Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svensklÀrares val av lÀroböcker pÄ högstadiet. Vad Àr det som styr detta val och vilka kriterier anser de att en lÀrobok bör uppfylla? För att fÄ reda pÄ detta intervjuades fem svensklÀrare pÄ en högstadieskola i VÀxjö.Resultaten visar att lÀrarna tillsammans, oftast i arbetslaget, vÀljer ut vilka lÀroböcker som ska anvÀndas.Tidigare undersökningar och resultat frÄn denna undersökning visaratt flera lÀrare anser att man kan ta eleverna till hjÀlp vid val av lÀroböcker. Dock kunde nÄgot egentligt elevinflytande inte pÄvisas. Det Àr viktigt att böckerna som vÀljs ut svarar mot kursplanens intentioner, att de tÀcker mÄlen som efterfrÄgas i kursplanerna, innehÄller varierande övning och att de Àr allsidiga.

Studiens syfte Àr att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vÄr individualistiska kultur fÄr för den enskilde individen med avseende pÄ frÄgor rörande brist, begÀr och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande Àr ett uttryck för att dessa frÄgor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bÀr en avspegling av patienters lidande. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som Àr kvalitativ har analyserats med hjÀlp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skÀl till patienters lidande: BegÀrslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen pÄ 90-talet och framÄt ser pÄ förhÄllandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrÄn ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnÄ detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrÄn kriterier gÀllande innehÄll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jÀmförs utifrÄn valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frÄgan ej kan avgöras förrÀn man kommer tillrÀtta med dessa brister..

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingÄr administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebÀr att rektorn har tvÄ skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar dÀrmed pÄ hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter dÀr ekonomiska styrförutsÀttningar skiljer kommunala och fristÄende verksamheter Ät. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses dÀrför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvÀrden men dÀremot inom sjukvÄrden som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Det finns stor ekonomisk potential för fastighetsbolag att energieffektivisera sitt fastighetsbestÄnd men tidigare vetenskaplig forskning har visat pÄ att denna potential inte till fullo utnyttjas av fastighetsbolagen. Uppsatsen kartlÀgger vilka barriÀrer som ligger till grund för denna outnyttjade potential och undersöker hur dessa barriÀrer pÄverkar fastighetsbolagens arbete med energieffektiviseringar. Uppsatsen undersöker Àven vilka av dessa barriÀrer som fastighetsbolagen anser vara mest problematiska.  FrÄn tidigare forskning och vetenskapliga artiklar kartlades ett antal barriÀrer som potentiellt kan hindra fastighetsbolagens arbete med energieffektivisering. Dessa Àr brist pÄ information, brist pÄ kompetens, finansiella svÄrigheter, tidsbrist, vÀrderingar och mÄl, storlek och maktfördelning. Med dessa barriÀrer som utgÄngspunkt sÄ undersöktes fyra fastighetsbolag kvalitativt för att fÄ en djupare förstÄelse för hur barriÀrerna pÄverkade deras arbete med energieffektiviseringar.

Skollagen sÀger att gymnasieskolans grundlÀggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning frÄn Är 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhÄllande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, SamhÀllsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssÀtt och organisation kring praktikverksamhet. FrÄgestÀllningarna rör hur arbetssÀtt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan Àr byrÄkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin Àr att uppfylla de för organisationerna i förvÀg satta mÄlen.

Emotionella ansiktsuttryck Ă€r en viktig social kommunikationsledtrĂ„d. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehĂ„llet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung frĂ„n omedvetna processer och kan pĂ„verkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar pĂ„ uppfattningar av ansiktsuttryck.

Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestÀmde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var bÄde att ta reda pÄ om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda pÄ om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda pÄ detta utgick jag ifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ smÄbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmÀrksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har tvÄ huvudsakliga frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmÄga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger frÄn slumpmÀssigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar pÄ att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.

Minoriteter i samhÀllet riskerar att bli exkluderade och diskriminerade pÄ olika sÀtt. Transsexuella Àr en grupp som Àr utsatta för dessa risker inte bara i samhÀllet utan ocksÄ i vÄrden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar mötet mellan sjukvÄrdspersonal och transsexuella i vÄrden. Transsexuella hade svÄrigheter att finna vÄrdpersonal som var respektfulla angÄende deras könsidentitet, detta gav till följd en barriÀr till vÄrden och gjorde den svÄrÄtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse frÄn personal och det resulterade i en brist gÀllande deras vÄrdbehov.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga faktorer som pÄverkade vÄrdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman sÄsom sjuksköterskans förhÄllningssÀtt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade pÄverkan pÄ vÄrdmötet.

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.