?Dom hade iaf sjuuukt tur me vädret? :)? är en språksociologisk jämförelse av hur män och kvinnor förhåller sig till den traditionella skriftspråksnormen när de bloggar. Bloggskribenternas språkbruk tolkas utifrån att det är både en del i konstruerandet och en del av konstruktionen av manlighet och kvinnlighet.Materialet består av två hundra blogginlägg från resedagboken.se. Materialet antyder tre tendenser. Den första tendensen är att totalt sett bryter män och kvinnor lika ofta mot den traditionella skriftspråksnormen.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i att utvecklingen inom IT gått otroligt fort det senaste decenniet. Sociala medier har blivit ett av de främsta användningsområdena för Internet och de populäraste idag är Facebook, Twitter och bloggar.Uppsatsen vill titta närmare på just bloggar och hur dessa används utav chefer för att utöva ledarskap. Lite mer precist handlar det om hur chefer påverkar och influerar sina medarbetare genom vad de publicerar i sina bloggar. Omkring detta presenteras sedan ett antal teorier som utgör ett ramverk för att förstå ämnet men även för analys. I analysen används sedan LMX-teorin, som handlar om utbyten mellan chef och underordnad, för att tolka de blogginlägg som valts ut.Den metod som tillämpas i denna uppsats består utav en innehållsanalys där 10 olika chefs bloggar studerats.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande.

The aim of this paper is to describe the characteristics of the sport journalistic weblog. To achieve this we have used the following questions: Which themes are included in the sport journalistic weblog? How much text does the sport journalistic weblog content? How often is multimediality incorporated in the sport journalistic weblog? Which references occur in the sport journalistic weblog? How many hyperlinks occur in the sport journalistic weblog? How many of the hyperlinks is internal respective external? How often does the sport journalistic weblog offers possibilities to interaction between the journalist and the reader? How often does interaction between the journalist and the reader occur?The theories we have used is both online publishing and Jan Schmidt?s analytical framework on blogs. Online publishing describes an important part in our paper, online journalism, which in turn describes three important definitions for this paper; hypertextuality, multimediality and interactivity. Jan Schmidt?s theory is central to understand the phenomena, and functions as a starting point in the analyze part.

In the discourse of teaching it?s often mentioned that the pupil?s previous knowledge and experience plays an important part in the process of learning. For the teachers it?s in general crucial to be familiar with their pupils abilities and skills, talents and shortcomings in order to successfully teach them. Knowledge and an understanding of their pupils, also helps the teacher to organize and customize a successful teaching for each individual.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Vad betyder bloggen för den som bloggar? Genom tre unga tjejers röster är syftet att förstå vad bloggandet betyder för dem. Samtidigt är det att se vad det har för inverkan på identitetsskapandet. Arbetet handlar också om att skapa ett rum för lyssnande, där informanternas röster är tonsättare och grunden i arbetet. Genom ett radioreportage där Johanna, Tova och Camilla själva berättar om sin syn på bloggandet, har jag försökt att sätta fingret på vad det är bloggen ger tjejerna som skolan inte gör. Med en konstruktivistisk syn på identitet har metoden för närmandet varit kvalitativintervju med inspiration av radiojournalisters syn på intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning bloggare som skriver om nyheter ägnar sig åt arbete som kan leda till att journalistrollen hotas. Vidare undersöks vem som är avsändare till bloggar, då detta är avgörande för vilken trovärdighet som kan tillskrivas bloggosfären. Dessa punkter undersöks utifrån frågeställningar som berör dem, där tillförandet av information som inte förekommer i det ordinarie nyhetsflödet tillskrivs stor vikt. Dessutom undersöks vilken skillnad i ovan nämnda avseenden som går att märka mellan bloggrapporteringen om två nyhetshändelser av olika karaktär.Frågorna besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som undersöker 180 blogginlägg, 90 som behandlar vardera två nyhetsämnen. Blogginläggen i undersökningen är sådana som kommenterar nyheter och signalerar detta genom att länka till en artikel som behandlar nyheten i fråga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.