In the field of municipal services there are a wide range of aspects a small community must consider, especially considering that the circumstances in which a municipality operate continuously are changing. The changes include, for example, migration, individual lifestyles, the political governance and environment. Especially the latter might have a big impact on a town based on tourism such as Borgholm. We particularly have taken an interest for how this might affect the internal branding and internal brand communication of Borgholm municipality.Through our research we have found that Borgholm municipality in no particular extent is working with living the brand or any similar concepts. Also, we have found that the success of the internal branding of the organization in a great extent depend on the individuals of the different branches of the municipality?s work rather than on a coherent communication structure which reaches the whole organization..

The aim of this thesis is to better understand branding work in government agencies. What can systematic branding work result in, in a government agency, besides a strong brand in itself? Can it contribute to the democratic mission that government agencies have?Based on background information on government agencies, their mission in terms of communication, their particular characteristics in relation to the private sector; brands and how they are developed; as well as theories in organizational communication, and research on the possibilities and risks of branding work in the public sector, a qualitative case study on the Swedish Patent and Registration Office (PRV) was carried out.The case study consists of a study of PRV?s brand platform, their website as well as an interview with the person responsible for developing the platform. The information gathered during the case study indicates that PRV?s brand work seems to have resulted in a number of positive outcomes.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har därför blivit allt viktigare. Användandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. Frågan är dock om företagen använder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

The topic of our thesis is Packaging Design as a Brand Building Tool and we are presenting the Scandinavian perspective. We found the topic interesting because, from a theoretical point of view, we identified a scarcity in research focusing on packaging design as a brand management tool, and from a practical point of view, we found out that businesses use packaging design at different levels in their communication efforts. Thus we wanted to provide both academia and business world with a clear picture to what extent and how businesses use packaging design in their brand-building process. Therefore the aim of our thesis is to provide practitioners and academicians alike with a better understanding of how packaging design can be used to create strong brands in the FMCG sector in the Scandinavian market. To reach the stated aim first we provided a solid theoretical background of packaging, its elements and its role in the marketing mix.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

På dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumärken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjänster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumärke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumärken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredställa konsumenternas behov. Men corporate branding är än så länge ny mark och sällan utövat eftersom de på många sätt är mer invecklade och svåra att bygga än de traditionella produkt-/tjänstevarumärken, då de bl.

Kevin Roberts has extended the comprehension of strong consumer brands to a higher level where loyalty beyond reason is established. He calls this new status Lovemarks. As the concept of Lovemark has only been applied in B2C markets, this thesis is directed to find out the applicability of Lovemarks in B2B context. In order to fulfill the research purpose, three main questions are answered based on a cross-sectional research approach: What role do intangible factors play in B2B branding? Is the idea of B2C Lovemarks transferable to B2B context? How should a B2B Lovemark be characterized? The results of the qualitative interviews indicate insights of high investment and involvement, integrated brand communication, balance between function versus emotion, brand?s trustworthy personality, customer partnership, and finally, the potential establishment of B2B Lovemarks.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvärvat företag/kedja. Då Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstärka och förmedla ett affärskoncept till både interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltäckande bild av processen, valt att undersöka och analysera båda dessa aspekter. Vår problemformulering bestod bland annat av följande frågor; Vilka förändringar har uppstått vid förvärvet? Vad händer med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvärv? Hur har det förvärvande företaget använt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affärskoncept i vårt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstått internt och externt i samband med förvärvet? Hur skiljer sig de båda affärskoncepten från varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkätundersökning. Teorikapitlet är uppdelat i fyra delar och består av organisationsstrukturer, förvärvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

The aim of this study was to investigate what formative assessment means and get information about how teachers? assessment practice in formative assessment can look like, based on five key strategies. I have observed five teachers in grade 4 to 6 during a week of their mathematics teaching. Formative assessment is assessment for learning and has the purpose to support students? knowledge development.

Accounting firms operate in environments with high competition for graduates and students today expect employers to be present on Facebook and the like. We aim to describe whether two major accounting firms use social media in their graduate recruitment. We chose to do case studies of Grant Thornton and Ernst & Young and how they use social media channels aimed towards graduates. Through a through study of how the two companies communicated through various social media, we concluded that Grant Thornton was significantly better than their larger competitor at social media use. Both companies use Facebook as their main communication channel.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..