Syftet med undersökningen var att belysa nÄgra förskollÀrares kunskaper om genus samt i vilket utstrÀckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jÀmstÀlldhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jÀmstÀlldhetsinriktat arbete kommunicerades till förÀldrarna. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta personer stÀllde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. VÄrt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jÀmstÀlldhet men att arbetet gÀllande detta inte genomsyrades i verksamheten.

I examensarbetet ?Det ska vÀl leda till lika skolor för alla pÄ nÄtt vis?? ? En kvalitativ studie om skolpersonalens syn pÄ situationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd i grundskolan Àr fokus pÄ fem personer som Àr verksamma i en grundskola som Àr specialanpassad för elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd. FrÄgestÀllningen har sin utgÄngspunkt i en förÀndring i Sveriges skollag som innebÀr att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd utan utvecklingsstörning inte lÀngre har rÀtt att gÄ i grundsÀrskola, alltsÄ mÄste de gÄ i grundskolan. UtgÄngspunkten Àr hur verksamheten, eleverna samt pedagogik och bedömning har pÄverkats enligt intervjudeltagarna. Anledningen till att jag genomfört denna studie Àr att jag under min tid som timvikarie i denna verksamhet fÄtt en uppfattning om att elever med diagnos inom autismspektrumtillstÄnd har mycket svÄrt att nÄ grundskolans mÄl.

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vÄrdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som pÄverkar arbetet med att förbÀttra den orala hÀlsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvÄrdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvÄrd saknas, Socioekonomiska hinder, Brist pÄ strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar pÄ följande faktorer som pÄverkar situationen för den orala hÀlsan i Kosovo. Det finns en hÀlsoplan dÀr man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till Är 2014, men den verkstÀlls inte.

Bakgrund:Ett av dagens problem Àr att vÄrdpersonal i mötet med förÀldrar till barn med sjÀlvskadebeteende, har en brist pÄ förstÄelse för deras upplevelser. FörÀldrars upplevelser Àr viktiga för vÄrdpersonal att veta om för att kunna ge god omvÄrdnad utan att vara dömande. Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med sjÀlvskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie baserad pÄ sju kvalitativa artiklar. Resultat: I litteraturstudien framkom fyra huvudkategorier: FörÀldrarna upplevde hjÀlplöshet, förÀldrarna riktade sin ilska mot barnet, förÀldrarna kÀnde att det var deras fel och förÀldrarna upplevde en brist pÄ hjÀlp.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergÄngen frÄn student till yrkesutövningen som skrÀmmande. Det Àr av vikt att de praktiska utbildningsplatserna till studenterna ska finnas tillgÀngliga med resurser för praktisk utbildning och handledning. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första Är i sin yrkesutövning. Metod: AllmÀn litteratur studie, dÀr 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Sex kategorier framkom: FarhÄgorna i den nya yrkesrollen; Att kÀnna sig redo i den nya yrkesrollen; ArbetsklÀder- ökad status; OtillrÀcklig erfarenhet; Stressig arbetsmiljö och Brist pÄ stöd och handledning.

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Synen pÄ grammatik har förÀndrats mycket över tid och debatteras Àn idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av sprÄkundervisning har vi valt att med hjÀlp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i tvÄ nyutkomna lÀromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och stÀlla dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andrasprÄkslÀrande pekar pÄ. NÄgra viktiga faktorer som nÀmns i forskning och styrdokument kring sprÄkinlÀrning innefattar kommunikativa mÄl, elevers behov och förutsÀttningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt nÀr det gÀller sprÄkinlÀrning, i synnerhet av grammatikmoment..

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa som Anorexia nervosa hos ett barn medför en ökad stress i hela familjen. Tidigare forskning visar att förÀldrar till barn med anorexia nervosa har en önskan att vara mer delaktig i vÄrd och behandling men det finns brister i kunskapen om hur vÄrden kan stötta förÀldrarna och göra sÄ att de kÀnner större delaktighet.Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet och stöd i vÄrd och behandling hos förÀldrar till barn med anorexia nervosa.Metod: Studien Àr en pilotstudie med en kvalitativ ansats dÀr strukturerade intervjuer anvÀnts enligt Trost (2010) och analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim och Lundman (2004).Resultat: Resultatet presenteras som kategorier vilka framtrÀdde i analysarbetet och Àr: delaktighet, kunskap, belastning, saknad av stöd och saknad av bekrÀftelse.Diskussion: FörÀldrarna i pilotstudien beskriver att sjukdomen innebÀr en stor börda i familjen. FörÀldrarna uttrycker ett behov av mer stöd i form av egna samtal och upplever brist pÄ bekrÀftelse, detta trots att de kÀnner delaktighet i vÄrd och behandling. FörÀldrarnas upplevelse av att kunskapen finns hos de som arbetar med Àtstörningar och kÀnslan av att kunna hantera svÄra situationer ger dem hopp. Det finns behov av en fullskalig studie för att fÄ bÀttre förstÄelse och kunskap om förÀldrarnas upplevelse av delaktighet och stöd i vÄrden.Nyckelord: anorexia nervosa, delaktighet, förÀldrar, stöd.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Denna studie undersöker lĂ€rare-elevrelationen utifrĂ„n elevens upplevelser. Syftet med studien var att fĂ„ fördjupad kunskap om vad det Ă€r gymnasieelever upplever nĂ€r de kĂ€nner sig positivt respektive negativt bemötta av lĂ€rare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lĂ€rarens förmĂ„ga till, eller brist pĂ„, empati Ă€r ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrĂ„n aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati Ă€r en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: FörstĂ„else, jĂ€mlikhet, engagemang och rĂ€ttvisa.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare kan upptÀcka, förebygga samt ÄtgÀrda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgÄng dÀr jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar Àven upp hur mobbningen kan ÄtgÀrdas och förebyggas enligt olika program som kan anvÀndas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀter riktade till lÀrare i Är 7- 9. Dessa enkÀter innehöll frÄgor som berör begreppet mobbning.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

Trots att mÄnga menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förÀndringsprocesser rÄder det brist pÄ studier som undersöker pÄ vilket sÀtt de i sitt dagliga arbete Àr involverade i förÀndringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförÀndringar. Undersökningens frÄgestÀllning inriktades pÄ vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförÀndringar samt vilka faktorer som pÄverkar HRŽs delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare pÄ tvÄ olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar pÄ att HR framförallt tar tvÄ olika typer av roller som vi har benÀmnt supportrollen och den sjÀlvstÀndiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till tvÄ övergripande roller som HR kan utgÄ ifrÄn i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vÄr studie som pÄverkar HRŽs delaktighet i förÀndringsprocesser Àr brist pÄ tid, stort avstÄnd till kÀrnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förÀndring det handlar om..