Bakgrund De Quervains sjukdom ?r ett tillst?nd som k?nnetecknas av f?rtr?ngning av senor och inflammation av synovialv?tskan i det f?rsta dorsala senfacket i handleden. Ortosen anv?nds f?r att st?dja och bibeh?lla/f?rb?ttra funktionen. Det som p?verkas av en ortosbehandling ?r en inflammatorisk process. F?r tillf?llet finns det brist p? studier som visar p?verkandet av utf?randet vid ortos behandlingen.

Under Är 2011 började den nya skollagen i Sverige tillÀmpas. Lagen markerar pÄ ett tydligare sÀtt att skolan ska ta hÀnsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hÄlla en given budget och det gör att lÀrartÀtheten inte Àr tillrÀckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lÀrarnas arbetstid gÄr Ät till att dokumentera eleverna. Det handlar dÄ inte bara om kunskapsinhÀmtning utan exempelvis ÄtgÀrder för att stÀvja mobbing, elevens hÀlsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Introduktion: Produktplacering I TV och datorspel har ökat dramatisk under senare Ären. Detta till stor del för att datorspelutvecklare idag kan Äterge pro-dukter med hög detaljrikedom. En hög Ätergivningsgrad Àr dock ingen förut-sÀttning för att lyckas med en produktplacering.  IstÀllet torde det finnas fler faktorer som pÄverkar spelares attityd emot de produkter som exponeras i spel. Denna studie försöker bidra med kriterier som kan vara viktiga för en spelare vid produktplacering i förstapersonsskjutarspel.ForskningsfrÄga: Vilka kriterier kan vara betydelsefulla för generation Y och Z rörande produktplacering i FPS-spel?Metod: Denna studie behandlar FPS-spel som ett fall.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och anvÀnds av nÄgra olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nÄ en inkluderande undervisning. Vad Àr det för faktorer som bidrar till att lÀraren arbetar inkluderande och hur förhÄller sig lÀroplanen till inkludering? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrÄn deras position i skolvÀrlden. Detta för att fÄ en bredare bild av hur inkluderingen fungerar pÄ olika nivÄer.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hÀlsosamt liv framstÄr som allt angelÀgnare bÄde ur ett individuellt och ur ett samhÀlleligt perspektiv. Skolan Àr dÀrför en utmÀrkt arena för ett hÀlsofrÀmjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhÀlsoarbetet frÄn att förebygga ohÀlsa till att frÀmja hÀlsa. WHO tog ocksÄ initiativ till flera internationella nÀtverk. ?Health promoting school? Àr ett sÄdant som handlar om att skapa en kontinuerlig process dÀr hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa, vÀlbefinnande och lÀrande samt att stÀrka hÀlsoundervisningen.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Rapporten beskriver en longitudinell studie av hur förÀldrar uttrycker sitt tÀnkande om lÀrande i vardagslivet och i skolan. Syfte Àr att beskriva och lyfta fram variationer av hur förÀldrar uttrycker sitt tÀnkande mot bakgrund av skolans styrdokument. I litteraturdelen beskrivs styrdokument i ett historiskt perspektiv, tidigare forskning, framtidsperspektiv samt en teoretisk utgÄngspunkt för studien. I den empiriska delen beskrivs den fenomenografiska ansatsen dÀr förÀldrar uttryckt sina tankar i djupintervjuer vid tvÄ olika tidsperioder. Resultatet har analyserats och dÀrefter kategoriserats och kategorierna presenteras dÀrefter i hierarkiska eller horisontella kategorier.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad den nya utbildningen ? GrundlÀrare mot fritidshem ? innebÀr för aktiva inom verksamheten, vilka förÀndringarna Àr och om de Àr vÀlkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om bÄde utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som Àr annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förÀndras.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation.