Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät.

Denna studie har undersökt på vilket sätt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lärandei matematik. Studien utgår ifrån det s.k. sociokulturella perspektivet där kunskap ochlärande utvecklas i samspelet mellan människor och där situationella betingelser ochspråket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger på enkvalitativ undersökning med inspiration från den metod som på engelska benämnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens årskurs 3-9.

The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions.Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years.Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction.

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på attstärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Produktplacering har växt i popularitet över åren och används i allt fler typer av medier. Det har gjorts flera studier om konsumenters attityder till produktplacering men endast ett fåtal av dem har gjort en distinktion mellan konsumenters attityder till produktplacering i olika slags medier. Genom att använda fokusgrupper ska denna studie därmed undersöka studenters attityder till produktplacering i de fyra följande medierna; filmer, musikvideor, datorspel samt bloggar. För att ta reda på detta användes ABC-modellen av attityder och studenternas attityder delades upp under de tre olika kategorierna inverkan, beteende och kognition. Resultaten visar att studenter överlag är positiva till produktplacering i filmer och anser att det ofta är en naturlig del av filmer.

Abstract Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Speciallärarprogrammet Maria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen ? en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen ? a reading development model for all?). Problemområde Den rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår. Syfte Jag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan.

Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar.

I denna c-uppsats har vi eftersträvat en förståelse kring vilka omständigheter som hjälper kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål att gå vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nå denna förståelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts där personer som hjälper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån deras uttalanden har det i analysen gått att urskilja fem teman som beskriver de hjälpande omständigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrån sina människohandlare med hjälp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och få ordning på praktiska bitar samt hur nätverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omständigheter, som framkom hjälpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrån den salutogenetiska modellen med fokus på generella motståndsresurser samt en känsla av sammanhang.

Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgångspunkt i organisationsteori och metod. Detta är de ingångsvärden som använts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan två organisationsmodeller påvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund är under implementering, dessa har i olika grad påvisat kopplingar till modellrapporten från FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras på Sarv respektive Garvin´s tankar om lärande organisationer och dess bakomliggande tankar är därför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgångspunkter för analys, mål, flexibilitet och dynamik samt medinflytande.

I denna rapport undersöks hur mängden organiskt kol, TOC (Totalt organiskt kol), varierar i tid och rum i Mälarens avrinningsområde, samt vad det är som styr TOC-halten i Mälaren. Det är viktigt att förstå dynamiken hos TOC i Mälaren och i dess avrinningsområde eftersom ökat TOC i vattnet påverkar vattenkvaliteten och orsakar problem vid beredning av dricksvatten. TOC kan bland annat reagera med klor/UV-ljus och bilda cancerframkallande ämnen. Det kan också öka antal mikrober i vattnets distributionssystem.Arbetet omfattar analys av samband mellan elementen, transportberäkningar per ytenhet av elementen till Mälaren och en modelleringsansats för ett av avrinningsområdena. Rapporten innehåller även en jämförelse mellan de olika vattenföringsmodellerna samt uppmätt vattenföring för analys av eventuella systematiska skillnader mellan dessa som påverkar beräkningen av TOC och de andra elementens transport till Mälaren.Analysen av sambanden mellan variablerna TOC (mg/l), kaliumpermanganat förbrukning (KMnO4, mg/l), absorbans_F (F=filtrerad), järn (mg/l), mangan (mg/l) och SO4_IC (sulfat mätt med hjälp av jonkromatografi, mg/l), visade att vissa av dessa variabler är korrelerade med varandra.

Människans tankesätt och beslutsfattande är en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik är den på grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och värderingar. Den här studien handlar om hur man kan påverka människans beslutsfattande genom ett gränssnitt, och vad det är som påverkar beslutet. Då det finns många faktorer som har en påverkan på beslutsfattande, specialiserades studien på användaren och dess kognitiva egenskaper, så som uppmärksamhet och perception, samt en fördjupning på beslutsfattande och gränssnittsdesign. Detta för att kunna svara på vilken påverkan ett gränssnitt har på en människa som interagerar med det.Under studiens gång gjordes enkätundersökning, personas, prototyper, användartester, samt observationer, för att kunna analysera och få in tillräcklig data.

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) har infört ett miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001. En viktig del av ett sådant system är fokuseringen på organisationens miljöaspekter. Organisationen sätter miljömål för de betydande miljöaspekterna som på så sätt utgör kärnan i förbättringsarbetet. ISO 14001 kräver att organisationer ska avgöra vilka miljöaspekter som kan leda till en betydande miljöpåverkan. Dock saknas krav för hur bedömningen ska gå till.

AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike från att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade Västtyska republikens statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgående samarbete mellanstaterna.Med ländernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den här studien har varit tvådelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förändring har vi ämnat beskriva och analysera omställningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gått genom ett brett material av historiska andrahandskällor och genom några moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förändring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fåtal individer resulterade i två genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursändringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förändring förutsätts ske i nyckelaktörens föreställningsvärld, har vi inte funnit belägg för i vårt fall och föreslår därmed att modellen revideras något.Nyckelord: Utrikespolitisk förändring, Frankrike, Tysklandsfrågan, Fransk -amerikanska - relationer och kalla kriget..

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Att uppleva växtvärksproblematik i samband med organisatorisk tillväxt är ett naturligt fenomen. Det beror på att processerna inte utvecklas i samma takt som företaget och därmed inte är anpassade till den mer omfattande verksamheten. Växtvärksproblemen påverkar, utöver organisatoriska faktorer, logistikfunktionen. Därmed uppstår även svårigheter sammankopplade med lagerstyrningen. Om växtvärksproblemen inte behandlas kan negativa konsekvenser uppstå på såväl kort som lång sikt.