Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Genom vÄra tvÄ fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gÀller elevinflytande i förhÄllande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi anvÀnt oss av Skolkommitténs tre utgÄngspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har pÄ ett konkret och förstÄeligt sÀtt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benÀmns som: ?MÀnsklig rÀttighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers inflytande över sitt lÀrande?.  I vÄr text har vi efterstrÀvat att ringa in ÀmnesomrÄdet och ge lÀsaren en tillrÀcklig bakgrund för vidare lÀsning. För att vidga vÄr förstÄelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angelÀget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spÄrades upp genom att eleverna uppmanades berÀtta om erfarenheter av att vÀlja, bestÀmma och bli lyssnade pÄ. Eleverna beskrev sÄvÀl lektioner som raster. UtifrÄn elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Parents and students opportunity to influence school affiliation between special school and school.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Elevers instÀllning och attityder till det som undervisas pÄverkar i stor utstrÀckning hur mycket de lÀr sig. Det i sin tur gör att det Àr viktigt att ta reda pÄ elevers intressen och att de fÄr ha inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mÄl, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt pÄ samhÀllsnivÄ. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om detta syns i lÀrarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget inflytande.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term?s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term ?pupils in need of special support?.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svÄrigheter med att bearbeta texter. Det har ocksÄ framkommit att elever i Sverige sÀllan fÄr undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket Àr en brist enligt lÀsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring lÀsförstÄelse utifrÄn lÀrares syn pÄ, erfarenhet av och undervisning i lÀsförstÄelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lÀrare som arbetade i Ärskurs tre intervjuade. Alla lÀrare hade minst tio Ärs yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lÀrarnas Àmneskunskaper inom lÀs- och skrivutveckling.Teoretisk utgÄngspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse i nÄgon större utstrÀckning, vilket Àr en brist enligt aktuell forskning.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och pÄverkan pÄ familjen Àr stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrd ska se till barnets bÀsta. Trots detta var det svÄrt att fÄ fram uppgifter om antal barn i Sverige som vÀxer upp med psykiskt sjuk förÀlder. Enligt kartlÀggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderÄriga barn.Syfte: Att fÄ kunskap om barns upplevelse av att vÀxa upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

The purpose of this thesis is to find out if principals and teachers have experience, expectations and thoughts about the differences that the new Education Act means in relation to the old one about action programme. Through qualitative interviews with two principals and four teachers, I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are: How do the interviewees describe the routines about action programme?  Has, according to the interviewees, the routines been changed with the new Education Act? How do teachers and principals experience the differences between the old and new Education Act regarding the action programmes?The results of my survey shows that the process of action programme is different at different schools and that it has been adapted to the new Education Act in varying degrees. These results give differences in the experiences of the new directives.

KrÀnkande behandling Àr ett utbrett problem bÄde i förskolan och i samhÀllet som stort och det finns en mycket begrÀnsad mÀngd forskning kring krÀnkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av krÀnkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollÀrare rörande vad krÀnkande behandling Àr. Syftet med denna undersökning Àr att utreda vilka uppfattningar förskollÀrare har om begreppet krÀnkande behandling och hur de uppfattar att krÀnkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tre olika förskolor inom en kommun har anvÀnts som metod för att nÄ undersökningens syftet, varefter jÀmförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollÀrare kring krÀnkande behandling.

Problematiken för vÄr undersökning grundar sig i den nya skollagen som trÀdde i kraft i juli 2011. DÀr stÄr det reglerat att kommunen Àr ansvarig för alla elever i en kommun. DÄ det nu rÄder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vÄrdnadshavare sjÀlva vÀlja vilken grundskola de vill gÄ pÄ. Eleverna kan antingen vÀlja en kommunal grundskola eller en friskola och dÀrmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osÀker för kommunerna dÄ de inte vet hur mÄnga elever som kommer att gÄ i de olika skolorna.VÄrt syfte med denna undersökning Àr att skapa förstÄelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen gÄr tillvÀga för att planera och budgetera osÀkerhet och om budgetarbetet har pÄverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer pÄ skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.UtifrÄn det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet Àr; planering, kommunikation och kontroll.