Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att Brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur utbildningar för mellanchefer tar sig uttryck, praktiseras och konkretiseras i vardagen. Studien behandlar även mellanchefers arbetssituation och hur den påverkar utfallet och den praktiska användningen av utbildningar i vardagen. De som deltar i undersökningen är butikschefer på KappAhl i Sverige. KappAhl är ett detaljhandelsföretag som säljer såväl dam- som herr- och barnkläder. Studien har lagts upp i form av en utvärdering av en nyligen genomförd ledarutbildning för butikscheferna.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har Brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Bakgrund: Sjukdomslidande uppkommer då smärtor och plågor från den egna kroppen framträder. Vårdlidande innebär då en individ lider på grund av vård eller Brist på vård. En god relation mellan sjuksköterskan och individen skapar grunden för ett gott möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan sjuksköterskan och individen som upplever vårdlidande och/eller sjukdomslidande inom den somatiska slutenvården. Metod: Den här studien är en litteraturstudie som baseras på artikelsökning.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har Brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas. Förutsättningar för tillväxt i en gränsregion begränsas av Brist på institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsättningar.

Syftet var att undersöka hur fyra förskollärare uppfattade sitt arbete med matematik i förskolan med fokus på hinder och möjligheter. Syftet var också att undersöka om förskollärarnas syn och arbetssätt skiljde sig åt beroende på i vilken åldergrupp förskolläraren arbetade.Jag valde att intervjua förskollärare eftersom jag tycker att de har en viktig roll i barns tidiga matematiska utveckling. Resultatet visar att förskollärarna anser att matematik är en viktig del i förskolan och att det är viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med matematiken samt att matematik är mer än bara plus och minus men även att matematik inte behöver planeras utan finns ofta i alla förekommande moment i förskolans verksamhet. Skillnaderna jag upptäckte bland intervjuerna var att några antydde att det var Brist på planeringstid, medan andra tyckte att de gjorde vad de kunde, eftersom matematiken inte så ofta behöver planeras utan finns naturligt i alla förskolans moment..

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om Brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna.

Undersökningen utfördes för att kartlägga om pedagogers inställning till datorn som redskap för att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever hade något samband med datorns användningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades på hur vi pedagoger kan använda datorn och dataprogrammen som redskap i läs- och skrivundervisningen samt hur den kan användas för att utveckla den språkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade även om lärande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers inställning till datorn som redskap. Studien baserades på en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes på en skola i en medelstor stad där enkäter och intervjuer var de arbetsmetoder som användes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt inställd till datorn som redskap i läs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som använde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen än vad de pedagoger med negativ inställning gjorde.

Det är av stor vikt att vårdpersonal har goda kunskaper när det gäller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för våld, eftersom sjukvården oftast är den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgår enligt undersökning att nästan 50 % av alla kvinnor över 15 år har någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals möte med våldsutsatta kvinnor. Metoden som användes var innehållsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som påverkar mötet är rädsla hos vårdpersonal, frustration och Brist i kunskap när det gäller kvinnovåld och hur man skall kommunicera med kvinnan på ett tillfredsställande sätt.

När individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstår samvetsstress. Denna stress är vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir långvarig kan den övergå till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva när och hur sjuksköterskan upplever samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade på studiens syfte.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.