Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Syfte. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville ocksÄ undersöka hur rektorerna ser pÄ vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvÄng. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ville jag ocksÄ försöka ta reda pÄ vilken kompetens och vilka egenskaper lÀrare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sĂ„lunda eleverna fĂ„ vara med och pĂ„verka sin studiekontext med allt vad den innebĂ€r i form av miljö och utbildningsinnehĂ„ll. I skolan handlar det om att eleverna ska fĂ„ utöva inflytande pĂ„ sin skolas fysiska miljö men ocksĂ„ sin utbildning och sitt lĂ€rande. En litterĂ€r studie har gjorts för att fĂ„ vetskap om vad som stĂ„r att lĂ€sa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att lĂ„ta eleverna vara med och pĂ„verka sin skolgĂ„ng Ă€r en sjĂ€lvklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och lĂ€roplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

SammanfattningDet hÀr arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation frÄn skolkuratorers perspektiv, medbetoning pÄ den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att anvÀnda humankapitalteorin, Àr tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö pÄverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkÀtstudie som skolkuratorer inom tvÄ lÀn fick svara pÄ,kunde svaren analyseras och förstÄs i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien kÀnner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förstÄelse över hus skolkuratorerna inomelevvÄrden ska arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande med de psykosociala frÄgorna inom skolan..

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Today, student influence is an important part of the school?s activities and is anchored both in Lgr 11 and the school law. Student influence has gained a larger and more important role thru out the years. Previous research points out that teachers and management at school?s have had difficulties with interpretation and understanding the education plan (curriculum) and to know in which way and how much influence the student should have.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Syftet med förevarande uppsats Àr att utröna hur elever och lÀrare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto Äterspeglas i undervisningen samt om det Àr möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjÀlp av fyra separata kvalitativa enkÀtundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat pÄ tvÄ klasser) och fjorton lÀrare pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och frÀmst pÄ att bÄde lÀrare och elever ser pÄ inflytande som nÄgot positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom gÄr det, enligt de tillfrÄgade lÀrarna och eleverna, dels att konstatera att sÄvÀl formellt som informellt inflytande Àr bestÄndsdelar i elevinflytandebegreppet, men Àven att bÄde lÀrare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller dÀrutöver primÀrt ske genom utvÀrderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lÀrare och elever.

VÄrt frÀmsta syfte med uppsatsen Àr att synliggöra hemundervisning som ett likvÀrdigt alternativ till skolundervisning och dÀrigenom ta reda pÄ om detta undervisningssÀtt Àr förenligt med dagens lagar, konventioner och lÀroplan. Vilka fördelar samt nackdelar finns det med hemundervisning utifrÄn aktuell forskning och vÄrt insamlade empiriska material? Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur undervisningssituationen ser ut för tre familjer som hemundervisar i Sverige. Vi har undersökt vilken forskning som ligger till grund för den nya Skollagen. Slutsatser vi har kommit fram till Àr att hemundervisning Àr ett fullgott alternativ till skolundervisning om tillrÀcklig kontroll av kvaliteten utförs.

This report describes an interview study of Swedish elementary school teacher?s view on stu-dent influence. The objective is to find out about teachers' approach to student influence, what do they think happens with students that are allowed to influence and what are the negotiables and non-negotiables when it comes to student influence in elementary education? And do the teachers really want their students to have influence?According to the official policy documents for the Swedish school system the Swedish school shall work towards a democratic school. Not only should the students be educated about de-mocracy but they should also learn to use democratic values and processes.

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka hur lÀrare upplever, arbetar och ser pÄ religiösa dilemman som kan uppstÄ i samband med idrottsundervisningen. För att uppnÄ syftet med studien har en kvalitativ intervjuundersökning med sex lÀrare gjorts. Resultatet visar pÄ en spridning av uppfattningar och attityder bland de intervjuade lÀrarna. Enligt denna studie blir elever i olika stor utstrÀckning begrÀnsade att delta i idrottsundervisningen, enligt en del lÀrare sker det aldrig eller sÀllan medan en del menar att det förekommer ofta. Det har Àven visat sig vara svÄrt att veta om det Àr pÄ grund av religion eller brist pÄ motivation som eleverna ej deltar.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara pÄ i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frÄgestÀllningar som studien har utgÄtt frÄn har varit: Hur arbetar lÀrarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vÄr undersökning. Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i vÄra undersökningar. Forskningen har pÄvisat att elevinflytandet i undervisningen inte Àr speciellt starkt och att mÄnga elever skulle önska att de fÄr ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och tjugo elever har vi försökt att fÄ en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften nÀr det gÀller Àmnet elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnÀmns inte över huvud taget i lÀro- och kursplanen och enligt skollagen Àr syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera Àmnen. Kraven pÄ Àmnet Àr att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgÄ frÄn gÀllande lÀro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av Àmnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv gÄr det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta Àmne Àr mycket begrÀnsad vilket innebÀr att den empiriska undersökningen fÄr stor betydelse.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi Àr montessorilÀrare och undervisar i montessoriklasser dÀrför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om sjÀlvstÀndighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av lÀroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn pÄ elevinflytande och delaktighet. Studien pÄbörjades i ett annat arbete dÀr 36 elever fick besvara en enkÀt om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansÄg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lÀrande.