Den här studien har granskat och analyserat på vilka sätt information kan rapporteras direkt från operatören, med hjälp av handdatorer, till underhållspersonalen och produktionschefen utan att fördröjas. Studien har genomförts med tanke på att, i dagsläget, finns det en del viktig information som inte visualiseras och rapporteras inom företagen i tid och på ett bra sätt. Denna situation bidrar till att olika mätningar som genomförs inom företaget grundas på felaktiga informationer som inte är baserade på tidsaktuella och kvalitativa data, och inte baserad på analys av de verkliga aktiviteterna som sker på verksamhetsgolvet. I samband med användningen av Internet och introduktion av konceptet e-underhåll inom industrin, har operatörens roll ändrat från att vara passiv till att bli en aktiv aktör. Den här studien baserar på artiklar och böcker som först och främst handlar om IT, informationsteknologi och e-underhåll, men också på en fallstudie där observationer och intervjuer gjordes på plats på företaget CC Pack i Tibro.

I rapporten beskrivs sjöfartshandeln i stora drag för att sedan fokusera på mer tekniska detaljer, så som hur propellermodellering fungerar och ett bulkfartyg avsett för att frakta sågat virke mellan Gävle och Hull projekteras. Senare i rapporten studeras möjligheten att utvinna olja och gas i arktiska områden.I propellermodelleringen beskrivs teorierna och metoderna för att beräkna fram en optimal fartygspropeller. Kombinationen av bladelementteorin och momentteorin för att erhålla rimliga beräkningsresultat redogörs och används sedan för att göra ett rimligt propellerval till fartyget som projekteras.Vid projekteringen av ett bulkfartyg efter transportscenariot dimensioneras ett fartyg avsett att klara av transportuppgiften. Rimliga mått bestäms för att fartyget ska klara av att frakta den givna lastmängden. Stabilitets- och motståndsberäkningar görs samt val av propeller och motor.

Kundens behov och värderingar förändras ständigt, vilket har medfört att fokus på bådemarknadsföring och management behövs för att kunna överleva konkurrensen påmarknaden. Marknadsföringskonceptet har dock varit en paradox när det gällermanagement. Det krävs exceptionellt mycket av det interna ledarskapet för att motiveratill kund- och marknadsorientering. I många årtionden har chefer blivit uppmanade att?vara nära kunden?, ?sätta kunden i toppen av organisationsplanen? och definiera ettverksamhetssyfte med att skapa och behålla nöjda kunder.Syftet med denna studie är att undersöka Apple Inc.?s marknadsfokus och hur Steve Jobsledarskap influerade företaget och hur han påverkade organisationensmarknadsorientering.

För att vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag hitta och använda möjliga resurser för förbättringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgängligt logistiksystem är transporter. Det är viktigt att ha fokus på både interna och externa transporter när processer ska optimeras och via detta erhålla lägre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i många företag är transportkostnaden. Studien har utförts på ett företag som är verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusområde inom transporter, där syftet är att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som används ombord på handelsfartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mål-baserad ledarstil kan anpassas till att användas på ett modernt handelsfartyg. Den teori som används i studien bygger på Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom målsättand psykologi och ledarskap.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

För funktionsnedsatta personer kan känslan av att ha tillgång till en säker utrymning vara svårare att uppnå då brandskyddet inte alltid tar hänsyn till målgruppens särskilda behov vid projektering av brandskyddet. Brandskyddet blir således inte ett tillfredsställande skydd för alla. Döva och hörselskadade personer är en målgrupp med särskilda behov i och med att de ofta har svårigheter med att uppfatta och inhämta information från akustiska utrymningslarm. Specialskolor för barn och ungdomar med nedsatt hörsel torde således vara väl anpassade efter målgruppen.Syftet med arbetet är att värdera hur väl anpassat brandskyddet är till döva och hörselskadade på en av Sveriges specialskolor. Syftet är också att undersöka huruvida brandskyddet kan anses vara skäligt eller inte och om det finns några beteendeskillnader i samband med utrymning mellan barn som är hörselskadade och inte.Ett utrymningsförsök har genomförts på en av Sveriges specialskolor för att kunna värdera brandskyddets anpassning och hur eleverna beter sig i samband med utrymningen på den studerade skolan.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i 5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan kommunerna. Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp.

Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gång haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagsläget istället kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom både industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagsläget sker även under parallella förhållanden, där en organisation utför fler projekt samtidigt, något som har gett upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstår i multiprojektmiljöer, med fokus på tre karaktärsdrag: tidspress med dess snäva deadlines, fragmentering då en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter då resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna. Studiens syfte är att tillämpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare påverkas av att arbeta i så kallade multiprojektmiljöer.

Titel:                                 Marknadsstrategi för lead generation: En studie om digitala marknadsstrategier och dess effekt på marknadsleadsNivå:                                 C-uppsats, kandidatexamen i FöretagsekonomiFörfattare:                        Anna Pettersen och Emma StåhlHandledare:                     PhD Agneta SundströmExaminator:                     PhD Lars-Johan ÅgeDatum:                             2014-JuniSyfte:                                Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur företag planerar, tillämpar och utvärderar strategier för digital marknadsföring med avsikt att generera leads.Metod:                              Flerfallstudien är av kvalitativ karaktär. Empirin samlades in genom en primär datainsamling av tio semistrukturerade intervjuer utförda på tio olika företag med verksamhet inom svenska IT-industrin. Genom ett rutnät har vi kodat och analyserat insamlad primär data för att finna teman och mönster som mynnade ut i en kärnkategori; Effekt.Resultat & slutsats:        Studien visar att de medverkande respondenterna anser att lead generation och digital marknadsföring är viktiga områden för deras företag. Respondenterna väljer att basera sin planering för marknadsstrategier på intuition och tillämpar strategier genom ?trial and error?.

Vi har i detta examensarbete tagit avstamp i våra egna hantverksmässiga snickerierfarenheter för attutöka vår kunskap om träbearbetning i större skala. Med oss har vi haft tankar på egna framtida verksamheter och hur vi där skulle kunna kombinera småskalighet med storskalighet. Genom att lära känna delar av den svenska träindustrins tillverkning av möbelkomponenter har vi velat utvidga våra kontaktnät såväl som öka vår kunskap om deras utrustning och arbetssätt.Vi har valt att utgå från en produkt, vilken vi formgav för uppgiften, för att på så vis begränsa vårt område. Vår idé har varit att jämföra tillverkningen av delar till denna produkt mellan ett litet snickerioch småskalig industri. Vi har delat in tillverkningen i olika tekniker och inom var och en av dessa sökt upp specialiserade företag, att samla i en lista samt att besöka under arbetet.Vi anser att vår undersökning visar att det finns goda möjligheter för det lilla snickeriet att nå framgång både genom att lära av och samarbeta med den småskaliga träindustrin.