This master thesis project is a part of a project called ?Järboprojektet? at the regional board of forestry, the district of Gästrikland. The project will give answers to questions regarding if an analysis of satellite images can be used to contact and inform landowners of the located areas where precommercial thinning is useful. The whole project is a part of the National Board of Forestrys IT-stake where the analysis of satellite images will, at the latitudes possible, be adapted to each district in purpose to identify these areas in need of precommercial thinning. This master thesis project is based on a field inventory of identified objects where precommercial thinning is useful.

Denna rapport är resultatet av en studie som utförts på initiativ av Holmen Skog och Stora Enso. Syftet har varit att analysera i vilken utsträckning man med hjälp av CTI-teknik (Central Tyre Inflation, som innebär varierbart lufttryck i däcken på lastbilar), på ett kostnadseffektivt sätt, kan öka tillgängligheten på virke under de perioder då vägarnas bärighet är nedsatt.Dåliga vägar skapar stora problem för skogsindustrin främst under perioder av tjällossning eller rikligt regn. Studier visar att med CTI på lastbilar minskar påfrestningarna på vägarna och vägar som normalt inte är framkomliga under tjällossningsperioden kan bli körbara. På så vis förhindras att virke ligger oåtkomligt vid avstängda vägar och lagerhållningen av virke inför tjällossningsperioderna kan minskas.Studien har utförts i tre steg och ett skogsdistrikt i Ludvikatrakten har valts som försöksområde. Först har en analys gjorts av hur mycket virke som trots allt finns tillgängligt under tjällossningsperioderna och hur långt det räcker för att täcka industrins efterfrågan.

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka kunskapsnivån angående vind i bebyggd miljö hos verksamma inom stadsplanering, arkitekter och inom berörda utbildningar samt tillgängligheten på hjälpmedel och information. Vinden påverkas starkt av landskapets utseende. Skog, hav, stad och kuperad terräng har alla olika vindförutsättningar. Inom urban miljö bestäms vindförhållandena av bebyggelseutformningen och byggnadernas omgivning. Historiskt har vindplanering varit en naturlig del av planerandet, inte minst då det gäller jordbruk. Under årens lopp har människor tagit lärdom av tidigare erfarenheter vilket har lett oss fram till dagens kunskapsläge med en rad olika tumregler och hjälpmedel, varav det senaste består i numeriska datorbaserade analysverktyg så som Computational Fluid Dynamics. En god och komfortabel utemiljö utgår ifrån hur vi människor upplever den.

De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten.

Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala värden sett över längre tid. Tre nivåer av skyddszoner med varierad bredd baserade på djupet till grundvattnet (DTW-index) samt två fasta skyddszoner på 15 och 0 m jämfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet. I skyddszon DTW ? 1 m uppmättes nedanstående variablers extremvärden.

Resignations are common in all business sectors and can also be found among forest machine operators in the forest business. As the industry today faces a lack of forest machine operators it is justified to determine why machine operators choose to quit their jobs. The aim of this study was to a) find out the number of machine operators that have resigned b) identify and analyse the cause for these resignations c) identify the reasons why the machine operators started to work in the forest and d) give suggestions on different measures that will limit resignations amongst forest machine operators. A questionnaire was sent to machine operators who have quit working as employees, contractors or as employees for contractors with Holmen Skog during 2003-2007. 32 machine operators responded to the questionnaire. Interviews were made with 10 machine operators who had answered the questionnaire to gather more qualitative data. The results of the study indicate that fewer forest machine operators change profession than employees in other occupations in Sweden.

Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården.

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger.

Aspen (Populus tremula L.) and goat willow (Salix caprea L.) are two important tree species in the aspect of nature conservation. Due to the elimination of forest fires, a former negative attitude towards deciduous trees in forestry and a strong herbivore pressure, these tree species have been negatively affected during the last fifty years. The aim of this study was to investigate whether the occurrence of aspen and goat willow could be related to either human impact or to site properties, such as ground moisture and vegetation type. A side study included an inventory of a number of cyanobacterial tree lichens on aspen and goat willow in order to try to relate the occurrence of these lichens species to stand history and stand properties. The study was performed in Hamra State Forest in northern Dalarna. Nature reserves were compared with stands in managed areas.

Den multivariata variabeln trädslagsfördelning beskriver volymsförhållandet mellan tall, gran och löv i ett skogsbestånd. Ofta är variabeln skattad med subjektiva metoder vilket resulterar i två typer av fel, systematiska och slumpmässiga. Subjektivt värde = Sant värde + systematiskt fel + slumpmässigt fel De slumpmässiga felen är omöjliga att justera, men de systematiska går att åtgärda genom kalibrering. Målet med arbetet har varit att finna lämpliga metoder att kalibrera trädslags­ fördelningen i subjektivt skattade register för att eliminera det systematiska felet. Kalibreringar har gjorts med fyra olika regressionsmodeller och ett neuralt nätverk.

This thesis assignment at C-level is focused on calculation models and prediction methodswhish can be used in the stage we call ?prospecting? of possible windmill locations. Thelocation is southeast of Halmstad at the Farm ?Stjernarpsgods?. The rapport has two mainareas directed towards this task.

Transportation constitutes a large part of the forest industry's raw material costs. Transport also contributes a significant proportion of the carbon dioxide emissions. In order to reduce both the cost and environmental impact different types of decision support are required. These, in turn, require extensive information about the road network and correct information on road path selection and transport distances. In the development of national road data base for forestry (SNVDB) a road selection application has been included.

Tidigare studier har visat att skogen verkar avstressande och återhämtande på människans hälsa. Denna effekt kan bland annat mätas genom en individs upplevda sinnesstämning. Allteftersom befolkningen växer och den mentala ohälsan ökar blir utformandet och utseendet av den tätortsnära skogen viktig eftersom den kan bidra till en friskare befolkning. Studenter är en grupp i samhället som upplever mycket stress. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka vilken typ av skogsmiljö studenter föredrar vid vistelse i tätortsnära skog. Detta har analyserats med hänsyn till upplevd sinnesstämning på vald favoritplats.