Trots stora satsningar på en bred lansering av elektronisk handel blev inte genomslaget så omedelbart som många förutspått. I efterhand kan de optimistiska beräkningarna förklaras som en följd av uppblåsta förväntningar som präglade IT-branschen men det kan ha funnits ytterligare faktorer som bidrog till den uteblivna succén. Sett ur ett användarperspektiv innebär en övergång från traditionell till elektronisk handel stora förändringar på flera områden, en omställning som kanske inte riktigt togs på allvar. Tillit och förtroende diskuteras ofta i sammanhang där två parter etablerar en relation grundad på löften och förväntningar. Tillitsbegreppet är komplext och blir ännu mer sammansatt när det appliceras på interaktion mellan människa och dator.

Upprinnelsen till detta examensarbete är att Luleå Kommun har problem med obehörig trafik vid Sunderbyns avfallsupplag. Sunderbyns skytteklubb samt några privata markägare har ett servitut som ger dem rätt att trafikera vägen över avfallsupplaget i Sunderbyn. Luleå Kommun vill upphäva servitutet i syfte att separera obehörig trafik från avfallsupplaget. Vi har studerat olika möjligheter och problem i området samt vägt in sakägarnas intressen, för att åstadkomma ett bra underlag för att lösa problemet. Efter att ha jämfört några alternativa lösningar har vi beslutat oss för att projektera det förslag som vi kallar Västra alternativet.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner.

Med utgångspunkt i att e-handeln ökat markant de senaste åren, samt att vi tror att enwebbutiks framgång ligger i webbsidans användarvänlighet och unikum, avser vi studerahur en nischad modebutik kan nyttja dagens teknik för att bli mer framgångsrik. Studienfinner grund i ett antal semistrukturerade intervjuer samt en fallstudie av befintligawebbutiker. Med vår teoretiska referensram har vi noga analyserat det insamladematerial vilket vi erhållit under intervjuerna och fallstudien. Den teoretiska referensramenbaseras på teorier vilka behandlar webbdesign och användarvänlighet. Studien byggerpå teorierna Universal Design, Social Actor, designprinciper/designmönster samt detmänskliga systemet.

Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation.

Uppsatsens syfte är att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framträder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa språkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjälp av en diskursanalys. Företag idag lägger stor vikt på att utforma dokument som på olika sätt ska säkerställa kvalitén på det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter är riskabla att luta sig allt för mycket på då dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. Vår utgångspunkt är en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgår ifrån texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i någon form begreppet kompetens-utveckling.

Det ligger något motsägelsefullt i att bilföretag arbetar med miljöfrågor. Ökad globalisering och urbanisering har haft en stor inverkan på vår miljö. Som en av världens största biltillverkare anser Toyota att de har ett stort ansvar för sitt ekologiska fotavtryck och satsar dagligen 49 miljoner kronor på miljöarbete.Examensarbetet gäller för Toyota Sweden AB med syftet att skapa nya möjligheter för att kommunicera Toyotas miljöarbete hos återförsäljarna. För att kunna uppfylla syftet arbetade vi med att besvara två övergripande forskningsfrågor: Hur ser Toyotas miljöarbete ut idag samt  Hur kan Toyotas miljöprofil förstärkas hos återförsäljarna? Då forskningsfrågorna var av bred karaktär valde vi att arbeta efter IDEO:s framtagna process Human-Centered Design, kombinerat med det arbetssätt som Anders Wikström utvecklat genom den forskning han bedriver vid Mälardalens högskola.

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmärksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgränsat oss till området grisproduktion. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att få fram vilka dessa nyckeltal är har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att få en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen är vid kreditbedömning har vi använt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fått ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrån nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanräknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnäringen. Det nyckeltal inom smågrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smågrisar/ årssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick näst högst ranking var Antal avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var Tillväxt, g/dag och MJ per kg tillväxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick näst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare än andra när det gäller dess relevans att undersöka nyckeltalet närmare vid en kreditbedömning.

Uppsatsen syftar till att beskriva och synliggöra de kommunikativa erfarenheter HR-funktionen harfrån sitt arbete med chefer samt om och på vilka sätt de utvecklat eller modifierat sitt sätt attkommunicera med personer i chefsfunktion. Studien belyser det faktum att det saknas tidigareforskning som studerat HR-funktionens kommunikation i rollen som chefsstöd och därför utgickstudien från tidigare forskning avseende HRs roll och identitet. Vi intervjuade åtta HR-medarbetaresom alla representerade olika organisationer för att skapa en bred bild av deras kommunikativaerfarenheter. Då studien syftade till att lyfta fram HR-funktionens erfarenheter av kommunikationsom chefsstöd bad vi respondenterna delge oss deras berättelser som belyste detta. Då berättelsernavar i fokus utgick vi från teoretiska utgångspunkter om kommunikation, dialogiska principer ochprofessionella samtal.

Denna studie har som syfte att beskriva en lärares tillvägagångssätt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som är relaterade till skriftlig språkfärdighet i spanska, samt att ta reda på elevernas uppfattningar om detta tillvägagångssätt. I den här studien används uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingår både lärarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som läraren sätter igång och som ska hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för dessa.Undersökningen bygger på en fallstudie i vilken olika källor har använts: intervjuer med läraren och fyra elever, enkät, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rättade uppgifter.Resultatet visar att läraren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven på ett likadant sätt. För att tydliggöra kunskapskraven använder läraren flera olika tillvägagångssätt, främst utsagor om kvalitet och exempel på korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet använder läraren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken på kvalitet dessa innebär i en text. Återkopplingen till eleverna är också ett tillfälle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta råd om hur en text kan bli bättre, samt att få exempel på bra och mindre bra texter.Både läraren och eleverna är tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare? Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan. Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse..

 I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.