Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggBranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna Bransch har halkat efter i förhållande till övriga Branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggBranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggBranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och Bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och Branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna.

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en Bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet.

Denna uppsats behandlar varumärkesassociationer samt dess påverkan på varumärkeskapital. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och undersöker hur det svenska telekommunikationsföretaget Tre tolkar konsumenters associationer till varumärket Tre. Detta jämförs sedan med de varumärkesassociationer som föreligger kring Tres varumärke på marknaden.Varumärkesassociationer formas primärt hos konsumenter och är således inte enbart en process som företag styr. Detta innebär dock inte att associationerna är opåverkbara från företagets sida. En central faktor som påverkar skapandet av varumärkesassociationer har i denna uppsats påvisats vara konsumenters kontakt med företaget, där framförallt den första kontakten tenderar att forma associationerna.

Bakgrund: Det råder delade meningar om vilken som är den lämpligaste löneformen inom ByggBranschen. De två huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som är byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens Bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företräder två olika ståndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förståelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Vi vill också skapa oss en förståelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Nivå: C-uppsats i MarknadsföringLärosäte: Institutionen för företagsekonomi vid Umeå UniversitetFörfattare: Peter Björklund 840831-8510, Johan Gustavsson 860928-7852pebj0001@student.umu.se, jogu0010@student.umu.seHanledare: Sofia Isberg, sofia.isberg@usbe.umu.seTitel: Drivkrafter bakom grön marknadsföring ? en studie av två BranscherProblembakgrund: Grön marknadsföring är ett relativt nytt koncept. Under de senaste 30 åren har oron över de sociala och miljömässiga konsekvenserna av handel ökat och en debatt har tilltagit rörande förhållandet mellan marknadsföring och den fysiska miljön. Därav är det av yttersta vikt att förstå varför företag satsar på att producera gröna alternativ, det vill säga vilka drivkrafter som ligger bakom detta.Syfte: Denna studie syftar till att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett val att satsa på grön marknadsföring. Vidare så syftar denna till att jämföra skillnader och likheter i drivkrafter att satsa på grön marknadsföring mellan två Branscher.Metod: Denna studie är en kvalitativ studie.

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga:Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och Branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, Bransch och media i Sverige.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. RevisionsBranschen anses som en jämställd Bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering: Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning.

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material.

Bakgrund och problem: Dagens redovisning har allt mer utvecklats till ett informationssystem ochföretagen förväntas att, förutom den lagstadgade informationen, lämna ytterligare ochkompletterande frivillig information. Årsredovisningen är det mest heltäckande dokumentet överföretags verksamhet som finns tillgängligt för allmänheten och får därför anses som det huvudsakligaupplysningsverktyget. Problemet idag är inte att företag utesluter information av frivillig karaktärutan snarare att den information som lämnas riskerar att bli allt för omfattande och många gångersvårtolkad. Då utvecklingen går mot en alltmer innehållsrik informationsgivning är det av stor vikt attrapporterna är tillförlitliga och relevanta.Syfte: Studien syftar till att visa hur den frivilliga informationen har förändrats i årsredovisningenöver tid och att analysera denna förändring med avseende på användbarheten för företagensintressenter. Rapporten syftar vidare till att belysa områden som företaget anser vara så viktiga att detas upp i årsredovisningen samt att se hur de olika områdena behandlats över tid.Avgränsningar: Frivillig information kan erhållas från en mängd olika källor.

I dagens samhälle handlar det mycket om att företagen måste se över sin effektivitet ochtillhörande målfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmålstyrning och strategiverktyg, ger upphov till ständig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser på bästa sättoch samtidigt ta hänsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet är enstyrmodell där man med stöd av mjuka och hårda styrtal, det vill säga finansiella och ickefinansiellamått, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mål.Det är med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare är väl införstådda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kärnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vägledande feedback, sompå lång sikt ska leda till att företaget når upp till den uppsatta visionen.

AbstraktTitel Hur påverkas ett regionalt nätverk av outsourcing? - en studie av klusterinitiativet Tunga fordonForskningsproblemet Outsourcing, flytt av produktion till extern part belägen utomlands, är ett led av den konstanta utveckling och globalisering som har lett till nya möjligheter för företag. Att företag utför outsourcingaktiviteter är en bidragande faktor till att tillväxten i Sverige minskar då den regionala utvecklingen hämmas. Detta ställer krav på regioners förmåga att vara innovativa och effektiva för att stärka sin konkurrenskraft. Industristaden Ljungby i Småland har ansetts vara en stark region men samtidigt sårbar då företag inom mindre regioner ofta är inriktade mot en specifik Bransch.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggBranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna Bransch har halkat efter i förhållande till övriga Branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggBranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggBranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.

InledningAutomatiseringsindustrin är inget nytt fenomen, utan kan hänföras tusentals år tillbaka, då exempelvis de första hjuldrivna medlen uppfanns. AVT Industriteknik är ett automationsbolag som onekligen genomgått stora förändringar. Med detta som utgångspunkt påbörjar vi nu vår resa.Problemformulering Hur bedriver AVT Industriteknik sin verksamhet idag? Är AVT en konkurrenskraftig aktör på marknaden? Finns det möjligheter att expandera och i sådant fall hur?SyfteSyftet med denna uppsats är att genomföra en företagsanalys på uppdrag av AVT Industriteknik, vilket sker ur ett internt och externt perspektiv. Vi ämnar jämföra tre relevanta aktörer med AVT samt granska tre projekt antagna 2008, och tre under 2009.AvgränsningarVi åsyftar att granska ett visst antal projekt, då vi anser att dessa avspeglar verksamheten samt bolagets utveckling.