The purpose of this work has been to explore what ecosystem services a small green area in an urban environment can offer and whether specific trees can be used to maximize regulatory ecosystem services in a cultural-historical environment. Additionally, it investigates whether there is any difference in ecosystem services depending on whether these trees, or trees that better fit into the cultural-historical environment, are used. Through simulations and comparisons with existing trees in Pommerska tomten, Mariestad, Sweden, a pocket park within a national interest area, different hypothetical tree planting options are analyzed and evaluated. To measure ecosystem services, the website My-Tree, developed by the US equivalent of the Department of Agriculture, was used. By inputting data about the tree, such as location, species, vitality, stem diameter, and solar exposure, My-Tree calculates some of the ecosystem services the tree provides.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrningen har lĂ€nge fokuserat pĂ„ kostnadsbesparingar och hur företagen bĂ€st kan effektivisera sin verksamhet. PĂ„ senare Ă„r har dock allt mer fokus riktats mot kunderna och deras behov, vilket har lett fram till modeller som exempelvis McNair:s Value Creation Model. Även modeller sĂ„ som ABC-kalkylering och det balanserade styrkortet som har ett större kostnadsfokus kan enligt Shields & Shields anvĂ€ndas till intĂ€ktsvĂ€rderingar. Shields & Shields hĂ€vdar att intĂ€kterna pĂ„verkas av sĂ„ kallade intĂ€ktsdrivare och menar i sin studie att denna pĂ„verkan kan beskrivas med hjĂ€lp av Ă„tta olika karaktĂ€ristika. Den svenska mobila telecombranschen Ă€r hĂ„rt konkurrensutsatt och arbetar mot stĂ€ndigt minskande marginaler varpĂ„ det finns ett stort behov av att utvĂ€rdera vad som faktiskt driver intĂ€kter i branschen och hur denna pĂ„verkan ser ut.

BemanningsanstÀllda arbetar inte fysiskt pÄ det företag de Àr anstÀllda pÄ, utan istÀllet Àr uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, dÀrmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanstÀlldas uppfattning av lojalitet som utgÄr frÄn bakomliggande faktorer sÄsom utbildning, belöning samt kommunikation till bÄde bemanningsföretag samt kundföretag. .

År efter Ă„r indikerar mĂ€tningar att strategiverktyg anvĂ€nds ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillĂ€mpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillrĂ€ckligt med informationom inom det hĂ€r omrĂ„det och att det empiriska underlaget Ă€r otillrĂ€ckligt för att förstĂ„ den hĂ€r problematiken. En anledning till det Ă€r att den etablerade strategiforskningen har utgĂ„tt frĂ„n traditionella utgĂ„ngspunkter nĂ€r de har studerat vem som anvĂ€nder strategiverktyg och var i organisationen de anvĂ€nds vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta Ă€r att forskare vet vĂ€ldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen anvĂ€nder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen anvĂ€nds. Det behövs alltsĂ„ mer forskning om hur strategiverktyg anvĂ€nds utanför företagsledningen pĂ„ mellanchefs- och regionsnivĂ„.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Denna uppsats syftar till att fÄ en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig sjÀlva som artister, vilka redskap som anvÀnds samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förÀndrade förutsÀttningar, stÀllda i relation till Lundberg, Malm & Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgÄngspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering Àr en medveten process som bestÄr av mÄnga komponenter.

Bakgrund: Idag har det blivit allt viktigare att företag vÀxer, dÄ det skapar förutsÀttningar att utveckla samhÀllet genom att exempelvis skapa fler nya jobb. I de smÄ företagen finns stor tillvÀxtpotential och tillvÀxtvilja, men det Àr svÄrt att undkomma olika tillvÀxthinder och vÀxa lönsamt. MÄnga smÄ företag bestÄr av byggföretag och det Àr vanligt att smÄ byggföretag lyckas vÀxa snabbt, men mÄnga av dem gÄr ÀndÄ i konkurs. FrÄgan Àr hur en anpassad styrning av företagens organisation kan bidra till att underlÀtta tillvÀxten och hjÀlpa företagen att lösa de organisatoriska styrningsproblem som kan uppstÄ.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vilka styrningsproblem som vanligtvis uppstÄr vid tillvÀxt av smÄ byggföretag och hur dessa problem pÄverkar den fortsatta tillvÀxten, samt ta reda pÄ hur styrningsproblemen kan lösas med en, för branschen, anpassad styrning.Definitioner: TillvÀxt betyder vanligtvis att nÄgot vÀxer eller ökar i mÀngd. TillvÀxt kan Àven innebÀra att nÄgot ökar i storlek eller att kvalitén förbÀttras till följd av en processutveckling.

Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Detta examensprojekt Àr en fördjupning i anvÀndandet av tekniken maskinstyrning i ett tidigare skede i projekten som utförs av LKAB. Det innebÀr att man redan i projekteringen gör fÀrdigt modeller för eventuella schakter och fyll som sedan kan anvÀndas av entreprenörerna vid anlÀggning. Idag görs modellerna av entreprenören först nÀr de fÄr handlingen till arbetet som skall utföras och dÄ Àr det oftast tidsnöd för att fÄ igÄng arbetet och det blir hög press pÄ mÀtansvarig att ta fram modeller för maskiner som sedan skall börja fylla eller schakta.Detta projekt granskar och intervjuar personer i branschen om det skulle finnas nÄgon nytta med att ta fram modeller redan i projekteringsfasen..

Clean Technology, CleanTech, Àr ursprungligen ett amerikanskt begrepp som relativt nyligen etablerades i Sverige. EU:s definition av CleanTech visar pÄ dess bredd: ?all teknik som Àr mindre skadlig för miljön Àn tillgÀngliga alternativ?. CleanTech-branschen har under den se-naste tiden fÄtt mycket uppmÀrksamhet och lyfts fram som en potentiell tillvÀxtindustri. Den avancerade tekniken som finns inom CleanTech leder ofta till en lÄng utvecklingsprocess som Àr kostsam och riskfylld för investerare, vilket lett till att CleanTech-företag har uttryckt svÄrigheter med att fÄ kapital till att utveckla sin affÀrsidé.

Det finns inget generellt svar pÄ frÄgan nÀr en revisor anses vara culpös i samband med rÄdgivning, utan det mÄste vÀgas in olika omstÀndigheter. Stor betydelse har revisorns professionsansvar, det vill sÀga de mÄttstockar och normer inom branschen som ligger till grund för culpabedömningen. NÀr vÀl professionsansvaret har identifierats, sÄ föreligger culpa om man handlar annorlunda Àn de normer som professionen satt upp. Likt en tratt har jag försökt smalna av forskningsfrÄgan ytterligare genom att göra en indelning i skatterÄdgivning, oklart rÀttslÀge samt den pedagogiska plikten..

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur nyetablerade modeföretag kan arbeta med sin identitetsmix för att kommunicera en individualistisk modeimage. Vi har gjort en fallstudie av ett ungt, svenskt modeföretag samt intervjuat fyra ÄterförsÀljare inom branschen. Slutsatserna Àr att ett modeföretag genom sin identitetsmix kan arbeta med att synas i rÀtt sammanhang, förmedla en kÀnsla av unikhet och professionalism kring företaget, kontinuerligt förnya sin produktlinje samt vÀrna om sin image för att inte överexponeras..

Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumÀrken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktÀr och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus pÄ budgetstyrning och mÀtbara mÄl. I uppsatsen jÀmförs företagen med varandra för att se fÄ fram en branschnorm och sedan jÀmförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur pÄverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta Àr..

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.