Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att få grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras på Phil Hodkinson och Andrew C.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.

Denna uppsats handlar torrt och gott om föräldrars möjlighet att välja grundskola åt sitt barn och vilka effekter det ger på skolorna. Uppsatsen är skriven som ett avslutande arbete på Lärarutbildningen i Malmö av två studenter. Syftet är att få kunskap om hur föräldrars möjligheter att välja grundskola åt sitt barn påverkar verksamheten för skolorna. Studien undersöker grundskolor i Lund och Malmö, både genom kvantitativ statistik för urval, och med kvalitativa intervjufrågor till rektorer som arbetar på de undersökta skolorna i de olika städerna. För att tolka resultatet används Bourdieus teorier om kapital, sociala grupper och habitus, samt tidigare forskning och undersökningar gjorda av olika statliga institutioner.

Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat område inom Försvarsmakten. Då Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhället väckts. Tanken var även att få en bättre bild av hur soldaterna ser på sitt val av yrke. Följande frågeställningar har ställts; Vad anser soldaterna har påverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha påverkat soldaterna att välja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att användas i denna studie är Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC.

Syfte:Syftet är att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstås.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet från upplysningstiden där världen delas upp i dikotomier, det vill säga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma föreställning av världen återspeglas även inom populärkulturen och barnkulturen där ondska och godhet är en ständigt återkommande tematik. Undersökningen bygger även på små barns förmåga att tänka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om världen genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket används som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fält samt hur habitus präglar barnens sätt att förhålla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen är kvalitativ, hermeneutisk och jag har använt mig av intervju som metod där en illustrationsdel ingår. Totalt intervjuas sex barn i åldrarna 4,2 till 6,2 år.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys.

Vårt syfte var att undersöka hur medias bild av Biskopsgården påverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor där. Vi använde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 år. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av våra data, analy-serade vi dem med hjälp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital. Vi fann att våra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av Biskopsgården, utan att de tyckte att media överdriver eller förvränger bilden av stadsdelen. Det var även tydligt att de separerade medias bild från sina egna bilder, som präglades av gemenskap och en positiv identifikation.

Inom de flesta branscher finns det yrken som få utomstående känner till. När det kommer till modeindustrin så är mönsterkonstruktör ett sådant yrke. Mönsterkonstruktören är den som från en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och får det att passa på en kropp.Jag har utifrån Bourdieus fältteori undersökt hur det är att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet består av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. Utifrån dessa har jag försökt ge svar på hur de själva ser på sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra på arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys består av tre delar där olika aspekter av yrket och yrkeslivet står i fokus.

Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på invandrarkvinnors motiv för att välja Vård- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att språkkunskaper, utbildningsnivå och diskriminering på arbetsmarknaden är betydelsefulla faktorer när det gäller invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning när det gäller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration från Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvårdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av Vård- och omsorgsutbildningen. I den här uppsatsen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux.

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.