandledare: Magnus LinderströmSidoantal: 33Bilagor: 1Nyckelord: Bemanning, rekrytering, bransch, marknadsstrategiSyfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att utifrĂ„n valda teorier undersöka bemanningsbranschen genom att studera tre bemanningsföretag i VĂ€stmanland.Metod: Abduktiv ansats och kvalitativ metod. Tre halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska delen av uppsatsen grundar sig pĂ„ vetenskapliga artiklar samt böcker inom det studerade omrĂ„det.Empiri: Empirin baseras till största del pĂ„ de intervjuer som genomfördes med Roger Ragnebrant som Ă€r regionschef för Prime i MĂ€lardalen, Sanna Riesten som Ă€r platsansvarig pĂ„ Manpower i VĂ€sterĂ„s samt Anders Agarsson som Ă€r Arenas platschef i VĂ€sterĂ„s.Slutsatser: Den största utmaningen i bemanningsföretagens omvĂ€rld Ă€r svĂ€ngningarna i konjunkturen. En viktig strategi Ă€r sĂ„ledes att göra sitt företag mindre konjunkturkĂ€nsligt. Studien kom fram till att det rĂ„der en hĂ„rd konkurrens pĂ„ bemanningsmarknaden i VĂ€stmanland.
"GÀvlemodellen" : ? Födseln av en unik "bildbyrÄ" tillhörande tvÄ konkurrerande tidningar i GÀvle
The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers ?Arbetarbladet? and Gefle Dagblad? in the GÀvle district were affected by this kind of change in quite a unique way.
Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer
Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.
Att bygga leverantörsrelationer och hantera finansiell öppenhet i ett helÀgt dotterbolag
Företag möter idag allt hÄrdare konkurrens, detta leder till att företag i allt högre grad samarbetar med aktörer i leverantörskedjan för att uppnÄ kostnadsreducering. I detta sammanhang benÀmns Open Book Accounting som ett anvÀndbart verktyg för att uppnÄ kostnadseffektivitet i leverantörskedjan. Tekniken bygger pÄ den enkla logiken att ett eller bÄda företagen i enrelation ?öppnar upp sina redovisningsböcker? och avslöjar intern finansiell information som tidigare hÄllits hemligt inom organisationens grÀnser, exempelvis kostnader för produkter eller processer. Genom denna öppenhet kan företagen reducera kostnader och utveckla varandras verksamheter.
Att behÄlla "rÀtt" medarbetare : En studie om hur Talent Management upplevs av arbetstagare
Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hÄrdare och med rÀtt arbetstagare pÄ rÀtt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva mÄste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer Àn bara en arbetsplats att gÄ till. Det pÄgÄr ett ?krig? om talanger och nÀr organisationer lyckats attrahera en talang mÄste de ocksÄ se till att behÄlla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte Àr definierade som talang.
Före och efter kraschen : En branschstudie av tjÀnsteföretagen inom IT-sektorn i Sverige
Uppsatsen behandlar de svenska, börsnoterade, IT-företagens stÀllning idag, fem Är efter nÄgot som mÄnga refererar till som en ?IT-krasch?. I mitten av Är 2000 sÄ vÀnde IT-aktiers kurser pÄ vÀrldens börser kraftigt nedÄt. Denna period var svÄr för mÄnga företag inom IT-sektorn. De blev pÄverkade dels av den dÄliga publiciteten i media dels av en lÀgre efterfrÄgan pÄ deras tjÀnster.Genom studier av Ärsredovisningar samt genom en begrÀnsad enkÀtundersökning har vi skapat oss en grund för att kunna karlÀgga IT-företagens stÀllning idag samt hur de ser pÄ branschens framtid.Företagen upplevde generellt den nÀrmsta perioden efter Är 2000 som otillfredsstÀllande.
Marknadsandelarnas betydelse för bedömningen av dominerande stÀllning : En komparativ studie av EU och USA
KonkurrensrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde av stor betydelse runt om i vÀrlden. KonkurrensrÀtten har sina ursprungliga rötter i USA dÀr den fick sitt fÀste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegrÀnsande beteenden förrÀn i mitten pÄ 1900-talet. KonkurrensrÀtten i bÄde EU och USA har som gemensamt syftet att frÀmja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegrÀnsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande stÀllning.
En arvinge - en lÀnk i en kedja : nyckeln till gÄrden, friheten och arbetsbördan
Detta Ă€r en samhĂ€llsvetenskaplig kandidatuppsats med temat ?generationsvĂ€xling i lantbruket?. UtgĂ„ngspunkten Ă€r Ă„tta intervjuer insamlade pĂ„ olika gĂ„rdar runtom pĂ„ fasta Ă
land, vilket Ă€r ett ösamhĂ€lle belĂ€get mitt ute i Ăstersjön. Som komplement till intervjuerna har Ă€ven deltagande observationer gjorts. Med utgĂ„ngspunkt i de vardagliga liv mĂ€nniskor lever, livsvĂ€rlden, vill jag genom denna studie förmedla en översiktlig bild av Ă„lĂ€ndska arvingars livssituationer samt vad som möter dessa personer i vardagen nĂ€r de bestĂ€mt sig för att ta över familjegĂ„rden eller nyligen har gjort det.
En studie om varumÀrkesidentitet ochvarumÀrkesimage inom utbildningssektorn
NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poÀngFörfattare: Danijela Vukovic, Marielle VÀgermark, Shiman ZarifnejadHandledare: Cecilia ErixonTitel: En studie om varumÀrkesidentitet och varumÀrkesimage inom utbildningssektorn Bakgrund: I en tid dÀr utbudet Àr större Àn efterfrÄgan och det rÄder en stÀndigt vÀxande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumÀrke. Det Àr via varumÀrket som konsumenten kan erhÄlla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumÀrket fungerar som informationskÀlla blir det viktigt för företag att veta om deras varumÀrkesidentitet, det vill sÀga hur företaget vill bli uppfattade, stÀmmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som dÄ blir företagets varumÀrkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur vÀl deras varumÀrkesidentitet stÀmmer överens med deras varumÀrkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen Àr John Bauer.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva överensstÀmmelsen mellan en gymnasieskolas varumÀrkesidentitet och varumÀrkesimagen av gymnasieskolan.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts.
IT-Utbyggnad: en undersökning om utbyggnad och finansiering
av IT infrastruktur i de fyra nordligaste lÀnen
1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssÀker IT ? Infrastruktur för Sverige, dÀr alla invÄnare ska ha tillgÄng till ett fiberoptiskt nÀt inom 100m avstÄnd frÄn andra byggnader. Alla hushÄll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast Är 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhÀlle för alla?.