Sök:

Sökresultat:

369 Uppsatser om Bostäder nära vattnet - Sida 10 av 25

Introduction of water to reduce NOx emissions

Bakgrunden till detta examens arbete Àr behovet av att fÄ lÀgre emissioner och dÄspeciellt NOx emissioner. I detta arbete Àr olika NOx reduktions metoder beskrivna ochutvÀrderade. Tyngdpunkten har lagts pÄ de ?vÄta NOx reduktions teknologierna? och dÄspeciellt teknologier för att befukta insugsluften. Detta arbete bestÄr av en litteraturstudie, genomgÄng av test resultat frÄn motor tester med dessa teknologier samtsimuleringar.NOx reduktionen genom at introducera vatten eller vatten Änga till förbrÀnningenÄstadkoms genom att sÀnka den maximala temperaturen i förbrÀnningsrummet ochgenom att tillsÀtta inert media med hög vÀrmekapacitet vilket ocksÄ reducerarsyrekoncentrationen.

Space Modern : Uppsala konsthall

Med en stor central hall pÄ över fyra vÄningar skiljer sig byggnaden frÄn det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongvÀggar och massiva skala inte bara plats Ät konsten, utan förstÀrker den ocksÄ. Det diffusa ljuset frÄn takfönstret ger en sakral stÀmning och hallen kan hÄlla allt frÄn en enskild tavla till enorma statyer, men ocksÄ filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utstÀllningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till förelÀsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.     Byggnaden Àr ocksÄ mer Àn bara en konsthall för Uppsala och Ärummet.

HÄllbar lÀkemedelsanvÀndning

Syntetiska lÀkemedel Àr ett viktigt verktyg för mÀnniskors hÀlsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom lÀkemedelssubstanser har en biologisk effekt pÄ mÀnniskan, kan de ocksÄ ha det pÄ andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha pÄ miljön i framtiden Àr stor. Dock gÄr det redan idag att mÀta halter av lÀkemedel i vattnet, och en viss pÄverkan pÄ vattenlevande organismer har kunnat pÄvisas. DÀrför behövs en ny syn pÄ lÀkemedel, och anvÀndningen dÀrav, dÀr Àven miljön tas i beaktning.

Dental erosion : kolsyrade vattens erosiva potential

Syftet med studien var att undersöka den erosiva potentialen av vanligt förekommande kolsyrade vatten med eller utan smaksÀttning. Studien genomfördes som en laboratoriestudie vid Institutionen för Odontologi vid Göteborgs universitet. Totalt omfattades studien av 34 buteljerade kolsyrade vatten med eller utan smak, tre kolsyrade vatten producerade i kolsyreapparat samt sex referensdrycker. Samtliga produkter testades genom registrering av initialt pH med pH-elektrod och buffring med 0,1 M NaOH till det vÀrde dÄ pH neutraliserats. Dryckens surhetsgrad berÀknades dÀrefter vilket anses som ett mÄtt pÄ dess erosiva potential.

Riskbedömning av förorenad mark: en studie av statistiska hjÀlpmedel i analysfasen

ÄmnesomrĂ„det förorenad mark Ă€r vĂ€ldigt aktuellt. Detta beror bland annat pĂ„ de 15 miljömĂ„len riksdagen har satt upp. Ett av mĂ„len Ă€r giftfri miljö, vilket innebĂ€r att miljön ska vara fri frĂ„n Ă€mnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhĂ€llet och som kan hota mĂ€nniskors hĂ€lsa eller den biologiska mĂ„ngfalden. MĂ„len innebĂ€r att förorenade omrĂ„den ska vara identifierade, och inom minst 100 av de omrĂ„den som Ă€r mest prioriterade med avseende pĂ„ riskerna för mĂ€nniskors hĂ€lsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha pĂ„börjats senast Ă„r 2005. Minst 50 av de omrĂ„den dĂ€r arbete pĂ„börjats ska dessutom vara Ă„tgĂ€rdade.

Missbruk-ringar pÄ vattnet : En kvalitativ studie om kvinnor och mÀn med missbruksproblematik, deras uppvÀxt och eget förÀldraskap.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Oscarspark ? alla tiders park : ett gestaltningsarbete i LuleÄ med fokus pÄ rekreationsvÀrden över hela Äret

Syfte: Syftet med arbetet Àr att belysa Àmnet klimatplanering och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i LuleÄ. Arbetet bör ses som en inspirationskÀlla för vidareutveckling av omrÄdet och hur platsen kan utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsomrÄde med vistelsevÀrden över hela Äret. FrÄgestÀllning: Hur kan ett strandnÀra grönomrÄde i centrala LuleÄ gestaltas för att skapa rekreationsvÀrden över hela Äret? Litteraturstudie: Den första delen behandlar resultatet av en litteraturstudie om klimatplanering och vind. HÀr presenteras teorier och undersökningar om mÀnniskors aktiviteter och förhÄllande till det nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som studerats Àr skriven av Norman Pressman, Ralph Erskine och Jan Gehl. Vind Àr en viktig faktor vid klimatplanering och dÀrför koncentreras en del av litteraturstudien pÄ teorier om vind. FrÀmst har litteratur av Murtiz Glaumann studerats.

Laxsmoltens (Salmo salar) lÀngd, vikt och konditionsfaktors betydelse för dess vandringstidpunkt i SÀvarÄn

Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i bĂ„de i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa tvĂ„ Ă€r en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Östersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra Ă„ren och mĂ€nsklig pĂ„verkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att sĂ€kra de kvarvarande laxbestĂ„ndens fortlevnad krĂ€vs förstĂ„else för vilka faktorer som pĂ„verkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under Ă„ren 2008-2013 fĂ„ngades vandrande laxsmolt i SĂ€varĂ„n som mynnar i Bottenviken.

UtvÀrdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv : KartlÀggning av klagomÄl och eftersökning av orsak

Vid bytet frÄn grundvattentÀkt till ytvattentÀkt i Bjuvs kommun började klagomÄl om dricksvattnets kvalitet att strömma in till NordvÀstra SkÄnes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga klagomÄlen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning lÄg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehÄll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol dÄ dessa föreningar Àr kÀnda för att orsaka dÄlig lukt och bismak pÄ dricksvatten.

Ett sociologiskt perspektiv pÄ staden : Finns det förutsÀttningar för mÄngfald i stadslivet i Sickla Kaj?

Ett sociologiskt perspektiv pÄ staden Àr att se till stadens och stadslivets inverkan pÄ mÀnniskan. Flytten frÄn landsbygden till stÀderna förde med sig att mÀnniskor vardagsliv förÀndrades. Under urbaniseringens fanns farhÄgor om stadslivets negativa inverkan pÄ mÀnniskan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen Àgnade sig Ät att se hur förutsÀttningarna för vardagslivet skilde sig Ät mellan de urbana och rurala samhÀllena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mÄngfald och ett dynamiskt stadsliv.

Hur vÀl lÀmpad Àr MoraÄn som livsmiljö för havsöring?

En meandrande Ä Àr en miljötyp som bidrar till hög biologisk mÄngfald. I mÄnga fall har dessapÄverkats av mÀnniskan genom utrÀtning och uppdÀmning av det flödande vattnet, vilket harsÀnkt de biologiska vÀrdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer pÄ att göra en del av denmeandrande MoraÄn i SödertÀlje till ett naturreservat. DÄ samlad, detaljerad dokumentationom omrÄdet saknades och Än Àr utpekad som ett sÀrskilt kÀnsligt omrÄde med hÀnsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms lÀn, gjordes dÀrför i maj 2010 enbiotopkartering. UtifrÄn berÀkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekomrÄden, uppvÀxtomrÄden samtstÄndplatser.

Design och utveckling av IT-verktyg : ger ringar pÄ vattnet i en organisation

This Bachelor Thesis in the area of Computer Science and Work Science describes the process of design and development of an IT-tool between the municipality of Ron-neby and TietoEnator a development and consultancy firm, the Gothenburg office. The thesis focuses mainly on the cooperation between the consultant designer and the local municipal. Through cooperation, the organisation is incorporated into the tool and the tool is incorporated into the organisation. Concepts that are central in this thesis are design, cooperation and tailoring. A question raised is, if distance work and extensive cooperation might be a good way of working in the process of design and development, when the organisation is being incorporated into the tool.

Utveckling av MÄkeberg och Norra Hamnplan : Development of MÄkeberg and Norra Hamnplan

Arbetet Ă€r ett förslag i en arkitekttĂ€vling pĂ„ ett nytt bostads- ochhandelsomrĂ„de i ÅmĂ„ls kommun. Platserna som behandlas Ă€rMĂ„keberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta pĂ„cirka 50 000m2. GodkĂ€nns förslaget av kommunen sĂ„ Ă€r avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvĂ„nare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill Ă€ven illustrera omrĂ„dets möjligheter till förtĂ€tning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskĂ€rnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsĂ€ttningarna för utformningen av omrĂ„det. För att nĂ„ fram tillmĂ„let av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen.

Kan lokalt omhÀndertagande av dagvatten minska översvÀmningsrisken i tÀtbebyggelse?

Under mÀnniskans livstid har vatten alltid spelat en central del pÄ bÄde gott och ont. I takt med att stÀderna har fÄtt fler och fler hÄrdgjorda ytor har ocksÄ vattnets förmÄga att infiltrera försvÄrats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i stÀderna blivit allt viktigare. PÄ grund av fortsatt förtÀtning av stÀderna sÄ förstoras ocksÄ problemen med dagvattenhanteringen. De Àldsta delarna i stÀderna Àr frekvent drabbade av översvÀmningar vid stora regnmÀngder.

DĂ€r Åkerströmmen svĂ€mmar över.

Det gĂ„r att hĂ€vda att Sverige Ă€r förskonat frĂ„n katastrofala översvĂ€mningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse sĂ„som den i Pakistan Ă„r 2010. Samtidigt finns det belĂ€gg för att översvĂ€mningar kommer intrĂ€ffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförĂ€ndringarna fortgĂ„r. I framtiden kommer vi kanske uppleva hĂ€ndelser  sĂ„som den i Arvika Ă„r 2000 som mindre extraordinĂ€ra. I alla lĂ€gen behöver vi veta mer om det nuvarande lĂ€get för att kunna göra förutsĂ€gelser om framtiden.Den hĂ€r studien syftar till att kartlĂ€gga det rĂ„dande vattenföringslĂ€get i avrinningsomrĂ„det Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->