BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment.

Alla gymnasieprogram har nu, pÄ grund av samhÀllets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lÀrare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgÄ ifrÄn elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare planerar och organiserar sin undervisning med tanke pÄ elever med dyslexi dÄ det finns en viss brist pÄ forskning nÀr det gÀller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkÀtundersökning, svarsfrekvensen Àr dock inte sÄ hög att det gÄr att dra nÄgra allmÀngiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren Àr att de flesta gymnasielÀrare har inte fÄtt nÄgon större utbildning i Àmnet dyslexi i sin lÀrarutbildning.

LĂ€raren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom speciallĂ€raren försvinner till förmĂ„n för specialpedagogen behöver lĂ€rare veta vad för hjĂ€lp, stöd och resurser den har tillgĂ€ngligt i sin nĂ€rmiljö för att underlĂ€tta sin undervisningsmiljö. Arbetet bestĂ„r av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlĂ€tta lĂ€rarens arbete nĂ€r DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lĂ€rare och rektorer pĂ„ tre skolor varav tvĂ„ mellanstadie- och en högstadieskola i omrĂ„det Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal frĂ„n Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap pĂ„ olika sĂ€tt om lĂ€raren skulle behöva hjĂ€lp eller stöd. En lĂ€rare kan vĂ€nda sig till elevvĂ„rdsteam och arbetslag, hĂ„lla elevvĂ„rdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

Bakgrund: NÀr en person drabbats av stroke Àr det i mÄnga fall Àven nÀrstÄende som pÄverkas och mÄste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvÄrdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan Ären 2006-2012. Resultat: UtifrÄn anhörigvÄrdarnas upplevelser av vÄrdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vÄrdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist pÄ egentid och avlastning.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lÄng tradition av att arbeta med familjer, dÀr kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vÀgledande. Under de senaste Ären har det skett en kursÀndring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svÄrigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara pÄ tillbakagÄng pÄ grund av ett allt mer individualiserat samhÀlle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero pÄ att det upplevs tidkrÀvande och att behandlare saknar kompetens. Den hÀr uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvÄrdsmottagning.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och sÀkerhet. För att lÀmna ifrÄn sig personlig information krÀvs att man kÀnner förtroende och sÄledes Àven trygghet och sÀkerhet. TillgÄng till personlig information Àr en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom mÄnga kunder kÀnner en oro att lÀmna ifrÄn sig denna. Oron beror pÄ osÀkerhet om vad som kan hÀnda med den information man lÀmnar, denna oro kan i sin tur leda till brist pÄ förtroende.

Bakgrund: Depression Àr en folkhÀlsosjukdom som berÀknas bli allt mer vanlig de kommande decennierna. Eftersom mÀnniskor i den depressiva personens nÀrhet med all sannolikhet pÄverkas av sjukdomen Àr det viktigt att undersöka hur de upplever att vara i den sjukes omgivning. Barn som anhöriga till en deprimerad förÀlder torde dÀrför vara en viktig grupp att ta hÀnsyn till dÄ dessa har svÄrt att visa sina kÀnslor utifrÄn upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka hur barn upplever att leva med en depressiv förÀlder. Metod: Metoden var en litteraturstudie av Ätta kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar.

Bakgrund: Hypertoni Àr ett av de stora folkhÀlsoproblemen i Sverige idag. Grunden i behandlingen Àr fysisk aktivitet. 2001 infördes Fysisk aktivitet pÄ Recept (FaR) som metod för att minska fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor inom primÀrvÄrden Àr de som förvÀntas ta en stor del av ansvaret i det preventiva och hÀlsofrÀmjande arbetet. Det Àr ofta de som möter patienterna med hypertoni för uppföljning av blodtrycket.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kÀnnedom om delagar och regler som gÀller vid exempelvis betygsÀttning som en förutsÀttning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rÀtt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillrÀckligt utrymme i skolan. KÀnnedom om skolans spelregler krÀvs ocksÄ föratt eleverna ska ha möjlighet att upptÀcka brott mot dem, till exempel i form av betygsÀttningpÄ felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsÀttninginte sÀllan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir dÀrmed en viktigrÀttsÀkerhetsfrÄga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kÀnnedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg Àr tillrÀcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och Àven kunna upptÀcka om deras lÀrare sÀtter betygpÄ felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kÀnnedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frÄgestÀllningar:1.

Studiens syfte var att undersöka om hjÀlplöshet och brist pÄ kontroll Àr en bidragande faktor till att depression och Ängest har ökat bland svenska unga vuxna i Äldrarna 16-24 Är. Syftet var Àven att beskriva Seligmans teori (1975) gÀllande hjÀlplöshet och redogöra för hur den psykiska hÀlsan har förÀndrats under de senaste tvÄ decennierna. Har möjligheten att fÄ arbete förÀndrats för 16-24 Äringar och hur upplever de kontrollen över sin egen livssituation? Seligman (1975) beskriver hur förlorad kontroll kan leda till depression och upplevelse av hjÀlplöshet. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ sekundÀrdata frÄn ett flertal relevanta myndigheter.

Tiden för omhÀndertagandet av patienter som kommer till operationsavdelningen tenderar att minska och genomströmningstakten av patienter gÄr istÀllet i riktning mot att öka. Operationssjuksköterskor har trots detta en laglig skyldighet att ge varje patient en individuell omvÄrdnad. Den perioperativa sjuksköterskan ska enligt den perioperativa vÄrdmodellen trÀffa patienten i ett pre-, intra- och postoperativt samtal, för att tillsammans med patienten kunna reflektera över dennes behov och önskningar i samband med operation. Idag ges sÀllan denna möjlighet. DÀrför Àr det viktigt att belysa patienters upplevelser i samband med en operation för att kunna förbÀttra vÄrdkvalitén.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svÄrt det Àr att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn bÄde nÀr det gÀller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville Àven undersöka om synen pÄ dessa barn skiljer sig mellan grundskollÀrare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrÄgorna innan intervjuerna för att ha tid pÄ sig att tÀnka igenom vad de tÀnkte runt mina frÄgestÀllningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna pÄverka varandra.