Sökresultat:
366 Uppsatser om Bo pć vattnet - Sida 17 av 25
Konstruktionsstudie av sugkoppsmodul
WesDyne TRC sysselsÀtter sig med oförstörande provning av KÀrnkraftverk, bÄde i Sverige ochutomlands. WesDyne TRC tillverkar och konstruerar robotar vilka Àr kapabla till att utföra dentyp av inspektion som efterfrÄgas av kÀrnkraftverken.En av dessa inspektionsrobotar Àr T-skannern, en smal robot vilket gör den lÀmpad till att utförainspektionsarbeten i smala spaltutrymmen. Fyra sugkoppsmoduler fÄr manipulatorn att fÀsta motreaktortanksvÀggen. Detta genom att skapa undertryck med hjÀlp av trycksatt vatten. Dettrycksatta vattnet regleras med hjÀlp av ventiler.
Ringarna pÄ vattnet ? en studie över IAS 40:s pÄverkan pÄ fastighetsbolag, kreditgivare samt vÀrderingsmÀn
Som följd av att det internationella regelverket IAS/IFRS frÄn och med 2005 skall tillÀmpas i koncernredovisningen, har de svenska börsnoterade fastighetsföretagen fÄtt möjligheten att vÀlja hur de vill redovisa sitt fastighetsbestÄnd. Standarden, som benÀmns IAS 40 Förvaltningsfastigheter, gÀller för alla börsnoterade bolag och ger företagen tvÄ vÀrderingsmöjligheter; vÀrdering enligt anskaffningsvÀrdemetoden eller vÀrdering enligt verkligt vÀrde metoden. De noterade företagen som finns etablerade i Sverige har samtliga valt att vÀrdera sitt fastighetsbestÄnd till verkligt vÀrde.
ĂvergĂ„ngen till IAS 40 har inneburit att fastighetsbolagens Ă„rsredovisningar förĂ€ndrats i flera avseenden. Verkligt vĂ€rde metoden har lett till att företagen kunnat rĂ€kna upp sina vinster med flera miljoner kronor eftersom fastigheternas vĂ€rdeförĂ€ndringar skall redovisas över resultatrĂ€kningen. Detta har i sin tur lett till att Ă€ven beslutsunderlaget för intressenterna och vĂ€rderingsmĂ€nnens arbete pĂ„verkats en hel del.
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva IAS 40:s effekter pÄ de svenska fastighetsbolagens Ärsredovisningar samt hur denna standard pÄverkar sÄvÀl kreditgivares lÄnebeslut som vÀrderingsmÀnnens arbete och ansvar.
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning.
LÀrplattform i skolan - Införandet av den virtuella lÀrplattformen Fronter i en svensk kommun
Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÀrskilda mönster i hur införandet av lÀrplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades pÄ skolledarnas eget anvÀndande av lÀrplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns nÄgra andra möjliga samband mellan grad av anvÀndande pÄ skolorna och datortÀtheten eller elevernas Älder. För att ta reda pÄ detta behövde jag fÄ veta hur skolledarna anvÀnde sig av systemet samt hur vÀl systemet anvÀndes pÄ olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit nÄgra utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.
MiljöpÄverkan ur ett företagsperspektiv : En studie över ALSTOM Power Sweden AB och dess pÄverkan pÄ miljö genom Ären
Till att börja med var miljömedvetandet inte sÀrskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av vÀrlden. Kunskapen om att mÀnniskans aktiviteter kan ha en negativ pÄverkan pÄ naturen och att naturen har grÀnser för hur mycket den tÄl Àr nÄgot som har vÀxt fram under Ärens lopp. En hel del började hÀnda pÄ det hÀr omrÄdet inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hÀnsynen till miljön fÄtt en allt större roll i vÄrt samhÀlle har det gett ringar pÄ vattnet Àven hos de svenska företagen och deras produktion. I den hÀr studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ÀmnesomrÄden, med början kring 1950-talet.
Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag
Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.
EnergiÄtervinning ur avloppsvatten
Med en större miljömedvetenhet och stigande energipriser frÄn olika kÀllor i Sverige och runt om i vÀrlden lÀggs allt större vikt pÄ att energieffektivisera befintliga och nya energisystem. Fokus i detta projekt har gjorts ur ett svenskt perspektiv, men Àven i övriga delar av vÀrlden kan en stor del av resonemanget vara av vikt. I Sverige ÄtgÄr en tredjedel av energianvÀndningen till bostÀder och lokaler, varav uppvÀrmning av dessa utrymmen tidigare har varit en mycket stor del av energiÄtgÄngen. Med en större energimedvetenhet har tjockare isolering, bÀttre fönster, vÀrmepannor med mera bidragit till en minskning av uppvÀrmningskostnaderna men uppvÀrmningsÄtgÄngen av varmvatten har det inte gjorts sÄ mycket Ät för att minska. Vid anvÀndande av varmvatten Àr det en vÀldigt liten del av energin som gÄtt Ät till att vÀrma upp vatten som faktiskt tas tillvara pÄ.
Flaskvatten : Anpassat för barn
Samtidigt som mÀnniskor blir mer hÀlsomedvetna ökar konsumtionen av lÀsk, cider och sockerberikat flaskvatten. Sockerrika drycker Àr ett dÄligt alternativ för barn, eftersom drycken endast bestÄr av tomma kalorier och ofta har ett lÄgt pH-vÀrde, som kan pÄverka barns tandhÀlsa negativt. Syftet med den hÀr studien var att utveckla ett flaskvatten som barn tycker om och som inte pÄverkar barns hÀlsa negativt. Barnen pÄverkas av vad förÀldrarna Àter och dricker, dÀrför undersöktes Àven hur förÀldrarna ser pÄ familjens val av mÄltidsdrycker. Studien inleddes med en mindre undersökning av den svenska och internationella marknaden för flaskvatten, avsett för barn. Baserat pÄ dessa insikter och i samrÄd med uppdragsgivaren Malmberg Original Water AB utvecklades nÄgra olika varianter av flaskvatten riktade mot barn.
Produktionsintegrerad ORC / kraftvÀrme i ett smÄskaligt befintligt fjÀrrvÀrmesystem
Som ett led i att minska vÀxthuseffekten och den globala uppvÀrmningen gÀller det att minskautslÀppen av koldioxid. En stor del av den koldioxid som slÀpps ut inom energisektornkommer frÄn elproduktion i kolkondenskraftverk. Dessa utslÀpp kan minskas genomutbyggnad av kraftvÀrme, det vill sÀga samtidig produktion av vÀrme och el. Ett sÀtt att göradet Àr att komplettera befintliga, smÄskaliga vÀrmeverk med elproduktion via enproduktionsintegrerad ORC-krets (Organisk Rankinecykel). Syftet med den hÀr studien Àr attge en uppfattning om de tekniska och ekonomiska förutsÀttningarna, vid installation av enproduktionsintegrerad ORC-krets.
Prediktion av svÄrmÀtbara parametrar i avloppsvatten med multivariata analysmetoder
Inom avloppsvattenrening finns ett intresse att mÀta olika parametrar, frÀmst i inkommande och utgÄende vatten, för att fÄ kunskap om hur vÀl reningen fungerar samt hur reningen eventuellt ska styras beroende pÄ vattnets egenskaper. De vanligaste metoderna för provtagning och analys av avloppsvatten Àr antingen med fysiska sensorer eller genom analyser pÄ lab. Ytterliggare ett alternativ för att ta reda pÄ egenskaper hos vattnet Àr att konstruera softsensorer, en sensor som bygger pÄ modellerade vÀrden av den parameter som ska mÀtas utifrÄn andra parametrar som mÀts med fysiska sensorer.Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att skapa softsensorer för COD, tot-N, tot-P, NH4-N, NO3-N och PO4-P i olika steg av vattenreningen. Skapandet av softsensorer utfördes genom datainsamling, modellering och validering.Datainsamlingen har utförts pÄ en smÄskalig reningsanlÀggning pÄ Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm. VÀrden frÄn de befintliga fysiska sensorerna samt analyserade vÀrden frÄn laborativt arbete har tillsammans förbehandlats och anvÀnts i mjukvaran SIMCA för att skapa modeller för givna parametrar.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
Sjöbodar pÄ VÀstkusten och i BohuslÀn : anvÀndning och förmedling
Sjöbodar i BohuslÀn och pÄ VÀstkusten ? anvÀndning och förmedlingI arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod Àr och hur sÄdan byggnad bör anvÀndas enligt bygglov och kommunbestÀmmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförrÄd för fiskeredskap. AnvÀndningen av en sÄdan byggnad har under de senaste Ären uppmÀrksammats genom att anvÀndningen Àndrats, utan godkÀnnande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gÄtt sÄ lÄngt att det lett till tvist inför domstol för att lösa konflikter och oklarheter.Vad som presenteras hÀr Àr en summering av information kring denna typ av objekt.
HANDSFREE-ENHET FĂR MOBIL TRYGGHETSTELEFON
Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för Àldre. Detta examensarbete gÄr ut pÄ att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bÀrs av anvÀndaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blÄtandsradio. I examensarbetet ingÄr att vÀlja ut lÀmplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentÄlighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar.En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentÄlighet samtidigt som den hade utmÀrkt frekvensgÄng för Ätergivning av tydligt tal. Vattenavrinning frÄn högtalaren löstes genom att ett sinussvep sÀnds ut frÄn högtalaren varje gÄng ett samtal ska kopplas upp.
VĂ€rdet av musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd i en kostnadseffektiv rening av kvĂ€ve och fosfor frĂ„n Ăstersjön :
Ăvergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Ăstersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.
BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar
BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.
LIS - Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge. : Utfallet i Norrlands kommuner.
SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gÀller för alla strÀnder, oavsett storlekpÄ vattendraget. StrandskyddsomrÄdet Àr normalt 100 meter frÄn strandlinjen, bÄdeupp pÄ land och ut i vattnet, men lÀnsstyrelsen kan utöka avstÄndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet Àr att skydda vÀxt- och djurliv samt att tryggaallmÀnhetens tillgÄng till strÀnder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-omrÄden, omrÄden förlandsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge. De LIS-omrÄden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillÀgg till denna. Förutom de sÀrskilda skÀlför att bevilja dispens frÄn eller upphÀva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som sÀrskilt skÀl i LIS-omrÄden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.