Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Genom en empirisk studie undersöker denna uppsats pÄ vilka sÀtt och i vilken utstrÀcking man i en svensk högstadieskola efterföljer lÀroplanen vad gÀller elevers rÀttigheter till inflytande över undervisningen. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med bÄde elever och deras lÀrare. Resultaten av intervjuerna jÀmförs med varandra, och mot lÀroplanerna Lgr11 och Lpo94. Eleverna upplever sina möjligheter till inflytande som begrÀnsade, medan lÀrarna ger en lite mer positiv bild av deras samspel i den hÀr frÄgan. Det framkommer Àven att man arbetar mycket med att öka elevinflytandet pÄ skolan, men att man har en lÄng vÀg att vandra innan man lever upp till lÀroplanernas paragrafer..

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframstÀllningen i bilder frÄngymnasiesamhÀllskunskapslÀroböcker för att se om det skett nÄgon förÀndring frÄn slutet av 1980-talet fram till Är 2007. Genusbilderna har Àven studerats utifrÄn skollagen och deras lÀroplans jÀmstÀlldhets syn för att se om de överensstÀmmer med de mÄl de strÀvade efter. VÄr undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi anvÀnt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrÄn Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Vi lever i ett kunskapssamhÀlle, dÀr vi Àr omringade avskriftsprÄket. Det i sig stÀller höga krav pÄ den enskilda individen och dennes skrivförmÄga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara pÄverkar skrivandet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ jag för att nÄ mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lÀrare. Resultatet baserar sig pÄ lÀrarnas utsagor.Forskning visar att brist pÄ motivation Àr ett hinder för inlÀrning samtidigt som det finns forskare som hÀvdar att barn av sin natur Àr sökande varelser, som inte behöver motiveras. NÀr det gÀller skrivning, visar forskning pÄ att det nÀstan alltid Àr lÀraren som bestÀmmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 föresprÄkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgÄ frÄn deras behov och förutsÀttningar.Av resultatet framgÄr det att lÀrarna ser faktorer som trÄkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist pÄ fantasi, minskad höglÀsning och för mycket datoranvÀndning som anledning till att elever inte kÀnner sig motiverade till att skriva.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Elevinflytande har sedan lÀnge skrivits med pÄ olika sÀtt i den svenska skolans lÀroplaner. I dagens lÀroplan har det en given roll men ÀndÄ signalerar elever att de inte har sÄ mycket att sÀga till om. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att utforska elevernas inflytande i undervisningen i Hem- och konsumentkunskap gÀllande val av planering och organisering av arbetet vid matlagning. Vid sidan om elevinflytandets utveckling har Àven olika syn pÄ elever och lÀrande förÀndrats. DÀrför behandlar Àven denna studie Àmnet Hem- och konsumentkunskap i relation till olika lÀrandeteorier.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..