Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en Brist på resursskolan.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem bland befolkningen globalt sett. Bidragande orsaker kan vara ärftlighet, felaktig kost och Brist på motion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Litteratursökningen resulterade i tio vetenskapliga artiklar, som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre slutkategorier: att känna sig illa bemött av andra, att hela livet kretsar kring vikten och att försöka gå ner i vikt och att kroppsstorleken medför begränsningar.

Denna studie behandlar ungdomars upplevelser av det sociala samspelet i skolmiljön. I dagens svenska samhällsdiskussion och i svenska medier framförs Bristen av ordning och uppförande, trakasserier mellan elever, våld mot lärare och lärares Brist på handlingsmöjligheter. Samtidigt visar en rapport från skolverket att åtta av tio grundskolelever upplever att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Regeringen har presenterat nya förslag till åtgärder mot denna oordning, exempelvis skriftliga ordningsomdömen i betyget.Vårt syfte har varit att undersöka ungdomars uppfattningar av hur det är i skolan, hur de förklarar och förstår relationer och interaktioner mellan olika aktörer samt deras tankar kring vad som skapar en god skolmiljö. Undersökningen har bedrivits utifrån en kvalitativ metod med fokusgrupper som undersökningsverktyg.

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstämmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vård och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gällande Den nationella IT-strategin. Genom jämföra dessa utifrån perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrån vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys på hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrån de centrala mjuka parametrar (värderingar och mål) som denna innehöll. Därefter analyserades och jämfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrån samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det råder en viss Brist på alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en Brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har Brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

För människor som fått en hjärtdefibrillator implanterad (ICD) i sin kropp gällde det att försöka acceptera livet som det var och göra det bästa av sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen att leva med implanterad hjärtdefibrillator. 8 vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att återfå livskvalité och känna kontroll trots begränsningar i dagligt liv. Att känna fruktan och osäkerhet.

Fokuset på riskhantering har ökat markant sedan mitten av 1990-talet till följd av företagskollapser. Orsakerna bakom användandet av diverse riskhanteringsramverk är dock omtvistat, då vissa anser att riskhanteringsarbetet bygger på andra anledningar än att hantera risk effektivt, såsom legitimitetssökande. Det finns även farhågor att riskhanteringsarbetet riskerar att förlora fokus och leda till en ond cirkel som skapar risker snarare än behandla redan existerande. Uppsatsens syfte är att studera vilka effekter införandet av ISO 31000 får på riskhanteringsprocessen inom energibranschen. Detta gör vi genom att studera energiföretaget E.ON Sverige AB och dess dotterbolag, och hur de använder sig av riskhanteringsramverket ISO 31000.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i Brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ?typiska? är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, Brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning..

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.