Föreliggande studie avser att öka förståelsen för hur Boendepersonal ser på och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrågor, vilka avser att undersöka Boendepersonals syn på syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan främja respektive hindra förutsättningar för brukarinflytande samt vilken påverkan brukarinflytande kan ha på deras arbete. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal på boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien har vidare analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en föränderlig karaktär och varierar i utformning och styrka beroende på kontext och brukarens personliga förutsättningar.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur personalen på boenden för ensamkommande barn utifrån empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhället. Vidare syftar studien även till att belysa hur personalen på boenden själva ser på detta arbete. De frågeställningarna som belyses i studien är: Vad i arbetet med förhållningsätt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhället, enligt personal på boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal på HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrämjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader då förklaras med kön, ålder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som används i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehåller en enkätundersökning och tre intervjuer gjorda med Boendepersonalen i Kalmar län.

Uppsatsen beskriver vilka bilder av människor medpsykosdiagnoser som Boendepersonals praxis tycks bära på latent närde rekonstrueras inom spänningsfältet mellan psykiatrireformen ochJacques Lacans syn på psykosen. Spänningsfältet ställs upp genomnedslag i psykiatriutredningen och Lacans mest centrala texter påområdet och appliceras sedan på de praxisbeskrivningar som sexsemistrukturerade intervjuer med Boendepersonal genererat.Resultatet visar att Boendepersonalen tenderar att inta enkomplementär roll i relation till de boende, en roll som tycks vila påantagandet att människor med psykos inte kan ses som tillräkneliga,och som syftar till att resocialisera den boende till samhället. Vidareframkommer en polariserande praxis vilket tolkas som att personalenhar ett latent antagande om att den psykotiske ?i grunden? fungerarpå samma sätt som dem själva..

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, Boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, Boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som Boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som Boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

I Uppsala har det inte funnits tillräckliga resurser för att personer med ät- och kommunikationssvårigheter ska få fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut från den geriatriska vården. Ett projekt startades därför 2007 med målet att utveckla modeller för logopediskt arbete så att vårdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsätta så länge vårdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 år som har ät- och/eller kommunikationssvårigheter på grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den här studien har varit att utvärdera projektet efter att halva projekttiden har gått. En processutvärdering baserad på dokumentation om projektet har gjorts.

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för Boendepersonalen.

SummaryIntroductory: Since the mid-90s, the numbers of places in psychiatric inpatient settings have decreased and accommodations for individuals with schizophrenia have become increasingly common. In addition to the basic needs that we humans have, individuals with schizophrenia may be in need of special support. Social support can be seen as a protective factor for maintaining health and the recovery of the individual. Lack of social support has shown to be linked to mental illness. The extent of need and support of individuals with mental disabilities may be such that they live in a special accommodation where such assistance can be provided by staff.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer påboenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar,samt hur Boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade Boendepersonalen om deupplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om Boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt Boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med Boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. Då barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska händelser med sig i bagaget men tidigare studier från barn i konfliktländer visar att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Därför är en etablering i samhället av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhället.

Denna uppsats handlar om Falköpings Kommuns ungdomsboende. Ungdomsboendet startades för två och ett halvt år sedan. Man startade detta dels för att reducera kostnader av institutionsplaceringar men även för att hitta alternativa lösningar för ungdomarna. När kommunen valde en hemmaplanslösning innebar det också samverkan mellan nya parter inom den egna organisationen. I denna studie är fyra aktörer centrala.