I dagens samhÀlle pÄverkas vi allt mer av bilder runt omkring oss. Trots det har bilden ett vÀldigt litet utrymme i skolan. Detta arbete tar upp hur pedagogens syn pÄ bildÀmnet kan pÄverka undervisningen. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer som genomförts med sex pedagoger som undervisar i bild och form. För att ge en helhetsbild av hur verkligheten Àr har de intervjuade pedagogerna olika utbildningar och undervisar i olika Äldrar, allt frÄn tidigt pÄ lÄgstadiet och Ànda upp pÄ högskolenivÄ.

I takt med att vÄra storstÀder förtÀtas förvÀntas stadsrummen tillgodose ett allt större antal invÄnare och aktiviteter. En aktivitet som sedan 1970-talet utövats i de svenska stÀderna Àr skateboardÄkning. Aktiviteten har genom Ären emellertid ansetts vara problematisk, ofta pÄ grund av bristande förstÄelse frÄn planerare och vuxenvÀrlden. MÄlet med uppsatsen Àr att ge en ökad inblick och förstÄelse i den stundtals misstolkade skateboardkulturen, genom att skapa ett underlag som kan fungera som grund för fortsatta studier och diskussion. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka populÀra urbanmiljöer för skateboardÄkning med fokus pÄ deras utformning.

Syfte med denna studie var att fÄ kunskap om hur och pÄ vilka sÀtt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stÀrkas. Teoretisk inspiration har hÀmtats frÄn Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmÀrksamhet, vÀrde och kunskap Àr centralt i sjuksköterskans ledarskap..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Forskning visar att personliga assistenter Àr en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö pÄ grund av att assistenterna mÄnga gÄnger arbetar ensamma hos kunden, har brist pÄ tydliga riktlinjer frÄn ledningen samt otillrÀckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras sjÀlvbestÀmmanderÀtt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och assistenternas egna grÀnsdragningar i denna problematik. För att besvara vÄrt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Denna uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskÀnslor, dessa Àr ?utan nÀrrelation?, ?otillrÀckliga vÀnskapsband?, ?avvikande? och ?alienerad?. De tvÄ faktorerna ?utan nÀrrelation? och ?otillrÀckliga vÀnskapsband? behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet Àr att utifrÄn dessa faktorer förklara hur kÀnslor av ensamhet kan uppstÄ i samhÀllet.

Antalet besökare pÄ svenska kommuners webbsajter bestod Är 2005 av drygt 60 procent av internetanvÀndarna i Sverige. Sedan dess har anvÀndandarna ökat precis som medellivslÀngden i Sverige ocksÄ har ökat, under 2013 översteg medellivslÀngden 80 Är för första gÄngen hos mÀn. Med en högre Älder ökar risken för olika funktionshinder och idag Àr det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i Ätanke.Idag erbjuder sÄ gott som alla svenska kommuner e-tjÀnster dÀr medborgarna kan utföra sina Àrenden pÄ ett enklare, snabbare och sjÀlvstÀndigt sÀtt nÀr de sjÀlva vill. Flera kommunsajter har bÄde hög och bred tillgÀnglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgÀngligheten markant pÄ en kommuns startsida frÄn den tillgÀnglighet som man finner pÄ den del av webbplatsen som innehÄller kommunens e-tjÀnster.

Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Bakgrund och problem: SjÀlvbestÀmmanderÀtt Àr en grundprincip i socialtjÀnstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. SocialtjÀnstlagen gör ingen skillnad pÄ friska eller sjuka mÀnniskor, vilket kan skapa dilemman för bistÄndshandlÀggare vid behovsbedömning.Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att uppnÄ en förstÄelse kring hur bistÄnds-handlÀggare arbetar med sjÀlvbestÀmmanderÀtt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ Àldres sjÀlvbestÀmmanderÀtt nÀr det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar bistÄndshandlÀggare anhörigas inflytande?Metod: Studien Àr influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och bestÄr av en vinjett besvarad av 24 bistÄndshandlÀggare, samtliga arbetande utifrÄn socialtjÀnstlagen inriktat mot Àldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet frÄn bistÄndshandlÀggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att bistÄndshandlÀggare menar att den Àldre har sjÀlvbestÀmmanderÀtt trots bristande insikt i sina egna behov. BistÄndshandlÀggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den Àldre vÀger tyngre Àn dennes sjÀlvbestÀmmanderÀtt.

Den svenska rovdjurspolitiken har prÀglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkstÀllande frÄn 2001 (att behÄlla eller ÄterstÀlla rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbÀttra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och lÄngsiktiga mÄlet för de nya viltförvaltnings-delegationerna Àr att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna Àr ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktÀr av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

Arbetstagarnas organisationsgrad inom den fackliga verksamheten har generellt sett minskat de senaste Ären. Samtidigt bygger den svenska lagstiftningen pÄ en tanke om att arbetstagare ska organisera sig i hög grad. Detta leder till frÄgan om den svenska lagstiftningen Àr legitim, samt om det finns nÄgra alternativa lösningar..

Bakgrund: En vÄrdrelation tar sin utgÄngspunkt i patientens livsvÀrld, dÀr individuella frÄgestÀllningar och behov kan identifieras med mÄlet att frambringa upplevelsen av hÀlsa hos patienten. VÄld och aggression riktat mot vÄrdpersonal Àr ett vÀl beskrivet fenomen i litteraturen och betraktas Àven som vanligt förekommande problem inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det vÄldsamma mötet genererar ofta hos vÄrdaren en kÀnsla av att relationen har tagit skada, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för skapandet och upprÀtthÄllandet av en god vÄrdrelation.Syfte: Att studera de kÀnslor som uppkommer hos vÄrdpersonalen i samband med aggression och deras eventuella inverkan pÄ vÄrdrelationen.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I resultat presenteras vÄrdarens uppkomna kÀnslor till följd av att ha utsatts för aggression. Vi identifierade fyra stycken kategorier: rÀdsla, ilska, utsatthet samt bristande tillit. Konsekvenserna av rÀdsla verkar leda till att vÄrdaren distanserar sig fysiskt och mentalt, vilket i förlÀngningen kan innebÀra bristande tillit frÄn patienten till vÄrdaren.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

LÀkemedels relaterade problem Àr en stor orsak till ÄterinlÀggningar pÄ sjukhus. Problemen orsakar bÄde fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhÀllet. Tidigare studier visar att mÄnga patienter har dÄlig kunskap om sin lÀkemedelsbehandling. Syftet med denna studie Àr att undersöka patienters upplevelser av lÀkemedelshantering sÄvÀl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhÀmta underlag för förbÀttringar i lÀkemedelshanteringen. Metoden Àr kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.