Asperger syndrom är en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsättningar. Detta gestaltar sig i en oförmåga att leva sig in i hur andra tänker och känner, fantasifattigdom och nedsatt förmåga till social interaktion. Människor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra människor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra människor någon gång uppsöka vården. Personalen i vården känner inte alltid till de funktionsnedsättningar som människor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dåligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vårdlidande uppstår.

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets påverkan på barns lärande och utveckling. Många forskare vilar sina studier på Vygotskij och utgår från hans teori om den närmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bättre då barn har en social kompetens och i den ingår konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frågeställningarundersökningen utgått ifrån är: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Bakgrund Många förbättringsarbeten kommer inte vården tillgodo därför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och åtta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard.

Syftet med studien var att utvärdera om samarbetsbaserad problemlösning (SBP) är ett effektivt verktyg för pedagoger att hjälpa elever som har bristande sociala, känslomässiga eller beteendemässiga färdigheter. Studien avsåg också undersöka om implementeringen av SBP hade någon ytterligare inverkan på pedagogernas arbete utöver det direkta arbetet med enskilda elever. Studien kastar också ljus över vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har för elevers utveckling. Studien baseras på pedagogernas egna uppfattningar av vad implementeringen av SBP har bidragit till. För att utvärdera effekterna och upplevelserna av den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen användes det standardiserade bedömningsinstrumentet, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) samt en egen utformad kvalitativ enkät. Resultatet av denna studie visar att pedagogerna upplever att SBP är ett effektivt verktyg för att hjälpa elever att utveckla bristande sociala, känslomässiga och beteendemässiga färdigheter.

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets-problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ?träffar?.Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ?intrinsic features?(gränssnittsegenskaper).

Bakgrund Många förbättringsarbeten kommer inte vården tillgodo därför att implementeringsprocessen inte fungerar optimalt. Stödpersoner har visat sig vara en bidragande faktor för en lyckad implementering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse i rollen som stödperson vid en implementering av ett nationellt kvalitetsregister (Senior alert). Design Studien genomfördes med kvalitativ ansats och åtta stödpersoner intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att bli utsatt för aggressivitet. Studien baserades på åtta publicerade vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Hotets karaktär och den rädsla, oro och frustration det väckte: Osäkerhet och bristande kunskap att möta hotet: Otrygghet på grund av bristande skyddsåtgärder: Brist på samarbete och förtroende. Studien visar hur en aggressiv situation kan tas i uttryck och vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av ett aggressivt beteende, samt hur patientkontakten försämras och hur påfrestande det är att bli involverad i en incident. Omvårdnad bygger på en god relation med vårdtagaren och den är svår att upprätthålla om det finns hot och aggressivitet i relationen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94..

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde.

1997 infördes en ändring i ÅRL som innebar att företag med tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet ska redovisa miljöinformation i förvaltningsberättelsen. BFN har kommit med ett uttalande när det gäller riktlinjer för vad miljöinformationen ska innehålla och att den ska granskas och godkännas av revisorn i samband med granskning av övriga förvaltningsberättelsen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kvaliteten på granskningen av miljöinformationen utifrån olika faktorer. För att uppfylla syftet har vi använt en deduktiv ansats och samlat in våra primärdata utifrån den kvantitativa metoden.Vi har gjort ett slumpmässigt urval bland revisorerna i Sverige och skickat ut en Internetenkät. Resultat visar att de flesta revisorerna inte godkänner bristande miljöinformation.

Hypotyreos är en sjukdom som kan vara svår att diagnostisera. Trots att kliniska symtom är kända kan det vara svårt att sätta dem i samband med hypotyreos. Många personer är obehandlade och kontaktar primärvården flera gånger med olika symtom. Det skapar ett onödigt lidande för dessa personer. Distriktssköterskan kan ha en viktig uppgift i patienternas vård då de söker för olika symtom via mottagning eller telefon.

Syftet med studien var att belysa hur personer med synnedsättning upplever den fysiska miljöns tillgänglighet i samhället. För att besvara syftet valdes en intervjubaserad studie för att få en fördjupad kunskap inom området. Semistrukturerade intervjuer med nio personer utfördes ifrån två olika kommuner. Inklusionskriterierna för deltagande var att personerna skulle vara medlemmar av intresseföreningen, ha en synnedsättning samt vara i arbetsför ålder. Dataanalysen genomfördes utifrån en innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Upplevelser av miljöns bristande tillgänglighet?, Upplevelser av miljön som ett stöd för aktiviteter?, Upplevelser av hur välkända miljöer skapade tillgänglighet? och ?Upplevelser, konsekvenser och hanteringsstrategier av bristande tillgänglighet?.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och frontlinepersonal på snabbmatsrestauranger.