LÀnsförsÀkringar VÀrmlands behov av att förenkla och förbÀttra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist pÄ konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbÀttras Àr grunderna till denna uppsats..

Bakgrund: Enligt vÀrldshÀlsoorganisationen WHO har 347 miljoner mÀnniskor diabetes runt om i vÀrlden. WHO menar att diabetes kommer vara den sjunde ledande orsaken till död Är 2030. Diabetes typ 2 kan vara genetiskt betingad och den pÄverkas av livsstilsfaktorer sÄsom kost, motion, Älder och tobaksvanor. Vilket innebÀr att det Àr viktigt att diabetiker har kunskap och rÀtt tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna hantera och utföra egenvÄrdsaktiviteter. Sjuksköterskans roll Àr att stödja och frÀmja egenvÄrden.

Forskning visar att mÄnga av de patienter som vÄrdas pÄ somatisk avdelning ocksÄ lider av nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vÄrdinrÀttningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras nÄgra av de vÄrdvetenskapliga begrepp som Àr av betydelse vid sjuksköterskans vÄrd av denna patientgrupp; hÀlsa, caritasmotivet, holism och vÄrdrelation. För att fÄ insikt i problemomrÄdet presenteras tidigare forskning pÄ Àmnet bÄde ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. HÀr framgÄr det att vanliga upplevelser hos patienten Àr undvikande, brist pÄ omtanke och misstro frÄn vÄrdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse Àr att det rÄder brist pÄ tid för att kunna vÄrda patientgruppen utifrÄn ett holistiskt synsÀtt samt en brist pÄ stöd frÄn organisation och kollegor.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Syftet med studien var att utifrÄn distriktssköterskors berÀttelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvÄrd. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvÄrden. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svÄrigheter och möjligheter i strÀvan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist pÄ tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsÀttningar".

Övervikt och ohĂ€lsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste Ă„ren, den frĂ€msta orsaken Ă€r att de lever ett stillasittande liv. LektionstillfĂ€llena för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har blivit fĂ€rre och detta Ă€r nĂ„got som ses som ett hot mot den allmĂ€nna folkhĂ€lsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslĂ€rares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som frĂ€mjar elevers delaktighet och intresse för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslĂ€rare pĂ„ högstadieskolor i LuleĂ„ och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades dĂ€refter.

Syftet Àr att undersöka rektorers beredskap nÀr det gÀller att bemöta högbegÄvade elever. Bakgrunden till vÄrt intresse Àr den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebÀr nÀr det gÀller dessa elevers rÀtt till sÀrskilt stöd. Arbetet beskriver de sÀrbegÄvade elevernas behov bÄde pÄ individ-, grupp- och organisatorisk nivÄ. Undersökningens metod Àr enkÀter som följts upp med intervjuer.

I denna uppsats har vi med hjÀlp av dÄtida inspektörsberÀttelser studerat vÀxelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man frÄn statligt hÄll Är 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av lÀraren. Vi har Àven studerat vilken instÀllning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund pÄverkade deras Äsikter.Av resultat gÄr det att konstatera att metoden i viss mÄn levde kvar ÀndÄ fram till Är 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för vÀxelundervisning fortfarande anvÀndes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lÀrarkÄren, avsaknad av smÄskolor samt brist pÄ nytt undervisningsmaterial. Enligt den sÄ kallade ramfaktorteorin gÄr det dÀrmed hÀvda att metodens fortlevnad berodde pÄ en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen frÄn centralmaktens sida.Inspektörernas Äsikter om vÀxelundervisningen lÄg i linje med den allmÀnna opinionen vid tidpunkten och nÄgra mönster utifrÄn yrkesbakgrund gÄr inte heller att urskönja. KÀllmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa Äsikter gÀllande vÀxelundervisningsmetoden..

Infektionssjukdomar som sprids i vÄrden Àr bÄde kostsamt för samhÀllet och en allvarlig risk för patientsÀkerheten. För att smitthantering pÄ sjukhus ska vara en sÀker process krÀvs ett gott samarbete mellan avdelningar, god kommunikation mellan personal liksom effektiv övervakning avdet epidemiologiska lÀget. I den hÀr studien utforskades informationsflöden, ansvarsfördelningoch uppgiftsfördelning för smitthantering pÄ ett sjukhus i Sverige. Detta genom att studera ett systemperspektiv med fokus pÄ hur mÀnskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samspelar vid upptÀckt, kontrollÄtgÀrder och spÄrning av smittor. Sex observationer och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ vÄrdavdelningar, en vÄrdhygienisk enhet och ett mikrobiologiskt laboratorium.

SammanfattningDetta arbete Àr inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbÀttra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagslÀget av stor brist pÄ energi jÀmfört med andra lÀnder i regionen. Med energimenas hÀr elkraft. Alla krig de senaste 35 Ären har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist pÄelkraft som har förorsakat bland annat ett sÀmre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie Àr att hitta en hÄllbar lösning för att Àndra och förbÀttrainomhusmiljön genom att anvÀnda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaÀmnena hjÀlper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bÀttreinnemiljö.De Àmnen som föreslÄs kommer att vara svenska material som hÄller mycket hög kvalitet ochsom Àven har en bra isoleringsförmÄga som kan spara högsta möjliga mÀngd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa pÄ möjligheter att förÀndra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, dÀrman strÀvar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersÀtta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sÀtt att förbÀttra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer pÄ sÄ sÀtt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikÀllor i Irak.Startkapitalet Àr relativt högt men man Ästadkommer en lÄngsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvÀrmning och nedkylning minskar..

Syftet Àr att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda sÀrskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet Àr fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstÄ vÀrlden och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger ocksÄ en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrÄn de intervjuades erfarenheter. Resultatet pÄminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man mÄste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjÀlp och att lÄta en grupp fÄ gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

SammanfattningAmbitionen med denna uppsats Àr att lÄta samhÀllskunskapslÀrares röster bli hörda och bidra med ett inlÀgg i diskussionen om demokratiuppdragets innebörd för Àmnet samhÀllskunskap. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasial nivÄ förhÄller sig till och resonerar kring demokratimÄlen i samhÀllskunskap A. Studien undersöker Àven hur lÀrare i sin undervisning kombinerar faktakunskaper respektive fÀrdighetskunskaper i syfte att uppnÄ demokratiuppdraget. Ett nÀra samband mellan fakta- och fÀrdighetskunskaper kan utlÀsas i pragmatismens grundtankar, vilket bidragit till valet av teoretisk ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra yrkesverksamma lÀrare. Av resultatet framgÄr att elevinflytande, medborgarfostran och en god klassrumsmiljö som kÀnnetecknas av deliberativ demokrati utgör viktiga delar i arbetet med demokratiuppdraget i samhÀllskunskap A.

En patient som ska genomgÄ en operation kan uppleva kÀnslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan Àven kÀnna sig rÀdd för sjÀlva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt pÄverka livet. Det Àr enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hÀlso- ochsjukvÄrdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i omvÄrdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkÀnsla av sammanhang kan en mÀnniska, trots sjukdom, uppleva hÀlsa och kÀnna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten fÄr tillgÄng till och kan anvÀnda sig av sina egnaresurser och den egna förmÄgan för att frÀmja hÀlsa och vÀlbefinnande. För att finna svar pÄ dettastuderades forskningsartiklar inom Àmnet och efterhand framtrÀdde övergripande och underliggandeteman.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en nÀrstÄende drabbats av stroke och fÄtt bestÄende funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanstÀlldes sedan utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade pÄverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kÀnde sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vÀndes upp och ner och mÄnga var missnöjda med vÄrden och dess bemötande.