Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu Bosatta i Göteborgsområdet (3).

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu Bosatta i Göteborgsområdet (3).

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu Bosatta i Göteborgsområdet (3).

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu Bosatta i Göteborgsområdet (3).

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett kodschema.

Många svenska medborgare är Bosatta i Spanien och erhåller pensioner som utbetalas från Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehåller bestämmelser om hur fördelningen av beskattningsrätten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har båda länderna rätt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstår. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvänd avräkning. Den omvända avräkningen innebär att den skattskyldige initialt erlägger skatt i både Sverige och Spanien.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.

Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga fickparker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av fickparker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens parker ligger i tätorten nära centrum.

Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna görs med äldre personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Frågorna är utformade för att möjliggöra en belysning av det liv som den äldre levt, från barndom till ålderdom. Fokusgruppsintervjun är gjord med anhöriga till äldre Bosatta på särskilt boende. Denna används som ett komplement till intervjuerna med de äldre.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning mellan åren 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvårdares perspektiv på sin situation. Studien analyserar och beskriver även litteraturen kring det anhörigstöd som samhället erbjuder unga anhöriga med demenssjuka föräldrar. De två frågeställningarna utgår från de unga anhörigas perspektiv på sin situation samt det anhörigstöd som samhället har att erbjuda denna målgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking på området i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och påfrestande situation till följd av vårdandet av den demenssjuka föräldern.

Fritidsgårdsverksamheten inom Luleå Kommun kommer genomgå en förändring i samband med att verksamheten återgår till kommunal regi efter ett beslut från 2011. På grund av det kommande förändringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att få svar på hur populära fritidsgårdar är för ungdomar Bosatta inom dessa områden och även vilken av de två fritidsgårdarna som är mest besökt. Detta har därför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda på detta undersöktes det även om det finns skillnader beroende på bostadsområde, kön, årskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer påverkade ungdomarnas val i dessa frågor på något sätt. De två bostadsområdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig från varandra i form av andelen utrikes födda, medelålder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgårdens vanligaste besökare är killar, samt att den populäraste fritidsgården är den som är belägen i anslutning till högstadieskolan där dessa ungdomar går. Det är även under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sällan tar del av verksamheten under sin fritid.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur idrottssituationen har sett ut för svenska och finska kvinnor under 1900-talet fram till idag. Hypotesen är att stora framsteg har gjorts inom idrotten för kvinnor under ett århundrade. Frågeställningarna är: hur såg möjligheterna till idrottsutövande ut för kvinnor i Finland och Sverige på 1920?70 talet? Hur ser kvinnoidrotten i Finland och Sverige ut i dagsläget?MetodSammanlagt deltog 104 kvinnor i åldern 36-84 år i studien, där majoriteten av undersökningsdeltagarna var födda på 1950- och 60-talet. Till denna studie användes en kvantitativ metod i form av enkätundersökning.

Många svenska medborgare är Bosatta i Spanien och erhåller pensioner som utbetalas från Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehåller bestämmelser om hur fördelningen av beskattningsrätten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har båda länderna rätt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstår. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvänd avräkning. Den omvända avräkningen innebär att den skattskyldige initialt erlägger skatt i både Sverige och Spanien.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och sociokulturella faktorer i samhället inverkar på människors val och handling i glesbygd. Detta har skett med fokus på utflyttning, återvandring samt attityder och värderingar gentemot samhället. Utgångspunkten var baserad på en fallstudie av en utvald årskull i Pajala kommun födda 1969. En kohortanalys utfördes i syfte att följa den utvalda gruppens utflyttning från hemorten mellan åren 1969-2004, parallellt gjordes även en kohortanalys på en årskull födda fem år tidigare för att kunna se eventuella förändringar i utflyttningsmönster. Utöver detta skickades en enkät ut till en urvalsgrupp bestående av 60 personer.

Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna.