I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens.

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna.

Internet har de senaste åren haft en stor ökning i antalet användare. ?Nätet? användes till en början mest i den akademiska världen, men idag är användarskaran mycket bred. Många svenska lantbrukare är Internetanvändare, vilket ger lantbrukskooperationens företag den bas, som krävs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjänster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affärspartners ha en närmare, bättre och mer interaktiv kommunikation.

Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsätt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att få en djupare förståelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper där respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i åldern 20-30 år. Djup-intervjuerna kompletterades med enkäter för att få en bättre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

Under de senaste åren har egenföretagandet växt markant. Mindre nischade företag konkurrerar på samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vänder sig till en specifik målgrupp. Idag är konkurrens en förutsättning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas därmed genom att uppnå uthålliga konkurrensfördelar.För att utmärka sig på en marknad är det viktigt att aktörerna uppnår en uthållig konkurrensfördel.

Vårt syfte i denna uppsats är att undersöka om Dubai kan vara en potentiell marknad för Swedbank och detta kommer att göras genom en jämförelse med etableringsprocessen i Kina. Vi vill även poängtera att vi genom denna undersökning kommer fokusera på sökningsfasen som är början på ett företags ingångsfas på en ny marknad. Därefter är vi intresserade att ta reda på de möjligheter som marknaden och dess aktörer erbjuder, vilket i sin tur leder till en ny fas, dvs. projektfasen. Vi har med denna uppsats kommit fram till att Dubai har en stor potential för bankbranschen vid en etablering då man bland annat kan vara en del av frizon med full ägandekontroll.

Vi har undersökt om det finns en marknad för ett underhållsavtal för småhusägare. Vår idé är att villaägare ska kunna teckna ett avtal med ett företag som i sin tur förhandlar med ett eller flera underhållsföretag. Huset besiktigas sedan och det görs upp en underhållsplan, med de åtgärder som villaägaren önskar ska ingå. Villaägaren kommer sedan att betala in en viss summa pengar enligt avtal varje månad till företaget, som ser till att underhållet sköts. Månadskostnaden är beroende av både vilka underhållsåtgärder som ingår och husets standard vid tecknandet av avtalet.För att undersöka om det finns en marknad har vi intervjuat fem villaägare och två underhållsföretag.

Den svenska regeringen satsar på småföretagande på landsbygden som omfattar bland annat gårdsbutiker och livsmedelsförädlande företag. Uppsatsen studerar denna bransch i Stockholms län och för att hitta de underliggande faktorerna till framgång används en kvalitativ studie. En serie intervjuer med Herrvik, Järna Mejeri, Nilssons Köttaffär och Saltå Kvarn bygger upp det empiriska innehållet och från dessa intervjuer studeras vilka strategival som gjorts inom respektive fokusområde. Med hjälp av produktklassificeringarna bekvämlighetsprodukter, preferensprodukter, shoppingprodukter och specialitetsprodukter dras slutsatser om företagens förmåga att hålla sig till sin målklassficering.Analysen visar att Saltå Kvarn, det företag som har vuxit sig störst, hör till klassificeringen preferensprodukter och har i princip optimal strategi över alla fokusområden. Enda avvikelsen är i marknadsföring.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Svenska möbeldesignföretag har svårt att överleva i konkurrens med liknande företag på den mättade svenska marknaden. Detta gör att de måste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill säga när företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. På grund av nya sätt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet är det större konkurrens än tidigare på marknaden. Det gäller ofta också att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden på bästa möjliga sätt till minsta möjliga kostnad.I vår studie har vi undersökt hur små svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad på bästa möjliga sätt med små medel.

Syftet med uppsatsen är att belysa faktorer bakom unikt värdeskapande, när aktörernas erbjudande konvergerar. Vi har valt att utveckla ett teoretiskt ramverk utifrån de teorier som vi tycker bäst kan användas för att förklara värdeskapande. Ramverket ligger sedan till grund för den empiriska undersökning som gjorts. Intervjuer har genomförts med fyra wellpapptillverkare som agerar på den skånska marknaden samt med ett antal grossister. Vid en jämförelse mellan vårt teoretiska ramverk och den insamlade empirin (pattern matching) har vi kunnat konstatera vilka tillgångar som är mest betydelsefulla i egenskap av unika värdeskapare.

Innan företag ska penetrera en marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden står inför samt vilka behov företagen på marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimatförändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus på Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella läge för taxibranschen i Stockholm och även den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger på en kvalitativ samt en kvantitativ metod då har vi försökt att noggrant få fram fakta om branschen med hjälp av både primärdata (intervjuer) och sekundärdata (årsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet källor mm.). I analysen har utförts sedan en jämförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjälp av valda teorier och insamlade sekundär samt primärdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinställning har haft en ledande position, på senare år förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige.Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer.I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier.Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat.