I lÀraryrket Àr det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man lÀsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av krÀnkande behandling. DÀrför Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lÀrare möter och ser pÄ en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lÀrare ser pÄ konflikter pÄ olika sÀtt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. MÄnga av respondenterna ser konflikterna som nÄgot negativt medan nÄgra ser det som en möjlighet till utveckling.

FrÄn och med november 2013 finns det en beÀttarlÄda i Robertsfors kommuns skolbibliotek som lÀrare i Ärskurs 1 har möjlighet att lÄna och anvÀnda i undervisningen. I den hÀr uppsatsen undersöks berÀttarlÄdans syfte, förvÀntade effekter pÄ elevernas skolprestationer och om det finns utrymme för vidareutveckling av berÀttarlÄdans innehÄll och anvÀndningsomrÄde. Vidare diskuteras berÀttarlÄdans potential som lÀnk mellan de tvÄ yrkesgrupperna lÀrare och bibliotekarier. Detta eftersom det Àr ett objekt som skapats av en bibliotekspedagog med lÀrare och elever som avsedda anvÀndare. Elevernas inflytande pÄ lÄdans utformning har en nÄgot margniell men lika viktig del i utvÀrderingen.

NÀr reglerna om skattebefrielse för kapitalvinster pÄ nÀringsbetingade andelar infördes Är 2003, öppnades Àven en möjlighet för företag att genom ett sÄ kallat paketeringsförfarande överlÄta tillgÄngar skattefritt. Paketeringsförfarandet gÄr till pÄ sÄ sÀtt att tillgÄngen lÀggs in i ett dotterbolag, paketeringsbolag, vilket sedan avyttras till en extern förvÀrvare. Om andelarna i dotterbolaget Àr kapitalandelar som utgör nÀringsbetingade andelar blir vinsten undantagen frÄn beskattningen. Det finns dock tvÄ lagrum som reglerar nÀr andelar ska anses utgöra lagerandelar, vilka inte Àr nÀringsbetingade. Det Àr den sÀrskilda regeln i 27 kap.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

LÀnsförsÀkringar VÀrmlands behov av att förenkla och förbÀttra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist pÄ konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbÀttras Àr grunderna till denna uppsats..

Bakgrund: Ett flertal studier visar pÄ att följsamhet i handhygien bland sjukvÄrdspersonal Àr lÄg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvÄrar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes pÄ tre slumpmÀssigt utvalda vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkÀt som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltÀnkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen pÄ 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före.  Det som i störst utstrÀckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lÀgre utstrÀckning till följd av brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel Àn undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet Àn genomsnittet (14,3 Är) angav i större utstrÀckning Àn de med lÀngre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: VÄrdpersonal uppger att det Àr vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före, liksom att tidsbrist och brist pÄ tillgÀngliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Alla skolor styrs av samma styrdockument, men alla skolor har inte samma möjligheter att styra sin verksamhet. År 2011 tillkom en ny skollag om att skolmaten skulle vara nĂ€ringsriktig och idag erbjuder allt fler skolor större utbud av specialkost. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka krav som stĂ€lls pĂ„ skolan och hur skolan arbetar för att implementera kraven i sin skolverksamhet.PĂ„ vĂ„ra undersökningsskolor var det inte speciellt stor skillnad pĂ„ kvaliteten pĂ„ maten. Det som skillde skolorna mest Ă„t var hur organisationen sĂ„g ut om vem som hade det yttersta ansvaret för skolmaten pĂ„ skolan. I uppsatsen kom vi fram till att det som stĂ„r skrivet i den nya skollagen gĂ€llande skolmaten stĂ€mmer överrens med skolornas verklighet som ingick i vĂ„r undersökning, men utifrĂ„n skolornas egne förutsĂ€ttningar och resurser. .

Syfte: I och med en förÀndring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstÄnd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte lÀngre sÀrskolan. Denna förÀndring i lagtexten innebÀr stora förÀndringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsÀttningar för en sÄdan, dÀrav anvÀndningen av ?en förÀndrad skola för alla?.Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringen gÀllande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lÀrare i grundskolan och hur lagÀndringen pÄverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lÀrarnas beredskap, instÀllning och kunskap med fokus pÄ hur detta pÄverkar deras lÀrarroll i en förÀndrad skola för alla. Teori: Studien Àr hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvÀrldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lÀrare som har elever med autismspektrumtillstÄnd i sina klasser har genomförts.

VÄrt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestÀmmande och demokrati i skolan. Vi har lÀmnat ut enkÀter och intervjuat i tvÄ klasser frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet av enkÀterna och intervjuerna visar att nÀr eleverna fÄr frÄgan om vad de skulle vilja göra pÄ lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade Àven att eleverna skulle vilja bestÀmma mer angÄende innehÄllet i lektionerna. De ville dock inte i sÄ stor utstrÀckning planera tillsammans med lÀraren, hellre ge förslag som lÀraren kunde planera utifrÄn.

Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna som handlar om vilka faktorer som pÄverkar elevens instÀllning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ÀmnesinnehÄllet pÄverkar elevens intresse har Àven belysts, vilket innehÄll lÀraren vÀljer, samt hur utformning och genomförande pÄverkar elevens instÀllning. Faktorer som pÄverkar elevernas intresse och instÀllning Àr mÄnga, dÀr elevinflytande, variation av innehÄll och kopplingar till hur eleverna kÀnner sig under lektionerna Àr viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse Àr det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras Àr att skolan har ett stort ansvar nÀr det gÀller att lÀgga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

LÀrare har enligt 14 kap. 1§ SoL skyldighet att anmÀla till socialnÀmnden vid misstanke om att barn far illa. Trots att anmÀlningsskyldigheten Àr absolut, visar forskning att enbart ca 20 % av alla misstÀnkta fall anmÀls. Syftet med undersökningen var att utifrÄn nÄgra lÀrares och en socialsekreterares perspektiv ge förstÄelse för anmÀlningsskyldigheten. Anledningen till att bÄdas perspektiv undersöktes lÄg i det faktum att lÀrarnas anmÀlningsskyldighet i stor grad pÄverkar socialtjÀnstens arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har till teknik samt hur deras förhÄllningssÀtt pÄverkar teknik som innehÄll i förskolan. Studien Àr Àven fokuserad pÄ vad pedagoger ser som hinder respektive möjligheter för att barn ska fÄ uppleva teknik i förskolan.Metoden Àr kvalitativa intervjuer med 10 pedagoger frÄn 8 olika förskolor.Resultatet visar pÄ en nyfikenhet till Àmnet men samtidigt en stor osÀkerhet om vad teknik egentligen innebÀr eftersom teknik inte synliggörs tillrÀckligt konkret i Lpfö 98 (Skolverket 2006), enligt pedagogerna. Pedagogernas brist pÄ kunskap och intresse ses som det största hindret för att kunna erbjuda teknik i förskolan, men Àven vilket material som erbjuds och hur det anvÀnds Àr ett hinder.I diskussionen uppmÀrksammas vikten av pedagogens roll som medforskare samt miljöns betydelse för att barn ska kunna utforska sin omvÀrld..

Syftet Àr att problematisera det informella elevinflytandets förutsÀttningar i undervisningspraktiken. Genom enkÀter och observationer undersöktes förutsÀttningar för det informella elevinflytandet. Genom en kvalitativ analys av resultatet av enkÀterna och observationerna kom jag fram till att det informella elevinflytandet begrÀnsas för att demokratimÄlen fÄr stÄ tillbaka för kunskapsuppdraget pÄ grund av tre anledningar. Dels fanns det inte en gemensam syn pÄ hur lÀrarna definierade begreppet i enkÀterna, dels ansÄg lÀrarna i enkÀterna att mÄl och kriterier begrÀnsade elevinflytandet. Till sist begrÀnsades elevernas inflytande i mina observationer nÀr lÀraren anvÀnde monologisk kommunikation i undervisningspraktiken.

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring lÀsning i sin undervisning samt hur hemmet pÄverkar elevers lÀsvanor. I vÄrt arbete har vi begrÀnsat oss till de yngre Äldrarna, det vill sÀga förskoleklass till Ärskurs tre. Vi har genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika skolor med lÀrare som Àr verksamma i de aktuella Ärskurserna för att fÄ en inblick i deras tankegÄngar och resonemang kring Àmnet. Vi har Àven intervjuat elever i respektive lÀrares klass för att fÄ en bild av hur de upplever undervisningen kring lÀsning samt för att fÄ en inblick kring vilka lÀsvanor de har med sig hemifrÄn. Resultatet visar att lÀrarna inte medvetet tar reda pÄ elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera hur förskolans lÀrare i en lek och lÀrandesituationarbetar med att kombinera ett ÀmnesinnehÄll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning Àven anvÀnts nÀr det gÀller förskolans verksamhet. Iden reviderade lÀroplanen frÄn 2010 har ett förtydligande gjorts om ÀmnesinnehÄllet och lÀrarensansvar. Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi har anvÀnt oss av observationer medhjÀlp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar anvÀnts handlar om lÀrarens yrkesroll, barns lek och lÀrande och teorier med utgÄngspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet.