Sök:

Sökresultat:

366 Uppsatser om Bo pć vattnet - Sida 16 av 25

Urban Building i Stadshagen

Vad Àr ett ?Urban building??Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mÀngd olika funktioner.DÀrför blev det ett sjÀlvklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, nÀr jag sÄg den "övergivna" landsplÀtten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tÀnkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för mÀnniskor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum.

FastighetsgrÀnser : Del 2, Instruktion för grÀnsvÄrd

Detta examensarbete utfördes för VĂ€gverkets rĂ€kning för att utvĂ€rdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra LĂ€nkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara pĂ„ erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanstĂ€lla utförda injekteringsskĂ€rmar för att fĂ„ en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att fĂ„ en bĂ€ttre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen vĂ€l vad gĂ€ller injekterad mĂ€ngd per borrhĂ„l och injekterad mĂ€ngd per borrmeter.

Energioptimering för Recip StrÀngnÀs AB

Recip StrÀngnÀs AB Àr ett miljöcertifierat företag som framstÀller och förpackar penicillin produkter. Företaget mÄste göra vissa reparationer pÄ ett av ventilationssystemen. De tar tillfÀllet i akt att gÄ igenom energiomsÀttningen i helhet dÄ ÄtgÀrder redan mÄste göras. PÄ grund av det ökade oljepriset och mer fokus pÄ miljön Àr det intressant att byta ut denna energikÀlla som anvÀnds idag, vilket Àr Änga som produceras genom eldning av olja. Den energikÀlla som Àr tÀnkt att ersÀtta Ängan Àr fjÀrrvÀrme.Flera processer som företaget anvÀnder sig av krÀver Änga, men berÀkningar visar att det bara behövs ca 400 MWh/Är för att driva dessa processer.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Internationalisering i skolan - Comeniusprojektet

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÀrskilda mönster i hur införandet av lÀrplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades pÄ skolledarnas eget anvÀndande av lÀrplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns nÄgra andra möjliga samband mellan grad av anvÀndande pÄ skolorna och datortÀtheten eller elevernas Älder. För att ta reda pÄ detta behövde jag fÄ veta hur skolledarna anvÀnde sig av systemet samt hur vÀl systemet anvÀndes pÄ olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit nÄgra utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Produktionsplanering och vattenvÀrden : En studie av produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft vid SkellefteÄ Kraft AB

Syftet med detta examensarbete var att pÄ uppdrag av SkellefteÄ Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan vÀrderas. Vidare skulle Àven en applikation skapas för att kunna berÀkna dessa vattenvÀrden. Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivÄer, i en lÄng-, sÀsong- och korttidsplaneringsdel, dÀr detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen Àr en följd av att bÄde noggrannhet och lÄngsiktighet önskas, tanken Àr dÀrmed att lÄta den högre nivÄn ge den lÀgre en lÄngsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivÄerna diskuterades, dÀr en priskoppling genom vattenvÀrden argumenterades för att vara den bÀsta. DÀrefter studerades metoder för vattenvÀrdeberÀkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet berÀknar vattenvÀrden vid en enmagasinmodell utifrÄn tillrinnings- och prisprognoser, dÀr prognoserna tillÄts att delas upp i ett valfritt antal scenarion. Testkörningar av programmet visar att vattenvÀrdena gÄr ned inför en prognostiserad vÄrflod, för att pÄ sÄ vis skapa plats Ät det inkommande vattnet.

Med vatten som begrĂ€nsande faktor : en litteraturstudie om artval och skötsel av agroforestrysystem i Östafrika

TrĂ€d har alltid anvĂ€nts inom jordbruket och de senaste Ă„ren har de spelat en viktig roll i miljö- och klimatforskningen. Att integrera trĂ€d i jordbruket kan ha en mĂ€ngd fördelar, sĂ„som förbĂ€ttrad jordstruktur och ökad avkastning. Östafrika Ă€r en av regionerna dĂ€r man anvĂ€nder och forskar inom agroforestry. Delar av regionen har problem med svĂ„r torka, varför vattentillgĂ„ngen Ă€r en begrĂ€nsande faktor inom jordbruket. Risken finns att trĂ€dens konkurrens med grödorna inte vĂ€ger upp de fördelar som ett agroforestrysystem kan medföra.

HÄllbar vattenresursplanering : en guide till watermanagement i ett gÄrds perspektiv

Efter en tid av uteblivit nederbörd kommer sÄvÀl underjordiska som ovan jordiska vatten magasin att utgöra begrÀnsningen för vÀxtodlingen pÄ platsen. MÀngden vatten av det tillgÀngligaga vatten som förÄngas frÄn vattenmagasinen beror frÀmst pÄ atmosfÀrens krav pÄ vatten s.k. evaporationstryck. NÀr vattnet förÄngas skapas ett underskott i jorden. NÀr detta underskott nÀrmar sig vissningsgrÀnsen Àr vattenbristen ett faktum.

Utgör anvÀndningen av citalopram, metoprolol och simvastatin inom slutenvÄrden vid Kalmar LÀnssjukhus nÄgon miljörisk?

ABSTRACTLÀkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmÀrksammats alltmer som angelÀgna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror pÄ substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i vÀxter och djur, samt pÄ hur persistenta, potenta eller toxiska de Àr. Dagens reningsverk Àr inte konstruerade för att ta hand om lÀkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av nÄgra.Syftet med arbetet Àr att utifrÄn uppmÀtta koncentrationer uppskatta de mÀngder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lÀmnar LÀnssjukhusets i Kalmar slutenvÄrdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgÄende frÄn de halter som nÄr recipienten (Kalmarsund). Miljörisken Àr baserad pÄ kvoten mellan förvÀntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har nÄgon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC).

UtvÀrdering av utförda injekteringsarbeten i Södra LÀnkens bergtunnlar

Detta examensarbete utfördes för VĂ€gverkets rĂ€kning för att utvĂ€rdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra LĂ€nkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara pĂ„ erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanstĂ€lla utförda injekteringsskĂ€rmar för att fĂ„ en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att fĂ„ en bĂ€ttre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen vĂ€l vad gĂ€ller injekterad mĂ€ngd per borrhĂ„l och injekterad mĂ€ngd per borrmeter.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

ÖversvĂ€mning som skadekĂ€lla pĂ„ byggnader

Detta examensarbete handlar om bebyggelse som drabbas av översvÀmningar. Vad fukt innebÀr och hur det pÄverkar konstruktion och material undersökte vi först genom litteraturstudier och diskuterade sedan (eftersom det var svÄrt att hitta konkret information kring Àmnet) större vattenmÀngders effekt pÄ byggnader. En sjÀlvklar slutsats Àr att en översvÀmning i en byggnad troligtvis leder till fuktskador. Efter att ha tittat pÄ olika konstruktioner (bl.a. frÄn Isover) och diskuterat erfarenheter kunde vi ta fram ett praktiskt och dessutom billigt förslag pÄ en förebyggande metod som hindrar vatten frÄn att trÀnga sig in i byggnaden. Metoden gÄr ut pÄ att bygga till en sockelliknande element av vattentÀt betong kring en byggnads grund och vÀgg.

Gröna tak i urban miljö - Fallstudie av Hyllie och Norra DjurgÄrdsstaden

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak Àr i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation pÄ byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppÄt, frÀmst utomlands men Àven i Sverige. Emporia i Malmö som Àr ett av Skandinaviens största köpcentrum Àr byggt med ett sÄ kallat grönt tak. Detta tak anlades dock pÄ initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur kommunen kan planlÀgga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer ocksÄ att utgöra en del av uppsatsen.

Torö Stenstrand : Ett paradis för vÄgsurfare?

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.

Lidköping och vattnet : Hur en kommun kan anvÀnda geografiska informationssystem inför en översvÀmningssituation

ÖversvĂ€mningsfrĂ„gan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförĂ€ndringar. Även om Sverige Ă€r relativt milt drabbat, sĂ„ kommer ocksĂ„ vĂ„rt land att pĂ„verkas framgent. Det omrĂ„de som vi har koncentrerat oss pĂ„ ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid VĂ€nerns södra strand. VĂ€nerregionen Ă€r ett utpekat omrĂ„de som kommer att drabbas oftare av översvĂ€mningar i framtiden. En försmak pĂ„ detta kom 2000/2001 dĂ„ VĂ€nerns nivĂ„ var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvĂ€mmade.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->