Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 ? 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test.

Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och Bosatta i Norrbotten.

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar Bosatta på olika orter i Sverige.

I detta arbete har vi valt att fördjupa oss kring ålen med anledning av det utrotningshot som råder. Syftet var att undersöka förhållningssätt till ål bland konsumenter och näringsidkare inom ålfiskeindustrin, samt deras konsumtionsvanor av ål. En kvalitativ intervjustudie enligt fenomenografisk ansats genomfördes. De elva intervjupersoner som valdes ut och som deltog i undersökningen var Bosatta och/eller verkade i Hanöbukten, där ålnäringen är betydande. Av intervjupersonerna var fem personer näringsidkare inom ålfiskeindustrin och sex konsumenter.

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng syftar till att beskriva samisk identitet i storstaden, i detta fall samisk identitet i Stockholm. De möjligheter som finns för att känna sig samisk i en storstadsmiljö och de identitetskriterier som är svåra att uppfylla på en annan plats än Sápmi, samernas land har undersökts och analyserats. Kandidatuppsatsen är samhällsvetenskaplig och grundas i kvalitativa metoder. Fem intervjuer med samer Bosatta i Stockholmsområdet har genomförts där frågorna riktats mot platsens betydelse och dennas relevans för den samiska identiteten. Betydelsen av plats, den gemensamma historien och tillhörigheten till andra samer visas vara viktiga komponenter i den samiska identiteten.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förväntningar på restaurang- och dansmiljöer för personer med lätt begåvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frågeställningar utifrån en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra män, med lätt begåvningshandikapp i åldrarna 24 - 65 år. De var Bosatta i en av två utvalda, i storlek jämförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två teman: Erfarenheter och Förväntningar.

Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en papperstidning den 22 december 2011. Vårt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som papperstidning. Vi ville också ta reda på hur Spotifys målgrupper ser på varumärkets profilering. Vår utgångspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vårt syfte var att få en djupare förståelse från dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men också från tidningens målgrupper.Våra frågeställningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en papperstidning?* Hur upplever Spotifys målgrupper varumärkets satsning på en papperstidning?Vi har använt oss utav dels en semistrukturerad samtalsintervju med chefredaktören på First Publishing Group, Ola Karlsson.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.

Det övergripande syftet för denna studie är att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhällsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillämpning på GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart kräver det enkvalitativ analys av hur människor utanför det härskande narrativet faktiskt använder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella män i Stockholm upplever och använder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella män Bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan användas för att visualisera maktförhållanden ochkritiskt utmana det härskande narrativet.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

The aim of this thesis is to seek understanding to how a national identity is constructed. Five women and five men at the age of 21-37 years old have been interviewed during November 2005 and January 2006. All of them lived Oslo at the time. The informants have been divided into two groups, `Swedish immigrants` and `Norwegian immigrants`, none of the people interviewed is ethnic `Swedish` or `Norwegian`. The empirical material has been analysed with the help of Billig´s theory about banal nationalism and Laclau and Mouffe´s discourse analysis.

Syftet med det här arbetet är att definiera ett antal perenner som stomme för jämtländska trädgårdar.Jämtland är ett av Sveriges 25 landskap. Det ligger i Norrland, i växtzon VI-VIII. I landskapet råder ett kallt klimat och det kommer mycket snö om vintrarna. Då en perenn vissnar ned om hösten och övervintrar med underjordiska växtdelar kan dess härdighet inte betecknas på samma sätt som för vedartade växter. Huruvida det finns perenner som är speciellt ägnade till Jämtländska trädgårdar har undersökts.Med hjälp av öppna intervjuer av trädgårdsintresserade och kunniga personer Bosatta och verksamma i Jämtland samt studier av relevant litteratur har jag definierat en stomme av perenner som passar för trädgårdsodling i Jämtland.6 intervjuer har gjorts i Jämtland där Informanterna har angett perenner som de anser vara bra val för jämtländska trädgårdar.Informanternas tips har tillsammans med litteraturstudier undersökts och diskuterats.

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.