Vi har valt att undersöka om elevinflytande pÄverkar elevers motivation och eget ansvar för inlÀrning. Detta har vi gjort genom att lÄta elever i Ärskurs sju pÄ ett demokratiskt sÀtt vÀlja arbetsomrÄde, arbetssÀtt och examinationsform. Undersökningen gjordes i en Ärskurs sju genom att eleverna sjÀlva fick vÀlja utifrÄn ett begrÀnsat antal ÀmnesomrÄden. Valen de fick göra gÀllde ÀmnesomrÄde, arbetssÀtt och hur de ville presentera resultaten. I början av praktiken lÀmnade vi ut en enkÀt som eleverna fick svara hur de upplevt sin skolgÄng.

Under min utbildning till bildlÀrare pÄ Konstfack har besökt flera skolor med slitna inne- och utemiljöer. Trots det har jag aldrig erfarit att elever involveras i projekt som rör utformningen av skolan, deras arbetsmiljö. Elevernas möjlighet att pÄverka sin skolmiljö bottnar i frÄgor om elevinflytande. Inom ramen för mitt examensarbete har jag, med detta som utgÄngspunkt, genomfört ett designpedagogiskt projekt om skolmiljö och elevinflytande tillsammans med elever i en sjÀtteklass. De frÄgor som behandlades var:Hur kan bildpedagoger anvÀnda design- och hantverksmetoder för arbete med elevinflytande inom ramen för bild- och slöjdundervisning? Hur beskriver elever, inom ramen för ett designpedagogiskt projekt, sin möjlighet att pÄverka den fysiska skolmiljön? Hur förÀndras elevernas sÀtt att positionera sig sjÀlva i relation till lÀrare och rektor under projektets gÄng? Under projektet uppdaterades lektionsarbete i bild och slöjd till en arena för elevinflytande.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 Ärs skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. UtgÄngspunkten har var varit att utifrÄnen kvalitativ textanalys redogöra för de bÄda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrÄn en enkÀtstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att pÄverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig Ät beaktansvÀrt. FrÄn att endast benÀmna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar dÀr rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhÀvs. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats analyserasförÀndringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mÄn iden nya skollagen.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former sÄ som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhÀlle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgÄng och intresset för elektronikens möjligheter och hjÀlpmedel har krupit sig allt lÀngre ner i Äldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. MÀnniskors tillgÀnglighet till varandra ökar och har underlÀttat vardagen för mÄnga individer tack vare de olika hjÀlpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har Àven blivit ett nytt sÀtt för barn och elever att kommunicera med varandra och pÄ de platser mÀnniskor umgÄs med varandra förekommer Àven krÀnkande behandling samt mobbning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Syftet med examensarbetet Àr att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansÀttning. Detta genom att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring lÀrarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare Àr syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lÀrarnas intention kring att sÀtta samman grupper. Urvalet i min undersökning Àr tvÄ skolor dÀr jag intervjuade elever i skolÄr 3 och skolÄr 9, detta för att se pÄ likheter och skillnader i deras erfarenheter kring Àmnet. UtifrÄn lÀroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att kÀnna trygghet i en grupp.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka intrÀdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsintrÀde i Nigeria. För att uppnÄ det syftet har en enkÀtundersökning genomförts. Den inkluderar 21 intrÀdeshinder som Àr utvalda utifrÄn tidigare forskning, samt rekommendationer frÄn Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och ExportrÄdet. Resultat visar att det intrÀdeshinder som företagen upplever i störst utstrÀckning Àr korruption, följt av: ovÀntade Àndringar av lagar, terrorism, brist pÄ elektricitet, politisk osÀkerhet, brist pÄ transportsystem och brist pÄ telekommunikation.  Det innebÀr att de största intrÀdeshindren Àr relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

"LÀraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." Àr ett examensarbete pÄ 10 poÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet Àr i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga betrÀffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan fÄ vara med och bestÀmma om. Arbetets syfte Àr att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins grÀnser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar pÄ följande frÄgestÀllning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgÄr frÄn enskilda intervjuer med sex elever.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..