Background: The real estate market has previously been subsidized by the government. The construction has been characterized by standardization and large scale complex. In the current situation there are other conditions on the real estate market, subsidies do not occur at the same degree and the market is more competitive. Customer influence has also changed. Today the customers want to customize their apartment by personal needs and lifestyle.

För att minska risken för de konsumenter som belånade stora delar av sin bostads värde införde Finansinspektionen i oktober 2010 ett bolånetak som begränsar möjligheten att belåna bostaden till 85 % av dess marknadsvärde. Vi har i denna uppsats valt att inrikta oss på de priseffekter detta bolånetak har haft på bostadsrättsmarknaden i Stockholm. För att avgöra vilka effekter denna reglering haft har vi försökt klarlägga vilka potentiella köpare som främst påverkas av regleringen och hur de reagerar som följd av den. Vi har valt att genomföra ett antal intervjuer med sakkunniga på området, fastighetsmäklare, banktjänstemän och andra med stor insikt i Bostadsmarknaden . Vi har med stöd av dessa intervjuer fört resonemang kring effekterna bolånetaket haft och slutligen försökt besvara de frågeställningar vi haft.

Under första halvan av 1990-talet pågick den dödligaste konflikten i Europa sedan Andra världskriget. Som en direkt följd av Jugoslaviens upplösning tog Sverige under kort tid emot över 70000 flyktingar från konfliktområdet. I skenet av dagens flyktingströmmar från konfliktdrabbade områden i Mellanöstern rapporterade Arbetsmarknadsdepartementet 2013 om ett lyckat inträde på arbetsmarknaden för denna grupp jugoslaver. I bakgrund till detta är syftet med denna uppsats att genom statistisk analys undersöka sambanden mellan ett högt deltagande på arbetsmarknaden och en minskad grad boendesegregation. Området för studien är begränsat till Gävle kommun.

Bakgrund: I Sverige finns det idag 34 000 hemlösa personer och i Malmö befinner sig 2 400 personer i hemlöshet. Den utbredda hemlösheten förmodas delvis bero på ett pressat läge på Bostadsmarknaden, som också bedöms förvärras kommande år. Missbruk och psykisk ohälsa är ofta stora bidragande orsaker till att människor hamnar i hemlöshet. Lungsjukdomar, hudbölder, anemi och luftvägsinfektioner är vanligt förekommande sjukdomar hos hemlösa. Forskning visar också på att hemlösa personer har förhöjd risk att dö i förtid.

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt.Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna.Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Bakgrunden till arbetet ligger i de lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2009. Med hjälp av dessa blir det möjligt att inrätta ägarlägenheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gäller för att få inrätta ägarlägenheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förväntningarna på den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfällen sedan 1990-talet har frågan om att få inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt s.k. ägarlägenheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket är avgörande för att kunna skapa ägarlägenheter.

Bachelor of Science, Construction and real estate economics at the University of Halmstad, Sweden, 2012. Author: Emilia Bjuvensjo? and Emma Davidson Advisor: Sven-Ola CarlssonExaminer: Kent Sahlgren Title: Condominiums ? A study of what factors are preventing condominiums from having a breakthrough on the Swedish housing market.Background:In Sweden condominiums have been discussed over and over again during the past 100 years. The government decided that on the 1st of May 2009 they would introduce a new kind of housing-form, condominiums. Ever since the new law came into force, no major changes have been done in the Swedish condominium market.

Regeringen i Sverige har länge diskuterat ägarlägenheter som ny boendeform på den svenska Bostadsmarknaden. Sedan den nya lagen som tillåter ägarlägenheter infördes den första maj 2009 har inga större förändringar skådats. Ägarlägenheter kan ses som en utveckling av bostadsrätten och en liknelse vid småhusägandet. Den stora skillnaden mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet är att en ägarlägenhet ger ägaren full äganderätt, medan en bostadsrätt enbart ger innehavaren full nyttjanderätt. Ägaren till en ägarlägenhet har rätten att hyra ut fritt i andra hand utan övriga boendes godkännande.

Det är idag uppenbart att miljön måste skyddas för att kunna säkerställa en god livskvalitet även för kommande generationer. I samband med dessa frågor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hänföras till den betydande miljöpåverkan industrin har på samhällsutvecklingen idag. Byggsektorn, också kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvändningen i Europa och den nordiska marknaden. Det är därmed tydligt att byggindustrin har en signifikant påverkan på individers livskvalitet och miljö, varför det är av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kännedom utgör de främsta påverkande faktorerna till den gröna revolutionen.

Titel:                 Allmännyttiga bostadsbolags utmaningar med miljonprogrammet ? Samhällsansvar kontra affärsmässighetNivå:                 C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:        Joakim Fornaeus och Rickard MattssonHandledare:     Lars SteinerDatum:             2012-Maj Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur allmännyttiga kommunala bostadsbolag hanterar problemen med miljonprogrammet på ett affärsmässigt och samtidigt socialt ansvarsfullt sätt.Metod: Denna studie har bedrivits med en kvalitativ vetenskaplig metod. Vi har genomfört totalt fyra intervjuer varav två per telefon, med personer från tre olika företag samt en person från hyresgästföreningen.Resultat & slutsats: Det måste helt enkelt till en rad regelförändringar som ger bättre ekonomiska förutsättningar för allmännyttiga bostadsbolag om man från statens sida även i fortsättningen vill se allmännyttiga bostadsbolag som framträdande aktörer på Bostadsmarknaden.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att man skulle räkna på vilka förslag till lösningar som är mest realistiska. Vidare vilka som är mest gynnsamma för dels samhället men också för bostadsbolaget som sådant. Det skulle också vara intressant att se vad som händer om det nu inte skulle bli några regelförändringar.

Bostadsprisutvecklingen i Stockholmsregionen har de två senaste decennierna varit mycket kraftig och från många håll diskuterats omfattande huruvida detta är en växande bubbla och när denna kommer spricka. Utöver detta har tendenser till högre belåning och fler hushåll med rörlig ränta noterats i Storstockholm. Med detta följer en högre räntekänslighet, där prisuppgångar ger hushållen stora tillgångsökningar medan ett prisfall skulle leda till en ansträngd situation på Stockholms bostadsmarknad som implicit skulle påverka det monetära systemet. Uppsatsen är därför skriven för att framställa argument till varför prisbilden kan förändras på olika sätt.Begreppet "bubbla" kan skilja sig beroende på vem som tillfrågas och det finns därför flera perspektiv när man diskuterar bubblor. Uppsatsen avser analysera historisk statistik, studera rapporter från institut och forskare samt att försöka se tidigare bostadsbubblor.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på Bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på Bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstå bostadshyresmarknaden i Gävle 2011. Hur påverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats är av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer från viktiga aktörer i Gävle. Förutom primärdata finns även sekundärdata som är framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger både på en empirisk- och en teoretisk undersökning.