Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn på strategier som används inom nämnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestått av tre intervjuer med personal på Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett.

Den här uppsatsen handlar om tjänstekoncessioner ur rättssäkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjänster, som måste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjänstekoncessioner. EU-rättens inslag på upphandlingsrättens område är också något som förklaras, vilket gör både EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det är rättssäkerheten som undersöks hos tjänstekoncessioner redogörs även vad som avses i allmänhet med rättssäkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rättsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvärdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjänstekoncessioner får inte innebära inskränkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Studiens syfte är att undersöka spelaktörers konkurrensförutsättningar över Internet på den svenska spelmarknaden.Den teknologiska utvecklingen har bidragit till ökad tillgänglighet vilket lett till att spelande över Internet vuxit sig starkt. Spelmarknaden är komplex gällande marknadsföring och på grund av att aktörer ska sälja en produkt till konsumenten som samtidigt kan ge negativa påföljder. Spellagstiftningen i Sverige är inte uppdaterad och är orsak till att landet blivit kritiserat av EU-kommissionen. Egentligen ska det råda monopol på den svenska spelmarknaden, men monopolet har blivit utsatt för konkurrens av externa aktörer som kan verka fritt på Internetmarknaden.Teorier som appliceras i denna studie är Internets påverkan på branschstrukturen och teorin om konkurrensutsatta marknader.Slutsatsen är att befintlig reglering med det svenska spelmonopolet kan ses ur olika perspektiv. Det ena är att marknaden kan betraktas som fungerande på grund av det ?Moment 22? läge som uppstått.

Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud.I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen.

Status är ett brett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Status ställs ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsägelsefulla resultat från tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar på att yrkets status är hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbättras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur nivån av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förändrat ledarskapet och de anställdas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde på undersökningens syfte att undersöka nivån av empowerment inom ett företag som genomgått en stor organisatorisk förändring. Metoden som användes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt, där den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar på hur empowerment påverkats i en organisation som gått från monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, då befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrån detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, är att empowerment nivån i en organisation som gått från monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gått från monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Forskning har visat att det finns en betygsinflation - elevers betyg blir högre och högre utan attderas kunskaper ökar i samma takt. En tänkbar förklaring till detta är den ökade konkurrensenmellan skolor. Studier har också visat att flera olika aspekter utöver elevens kunskaper ochfärdigheter utgör grunden för elevens betyg. Syftet med detta examensarbete är att undersökavad som kan påverka betygsättningen i matematik utöver de kunskaper och färdigheter somenligt kursmål och betygskriterier ska utgöra grunden för betyget. För att uppfylla vårt syftehar vi utgått från två frågeställningar; ?Vilka uppfattningar har de medverkande lärarna omvilka yttre faktorer som kan påverka betygsättningen i matematik?? och ?Finns det skillnader ihur detta upplevs på olika skolor och i så fall på vilket sätt?? För att besvara vårafrågeställningar utfördes kvalitativa intervjuer med tretton matematiklärare verksamma igrundskolans senare år i två olika kommuner.

Design används vanligen som något för att uppnå ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjänster och varumärken. Designbyråer har med sin specialkompetens sålt tjänster till företag i Sverige sedan femtiotalet. Förändringar i omvärlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förändrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyråer.Med hänsyn till den problematik som lyfts fram är det intressant att se närmare på vilka faktorer som är viktiga för designbyråers långsiktiga överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. Därmed blir syftet att undersöka och analysera förutsättningar för framgångsrika samarbetsformer mellan designbyrå och uppdragsgivare.

Den här uppsatsen handlar om tjänstekoncessioner ur rättssäkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjänster, som måste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjänstekoncessioner. EU-rättens inslag på upphandlingsrättens område är också något som förklaras, vilket gör både EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det är rättssäkerheten som undersöks hos tjänstekoncessioner redogörs även vad som avses i allmänhet med rättssäkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rättsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvärdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjänstekoncessioner får inte innebära inskränkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Syftet med vår undersökning är att analysera hur arbetstagare påverkas av att arbeta i en organisation som erbjuder karriärmöjligheter. Vilka positiva och negativa faktorer blir påverkade av möjligheterna? Vi kommer genom intervjuer analysera våra respondenters inställningar och relatera dessa till befintliga teorier. Vi kommer dessutom undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar individernas inställning på begreppet karriär.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex personer på tre olika positioner inom organisationen. Urvalet skedde strategiskt där kriterier vi använt oss av i urvalet är position, ålder och anställningstid.

The aim of this study is to investigate the problematisation of the swedish railwaysector during the early 1990?s from a New public management-perspective. The method of approach is a ?What is the problem represented to be?-analysis as advocated by Carol Bacchi. By applying this method to the official investigation aimed at providing suggestions for increasing competition in the railway sector it has been shown that the process of deregulation has strong connections to the ideas and models suggested by the New public management-ideology of organisational theory. .

Design används vanligen som något för att uppnå ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjänster och varumärken. Designbyråer har med sin specialkompetens sålt tjänster till företag i Sverige sedan femtiotalet. Förändringar i omvärlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förändrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyråer.Med hänsyn till den problematik som lyfts fram är det intressant att se närmare på vilka faktorer som är viktiga för designbyråers långsiktiga överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. Därmed blir syftet att undersöka och analysera förutsättningar för framgångsrika samarbetsformer mellan designbyrå och uppdragsgivare.

Det är inte svårt att se hur immaterialrätten och konkurrensrätten ibland kan kollidera. Immaterialrätten syftar till att skydda prestationer eller kännetecken medan konkurrensrätten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska råda på EU:s inre marknad. Immaterialrätten är främst nationellt reglerad, medan konkurrensrätten normeras genom gemenskapsrätten och har erkänts företräde framför nationell rätt. Till följd av dessa omständigheter har konkurrensrätten ofta i praktiken fått företräde framför immaterialrätten. EU har dock sedan länge erkänt legitimiteten och betydelsen av immaterialrätter och försöker numera uppnå en balans mellan målet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrättsskyddet.