AnläggningsBranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad Bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Bakgrund och problem: Lean återfinns traditionellt inom tillverkande företag men är ocksåapplicerbart i andra Branscher. Tjänstesektorn ökar kraftigt samtidigt som konkurrensen hårdnaroch kunder kräver allt bättre service. Detta skapar en möjlighet för tjänsteföretag att tillämpaLean i sin organisation. Däremot finns det för få empiriska studier på området för att kunnasäkerställa tillämpbarheten av Lean i tjänsteproducerande organisationer.Problemfråga: Hur kan tillämpningen av faktorer från Leanfilosofin se ut, ur ettmanagementperspektiv, i tjänsteföretag?Syfte: Tidigare forskning efterfrågar fler studier kring tillämpning av Lean i tjänsteproducerandeföretag.

AnläggningsBranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad Bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Syfte: Vår tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmäklarBranschen de senaste åren, samt att försöka se trender för mäklarnas annonsering i dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumärkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en Bransch där internet spelar en allt större roll. Avgränsning görs till Uppsalaområdet.Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har vi insamlat våra primärdata från fyra kvalitativa intervjuer med Branschaktiva, dels fastighetsmäklare och dels en tidningsrepresentant. Våra sekundärdata har vi inhämtat från tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ämnesområdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanställts och vi har jämfört resultaten av dessa med vårt teoriunderlag.Resultat och slutsats: Våra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska Branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska Branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Jag upplever det som att dagens samhälle är i ett konstant läge av förändring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhälle måste befinna sig i ett konstant läge av anpassning. Utifrån det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mänskliga resurserna samtidigt som de måste klara av den föränderliga omgivningen. Jag har därför valt att undersöka personalhanteringen på tre företag inom samma Bransch för att fastställa ifall personalhanteringen utvecklas åt liknande håll. Eller om företagen utvecklas åt helt olika håll utan några likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag är intresserad av är hur lyckas de med en sådan balansering.Mitt syfte är således inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt.

Bakgrund:Att företag skapar tillväxt är en oerhört viktig del i ett lands ekonomiska hälsa. Detta då tillväxt bidrar till att både skapa sysselsättning och generera skatteintäkter, vilket också i sin tur medför att landets teknik och utveckling kan gå framåt. Vid en internationell jämförelse har Sverige i dagsläget en relativt låg andel tillväxtföretag. Kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för att skapa och bibehålla tillväxt är idag relativt låg. Det är få företag som år efter år ökar sin tillväxt och det är ännu färre som klarar av att överträffa Branschtillväxten.

Historiskt sett har lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra Branscher. Det är en Bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sänka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

CSR har bara blivit mer och mer populärt under åren. Idag engagerar sig många fler företag på något sätt i CSR än för 10 år sedan. CSR brukar sägas bestå av tre delar - miljöansvar, socialt ansvar, där hälsa ingår, och ekonomiskt ansvar. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på miljö- och hälsoansvar.Ett stort fokus i dagens samhällsdebatt är just CSR och att företag måste ta mer ansvar även för miljö och hälsa. Om företagen inte gör det kommer det få negativa konsekvenser då CSR är allt viktigare för konsumenterna.

I november 2007 beslutade den svenska regeringen att samtliga offentligt finansierade organisationer, oberoende Bransch, ska upprätta hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. Hållbarhetsredovisningen ska fungera som ett komplement till den finansiella redovisningen och i dessa ska organisationerna redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Samhällets påtryckningar på att organisationer ska ta sitt ansvar för sina handlingar på ett hållbart sätt har ökat med tiden, med andra ord, strävan efter en hållbar utveckling behövs för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Corporate Social Responsibility,, vilket syftar till att spegla organisationers miljömässiga sociala och ekonomiska påverkan, har således blivit ett betydelsefullt verktyg att integrera i organisationskulturen. Genom detta koncept har en icke vinstdrivande organisation, Global Reporting Initiative tagit fram ett ramverk (G4) för att möjliggöra harmonisering mellan organisationers hållbarhetsredovisningar, samt för att öka hållbarheten genom hållbara styreffekter.

Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena Branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en homogen Bransch som plastindustriBranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilkenär frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersökerförfattarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen.

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. DetaljhandelsBranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom Branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en Branschanalys genom att titta på Branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

SAMMANFATTNINGTitel: Förtroende och efterlevnad ? om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen.Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Joel Degerth, Adam Hultman.Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander.Datum: 2014 ? maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivarenMetod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarBranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten.Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarBranschen.