Sök:

Sökresultat:

325 Uppsatser om Botaniska trädgćrden - Sida 1 av 22

En terapitrÀdgÄrd bortom Atlanten : en fallstudie om North Carolina Botaniska TerapitrÀdgÄrd

Vad finns det för grundstenar inom den amerikanska odlingsterapin och hur anvÀnds dessa i det odlingsterapeutiska programmet pÄ North Carolinas Botaniska TrÀdgÄrd? Jag ville fÄ reda pÄ svaren och bestÀmde mig för att Äka över Atlanten och göra en fallstudie om NC Botaniska TerapitrÀdgÄrd. VÀl framme upptÀckte jag genom litteraturen och mÀnniskorna insatta i Àmnet att det fanns ytterligare en designmetod som heter Universal Design inom den amerikanska odlingsterapin som jag inte kÀnde till sedan tidigare. Resultatet av litteraturen och mitt platsbesök visar att det finns ett antal grundstenar inom den amerikanska odlingsterapin och Universal Design som anvÀnds pÄ det odlingsterapeutiska programmet pÄ NC Botaniska TrÀdgÄrdar. Grundstenarna Àr följande: TillgÀnglighet, Tydlighet, Variation och Utveckling och dessa pÄverkar designen av NC Botaniska TrÀdgÄrdens nya terapitrÀdgÄrd. Denna resa har givit mig en inblick i vad den amerikanska odlingsterapin innebÀr och hur designen av NC Botaniska TrÀdgÄrds nya terapitrÀdgÄrd kan se ut..

Botaniska trÀdgÄrdar : en kÀlla till inspiration och kunskap för trÀd i urban miljö?

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att vÄra stadstrÀd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behÄlla vÄra stÀder gröna behöver vi dels en större mÄngfald av trÀd men Àven uppslag pÄ nya och bÀttre anpassade arter. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur botaniska trÀdgÄrdar kan fungera som en kÀlla till kunskap och erfarenhet för att utveckla trÀdanvÀndningen i urbana miljöer. För att kunna svara pÄ frÄgan valde vi att undersöka tre botaniska trÀdgÄrdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingÄtt i studien.

Drama för att stÀrka mentalt och socialt vÀlbefinnande : En studie av hur dramapedagogik kan anvÀndas inom vÄrden

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

UtvÀrdering och skötselanalys av rhododendrondalen i Göteborgs botaniska trÀdgÄrd :

Den övre delen av rhododendrondalen i Göteborgs Botaniska TrÀdgÄrd Àr relativt nyanlagd, ombyggnaden startade i början av 1990-talet, med vÀxtmaterial frÄn insamlingsresor runt om i vÀrlden. Rhododendronen har hÀr fÄtt en underordnad plats pÄ grund av de starkvÀxande perennerna som nu helt dominerar platsen under sommarmÄnaderna. DÀremot Àr nedre delen av rhododendrondalen inte förÀndra alls. Resultatet har nu blivit att den övre och nedre delen av rhododendrondalen skiljer sig, genom att den övre delen Àr mer genomarbetad. Den nedre delen har inte alls ett lika utvecklat gÄngsystem som den över delen har och det finns inte den mÀngden av olika perenner.

YOKAI och SKRÄCKMANGA : fem serielĂ€sare diskuterar Uzumaki

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gÄtt tillvÀga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i Ärskurs 4-9 hur olikablomvÀxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trÀdgÄrd. Detta handledningsmaterial som skapats ska anvÀndas av lÀrare eller handledare under studiedagar pÄ Uppsala botaniska trÀdgÄrd i undervisning om blomvÀxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomvÀxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den vÀsentliga informationen har jag anvÀnt mig av teorier inom informationsdesign. En omvÀrldsanalys och mÄlgruppsanalys har ocksÄ genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsÀttningar mÄlgruppen har för att ta till sig informationen..

Motorisk utomhuslek i Botaniska tra?dga?rden

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden ur ett genusperspektiv.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Illustration av blomvÀxters livscykel i ett handledningsmaterial för Ärskurs 4-9

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gÄtt tillvÀga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i Ärskurs 4-9 hur olikablomvÀxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trÀdgÄrd. Detta handledningsmaterial som skapats ska anvÀndas av lÀrare eller handledare under studiedagar pÄ Uppsala botaniska trÀdgÄrd i undervisning om blomvÀxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomvÀxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den vÀsentliga informationen har jag anvÀnt mig av teorier inom informationsdesign. En omvÀrldsanalys och mÄlgruppsanalys har ocksÄ genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsÀttningar mÄlgruppen har för att ta till sig informationen..

Injektioner med antipsykotika inom hemsjukv?rden BMSS ? patientens perspektiv

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

HANDEL MED ALKOHOLHALTIGA DRYCKER -­ INTERNETREVOLUTIONEN : En studie om konsumenters ko?pbeteende och vilka merva?rden som pa?verkar vid handel av alkoholhaltiga drycker via internet

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

VÀxtgestaltning för alla Ärstider : ett gestaltningsförslag för Uppsala Botaniska trÀdgÄrd

VÀxtgestaltning Àr ett av landskapsarkitektens viktigaste verktyg. Det Àr ocksÄ en komplex process eftersom vÀxtmaterialet förÀndras beroende pÄ faktorer som stÄndort, vÀxtzon och Ärstid. I mitt arbete har jag undersökt vÀxtgestaltningsprocessen genom att ta fram ett förslag som fokuserar pÄ vÀxtgestaltning för hela Äret. Arbetet har skett genom inventering, analys och intervjuer som ledde fram till ett gestaltningsprogram och en konceptidé. Vid valet av vÀxter anvÀnde jag mig av Nick Robinsons metod ?funktion, karaktÀr, stÄndort?.

PCOS ? Det dolda syndromet Kvinnors upplevelse av sjukv?rdpersonalens bem?tande

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Patienters upplevelse av st?det fr?n kontaktsjuksk?terskan i den kirurgiska cancerv?rden

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.

1 NĂ€sta sida ->