Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ?god status? senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi.

Dagvattnet i stadsmiljö har länge varit något som ska ledas under marken i rör. När vattnet rinner på gator, genom industriområden och villakvarter samlar det på sig en mängd förore-ningar från dessa ytor. När sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det når ut till sjöar och hav. Genom att istället anlägga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller våtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. Sådana anläggningar utgör också en varierad karaktär i staden.

En del av det gamla industriområdet i Jönköping på Munksjöns västra sida ska iframtiden bebyggas med bostäder. Syftet med detta arbete är att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det området. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över området och de tänkta byggnaderna.Målet är att skapa ett attraktivt, hållbart och trivsamt bostadsområde därarkitektonisk skönhet, variation och närheten till vatten står i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika läget vid vattnet har utgångspunkten varit attalla bostäder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har även själva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.

Årligen drunknar i Sverige ett trettiotal människor genom fritidsbåtolyckor. I snitt är 80% av drunkningsoffren män mellan 50 och 90 år, och hela 90 % saknar flytväst när de hittas. Syftet med studien var att undersöka varför män i denna åldersgrupp så ofta väljer att inte bära flytväst när de åker ut på sjön, och vad som eventuellt skulle kunna få dem att börja bära en. Två metoder användes: djupintervjuer med manliga besökare på båtmässorna i Göteborg och Stockholm, samt en elektronisk enkät som besvarades av män som är medlemmar i en webbpanel. Resultatet visar att de män som deltog i studien i hög grad känner sig erfarna och säkra på sjön och därmed inte anser att de behöver flytväst, men även faktorer såsom gammal vana och självsäkerhet gällande sin egen förmåga att klara sig om de skulle hamna i vattnet spelar in för deras (mot)vilja att använda flytväst.

Vattnet är en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag används vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. Utsläpp av näringsämnen i för stora mängder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gäller framför allt utsläpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartläggningsstrategier för enskilda avlopp och vilka åtgärder de vidtar, samt hur många enskilda avlopp det finns. För att ta reda pådetta skickades en enkät och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanställdes dessa.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Examensarbete om moderna husbåtar med Sverige som utgångspunkt. .

I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utsläppen av molybden från reningsverket och deponin för metallhydroxidslam på Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfällning och flockning med målet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anläggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden från den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras på. Molybden används inom Sandvik AB som legeringsmetall, främst för att öka stålprodukters styrka, hårdhet och motstånd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels är kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jämförelse med de flesta andra metaller, dels är svårigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemområde inom vilket inte mycket nytt har hänt sedan sjuttiotalet, mycket beroende på att molybden inte ansetts utgöra någon större risk mot miljö och hälsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat på en lyckad reningsprocess som används på vatten från en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök där järn(III)hydroxid fälldes ut vid pH-värdena 4,5 och 5,0.

Rapporten är ett resultat av en undersökning som initierades av att man i Motala kommun ville sluta använda sig av kloramin för dricksvattendesinfektionen vid sitt ytvattenverk i Råssnäs. Man ville utesluta ammoniak vid dricksvattenframställningen och övergå till att enbart desinficera med hypoklorit. Råssnäs tar sitt råvatten från Vättern och det färdiga vattnet distribueras sedan upp till 30 km från verket. I samband med att man ville göra förändringen var man intresserad av att veta hur man utför desinfektion vid andra vattenverk med liknande förutsättningar d.v.s. råvatten från Vättern och långa distributionsvägar.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen.

Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan några årtionden tillbaka finns det krav på att avloppsvatten från svenska hushåll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar är lämpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i närvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten på dammen (bottenluftare).

Det nya båtvarvet på Beckholmen i Stockholm är placerat på öns västra sida. Inuti varvsbyggnaden kommer stora båtar kunna repareras året runt. Båtarna lyfts upp ur vattnet och förflyttas in i varvets skrovhall med hjälp av en shiplift. För att kunna reparera båtarnas olika delar finns ett antal olika verkstäder på vardera sidan om skrovhallen. Traverser finns i varje hall för att kunna förflytta delar mellan dem.

I detta arbete testades en hypotes som säger att yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) kan tänkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hämma andra yngels tillväxt. Hypotesen grundades på en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie på yngel av agapadda (Rhinella marina) där de upptäckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hämmar tillväxten. Idén om att använda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel från flera honor kom av att det finns något som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjälp av feromoner kan känna igen nära besläktade individer (Devall et al.

Den nya Stockholmsoperan är placerad längst ut på Stadsgårdskajen, i blickfånget för både Stockholms inlopp och stadskärna. Byggnaden klättrar uppför Fåfängan med sitt snirklande system av terrasser och ramper, och förbinder därmed vattnet och kajpromenaden med berget, leder upp och över det till Folkungagatan. Rörelsen fortsätter inuti operan i byggnadens egen topografi, med entréer och utblickar åt olika håll och på flera nivåer. Till dessa ansluter publika ytor som restauranger och utställningar, som är öppna för fler än bara operabesökaren..