Sökresultat:
366 Uppsatser om Bo pć vattnet - Sida 3 av 25
Köparens och sÀljarens ansvar för fel vid köp av fast egendom, samt dess pÄföljder
Syftet med arbetet har varit att utreda köparens och sĂ€ljarens ansvar för fel i fastighet. FastighetsaffĂ€ren Ă€r för mĂ„nga den största affĂ€ren man gör i livet. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att allt gĂ„r rĂ€tt till. Beroende pĂ„ hur sĂ€ljaren agerar vid visningar och vid frĂ„gor pĂ„ uppmaning av köparen kan det fĂ„ stora konsekvenser, lĂ„ngt efter avslutad affĂ€r. Vad blir följderna av att sĂ€ljaren upplyser om att vattnet i brunnen Ă€r ?utmĂ€rkt, friskt och kallt?? MĂ„ste vattnet dĂ„ ocksĂ„ vara just ?utmĂ€rkt, friskt och kallt?? Vilket ansvar har sĂ€ljaren för ett sĂ„dant pĂ„stĂ„ende? Ăven undersökningsplikten Ă€r för mĂ„nga ett luddigt begrepp, innebĂ€r undersökningsplikten att man som köpare mĂ„ste undersöka fastigheten, eller kan man helt bortse frĂ„n undersökningsplikten.
UtvÀrdering av fosforfÀllor med kalkstenskross
Denna studie har utvÀrderat effekten hos tre fosforfÀllor med kalkstenskross med avseende pÄ reduktion av totalfosfor och fosfat samt pÄverkan pÄ vattnets pH. En kostnadsanalys utfördes för att berÀkna effektiviteten uttryckt i kostnad per kg infÄngad fosfor. FosforfÀllorna bestÄr av en 80-180 meter lÄng dikessektion i vilken en 0,5-1 meter djup bÀdd av krossad kalksten har placerats. Kalkens primÀra funktion Àr att binda till sig en del av det fosfat som finns löst i det genomflödande vattnet. En av fosforfÀllorna ligger i HagbygÀrdedÀmmet i utkanten av Kalmar.
Skeppsbron: Stadsrum i förÀndring
HÀr Àr norr, hÀr Àr Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset Àr oÀndligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm Àr ett stadsrum i förÀndring. I och med att Slussens ombyggnad stÄr för dörren vÀntar en ny framtid platsen. Den Àger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och sjÀllös. Trots sin historia som Sveriges frÀmsta hamn och marknadsplats Àr det fÄ som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjÀlp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktÀr och sjÀl, samt utifrÄn vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget Àr en sekvens som gradvis behÄller, skalar av och skippar befintliga tullhus.
VÀxtlista för VÀsterbottens lÀn, zon V-VIII
Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.
Vatten : en mÀnsklig rÀttighet nÀr kommunen privatiserar?
KnÀckfrÄgan som uppsatsen rör sig kring Àr hur dessa rÀttigheter skall kunna garanteras nÀr privata globala bolag, som inte har Äligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebÀra risker för medborgarens rÀtt till tjÀnligt och tillgÀngligt vatten till rimlig kostnad, prövas dÀrför.Vilka aktörer har i dagslÀget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mÀnskliga rÀttigheternas tillÀmpning i vattenfrÄgan? För att fÄ kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i Àmnet, liksom en jÀmförande studie mellan NorrtÀlje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.Konklusionerna Àr flera: dels att man frÄn kommunalt hÄll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning Àr införlivat i ett globalt kommersiellt nÀtverk av privata aktörer och dÀrför kÀnner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ?överlagring?; dels att Àven den offentliga makten vÀrnar sin domÀn i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stÀrka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mÀnskliga rÀttigheter mellan FN-organ, det privata nÀringslivet, stater och ideella organisationer..
Kylning och torkning av ett högtryckskompressorinlopp
Examensarbetet utfördes pÄ University of Florida vid Department of Mechanical and AerospaceEngineering i deras Energy and Gas Dynamics Systems Laboratory. Laboratoriet forskar pÄ enny gasturbincykel som producerar kraft, vÀrme, kyla och vatten. Cykeln Àr kallad High PressureRegenerative Turbine Engine (HPRTE) och kombinerat med gasturbincykeln Àr ettabsorptionskylsystem (VARS). Kylsystemet drivs av spillvÀrme frÄn avgaser som cirkuleras igasturbinen, den producerade kylan anvÀnds för att kyla ned högtryckskompressorinloppet.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka möjligheten till att kyla ned inloppet tillkompressorn till temperaturer lÄngt under fryspunkten för vattnet i den fuktiga gasen. Om gasenskall kylas till nivÄer under fryspunkten mÄste vattnet föras bort frÄn gasen.
Ăstersjökonventionen: implementering av bĂ€sta tillgĂ€ngliga teknik och tillstĂ„ndsbestĂ€mmelserna i miljöbalken
Den största delen av vĂ„r svenska kust grĂ€nsar till Ăstersjön, vilket gör att vi alla pĂ„verkas av dess miljötillstĂ„nd. Ăstersjön Ă€r ett förorenat innanhav med ett kĂ€nsligt djur- och vĂ€xtliv. Ăstersjön Ă€r redan, utan de antropogena föroreningarna, ett ogĂ€stvĂ€nligt habitat att leva i för bĂ„de djur och vĂ€xter. Detta beror delvis pĂ„ att vattnet Ă€r brĂ€ckt och att arterna mĂ„ste anpassa sig till dessa förhĂ„llanden, dels att det rĂ„der en naturlig syrebrist i vattnet. Ăven andra faktorer spelar in.
Ekologisk dagvattenhantering i KungstrÀdgÄrden
Det hÀr Àr ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. OmrÄdet vi har valt att arbeta med Àr KungstrÀdgÄrden som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet Àr utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt vÀrde. Gestaltningsförslaget ingÄr i en internationell tÀvling för studenter som har hÄllbart tÀnkande i fokus.
Metoder för att motverka bevÀxning pÄ fartygsskrov
BevÀxning pÄ fartygsskrov Àr ett stort problem för sjöfarten. BevÀxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad brÀnsleförbrukning och dÀrmed ökade utslÀpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie dÀr vi har studerat en stor mÀngd kÀllor varav de flesta varit tillgÀngliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur bevÀxningen gÄr till samt hur bottenfÀrger fungerar för att motverka bevÀxningen, framförallt med fokus pÄ miljöpÄverkan.BevÀxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater lÀngs skrovet.
Optimering av lÀttvikt ramkonstruktion till rÀddningstÀlt. : Optimization of a lightweight frame for rescue tents
En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..
Opera i Stockholm, StadsgÄrdskajen
En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..
Att gestalta med vatten : ett förslag pÄ utformning av Campustorget i SkellefteÄ
Det hÀr arbetet handlar om hur man kan gestalta med
vatten i en urban kontext. Vatten Àr liv. Utan vatten kan inget leva. Vatten Àr Àven viktigt för oss mÀnniskor dÄ det skapar sinnliga upplevelser. En stilla vattenspegel, en porlande bÀck, en sprudlande fontÀn, eller det vidstrÀckta havet kan bidra till att mÀnniskan finner lugn och harmoni.
Lyftdon för lyft av lokkorg med boggier : Byte av hjulpar pÄ lok av typen Rc2 i Tà GABs verkstad i Kristinehamn
En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..
Reduktion av jÀrn, mangan och CODMn i dricksvatten : Ett pilotförsök vid HögÄsens vattenverk
HögÄsens vattenverk som förser Nyköping och Oxelösunds tÀtorter med vatten anvÀnder sig av konstgjord grundvattenbildning. Verket har under en lÀngre tid haft besvÀr med att producera önskad kvantitet dricksvatten. Kapaciteten begrÀnsas av att ur marken pumpat vatten vid höga uttag innehÄller jÀrn- och manganhalter som överstiger lagstadgade grÀnsvÀrden. I förhoppning om att öka kapaciteten vid vattenverket borrades 2011 en ny grundvattenbrunn, benÀmnd V7. Kemiska analyser pÄ vattnet frÄn V7 i samband med provpumpning av brunnen visade dock pÄ förhöjda halter jÀrn, mangan samt COD Mn ? kemisk syreförbrukning.För att utreda möjligheterna att anvÀnda V7 för dricksvattenproduktion samt komma till rÀtta med HögÄsens mangan- och jÀrnproblem utfördes pÄ vatten frÄn V7 ett pilotförsök, dÀr syresÀttning och filtrering anvÀndes för att reducera halterna av jÀrn och mangan i vattnet.Resultaten visar pÄ att jÀrnhalten reduceras effektivt, medan manganhalten ej förÀndras genom pilotanlÀggningen.
Ystad hamn i förÀndring
Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse.