En granskning har gjorts av Bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i Bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR.

Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god Bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för Bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för Bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida Bolagsstyrning har en påverkan på ett bolags rapportering av CSR på den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra länder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen är att komma med ett resultat som är mer tillämpbart för svenska förhållanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förändra sina CSR policyer.Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och därefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansättning) och våra kontrollvariabler.Slutsats: Vår slutsats är att en bolagsstyrelses sammansättning påverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av både miljömässig och social CSR.

Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar både ägande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansättning en stor roll, då de är ansvariga för att besluta om företagens mål och strategier samt hur dessa skall uppnås. Styrelsens sammansättning är ett mycket väldebatterat och aktuellt ämne i näringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill säga att företag har samma styrelseledamot, har inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det området. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag på Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med Bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk Bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en Bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Under de senaste åren har frågor kring Bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i många länder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fåtal studier undersökt bolagskodernas tillämpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillämpas och hur den institutionella miljön inverkar på kodernas tillämpning har två länder valts, Sverige och Tjeckien.

Problemformulering: Vad påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda på vad som påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de använder sig av belöningar i praktiken. Genom att åstadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, där vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vår induktiva ansats bygger teorin på den empiri vi fått tillgång genom våra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillämpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmässiga löner, utöver de påverkar marknaden dem inte.

From July 2005 on, the new Swedish Corporate Governance Code will be applied gradually by companies listed on the stock exchange or any authorized financial market in Sweden. The Code has been drawn up in order to clarify and to improve the self-regulation in Swedish companies. The need for codified self-regulation standards has been considered as urgent due to negative trends on the market such as the last few years? corporate scandals in domestic and international trade and industry. The sought-after consequence is to clarify the mission framework for corporate directors.Ch.

Bakgrund: Intresset kring forskning av familjeföretag har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Bakgrunden till detta tros vara att familjeföretagande är den vanligaste företagsformen och den står för en stor andel av sysselsättningen och BNP i flera länder. Under senare år har det forskats mycket kring Bolagsstyrning men inte kring Bolagsstyrning i familjeföretag. Detta ger oss motiv att lämna ett bidrag till forskningen kring utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förekomsten av utomstående ledamöter i familjeföretags styrelser. Metod: Vår studie har haft en deduktiv ansats där vi utgått från teorier kring familjeföretagande, styrelsefunktioner och oberoende ledamöter. Ur dessa teorier har vi sedan härlett våra hypoteser vilka sedan undersöktes i en kvantitativ studie vilken genomfördes genom att data samlades in via en enkätundersökning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har påverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som använts är tagna från Svensk kod för Bolagsstyrning, dels den gällande dels den reviderade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angående den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. Målet är att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för Bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfråga är: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjänsten, att granskningen och rapporteringen angående styrelsens rapport beträffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger på fem intervjuer med auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbyråerna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Studiens syfte är att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och inställning kravet om att minst två styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieägare har på svenska börsnoterade bolag. För att uppnå vårt syfte har vi samlat in både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillämpar Koden. Sekundärdata har samlats in från regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. Utifrån litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance såsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.

            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HäggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ÄmnesordIntern kontroll, Bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom Bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.

            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HäggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ÄmnesordIntern kontroll, Bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom Bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.