FöretagshÀlsovÄrdens arbete med levnadsvanor inkluderar hÀlsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. DÀrmed finns en folkhÀlsovetenskaplig relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien Àmnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien Àr att beskriva hur anstÀllda inom en företagshÀlsovÄrd arbetar med levnadsvanor med sÀrskilt fokus mot de anstÀlldas upplevelser av arbetet kring metoden hÀlsoprofilbedömning.Metoden som anvÀndes var djupintervjuer med fem företagshÀlsovÄrdsanstÀllda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hÀlsoprofilbedömning. En intervjuperson tjÀnstgör som företagssköterska inom en intern företagshÀlsovÄrd och fyra intervjupersoner tjÀnstgör inom en extern företagshÀlsovÄrd, varav tvÄ personer arbetar som företagssköterskor och tvÄ personer arbetar som hÀlsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultatet visar att arbetet med levnadsvanor Àr avtalsstyrt och inbegriper individ- och gruppstrategier.

Bakgrund: VÄrdskador Àr ett internationellt problem inom vÄrden och en stor del av dessa Àr lÀkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i vÀrsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlÀngda vÄrdtider och emotionell pÄverkan för sjuksköterskan som har begÄtt misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begÄs vid hantering av lÀkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland bÄde mÀn och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts pÄ mÀn. Tidigare studier visar att kvinnor ÄterhÀmtade sig sÀmre Àn mÀn efter hjÀrtinfarkt bÄde fysiskt och psykiskt. Det framkom Àven att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förÀndras efter att ha drabbats av en hjÀrtinfarkt.Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde mÄnga förÀndringar i livet efter en hjÀrtinfarkt. Det framkom Àven brist pÄ stöd och information frÄn sjukvÄrden.

Transpersoner Àr en del av HBTQ-rörelser som ofta har mötts av diskriminering och marginaliserig. Fram till Är 2009 omfattades fortfarande inte könsidentitet och könsöverskridande identiteter av diskrimineringslagen i Sverige. Som sjuksköterska ska man vÄrda holistiskt och se hela mÀnniskan med förstÄelse för alla sorters minoriteter Àven könsöverskridande och sexuella. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva transpersoners och vÄrdpersonals upplevelse av vÄrdmötet. UtifrÄn 15 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ ansats kom 5 kategorier fram: upplevelser av fokus pÄ könsidentitet och sexuell lÀggning, upplevelser av sÄrbarhet i vÄrdmötet, upplevelser bristen pÄ kunskap om transsexualitet, upplevelser av negativa attityder.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

NÀr man inom filosofihistorien diskuterat frÄgan om djuret, har utgÄngspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mÀnskliga. Medan mÀnniskan tillskrivits förmÄgor som medvetenhet, rationalitet och förmÄga till tal och sprÄk, har djuret framstÀllts som nÄgot som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om djuret som skiljer sig frÄn en sÄdan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och sjÀlvmedvetandeargument som syftat till att tillskriva mÀnniskan en sÀrstÀllning gentemot djuret inte lÀngre kan vidmakthÄllas. Vi har snarare skÀl att tro det omvÀnda.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmÀnsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom nÀr de ligger inne pÄ somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anstÀllda pÄ SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehÄllsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans kÀnslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvÄrar vÄrdandet, sambandet mellan kropp och sjÀl, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Risken för sjukvÄrdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men berÀknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vÄrd ökar. NÄlsticksskada Àr den situation i vilken sjukvÄrdspersonal oftast riskerar att utsÀttas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rÄdgivning utifrÄn rÄdgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestÄende av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rÄdgivarnas upplevelser och handlande.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Bakgrund: Idag Àr alkohol- och drogmissbruk ett av vÄra största samhÀllsproblem. Ett missbruk Àr en sjukdom med övervÀldigande konsekvenser för missbrukaren men Àven dess nÀrstÄende. Socialt stöd frÄn nÀrstÄende kan minska risken för Äterfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar nÀrstÄende i omvÄrdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevÄrden utfördes för att belysa deras upplevelser av hur nÀrstÄende involveras i vÄrden av missbrukare.