Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.

We have left the industrial society, and instead, we live in a post-industrial knowledge and information society. It is often said that industrial production has disappeared or that it has changed greatly. This means that fewer are employed in the manufacturing sector while the service sector is increasing, resulting in that the boundaries between production and administration decreases. The production goes from mass production to more flexible and specialized solutions. This puts greater demands on the logistics chain that continually need to work to meet customer requirements.

For many years, sugar beets have been the most profitable crop for farmers with suitable growing prerequisites. During year 2007 when the grain prices increased and the EU reform decreased the payment for sugarbeets, it was no longer obvious to grow sugar beets in the crop sequence. With the latest agricultural reform in mind, farming has turned to a more open market and that is important for the independent farmer to adjust to the prevailing market presumptions. In the theory, scientists distinguish between unique and repetitive decisions. Unique decisions can be described as decisions made ones or not often. The opposite, repetitive decisions are decisons that have been made several times before.

Arkeologiska fynd har visat tecken på att hästen levde vid människans sida redan för mer än 5 000 år sedan. De utmaningar som tidigare förfäder tvingats hantera har i mångt och mycket dagens hästar fått hjälp av oss människor att undvika. Trots detta är inte dagens hästar framselekterade för att reagera annorlunda på omgivingen, utan använder sig av samma samma sätt att hantera sin tillvaro som deras förfäder tvingats att göra för sin överlevnad. Hästhållningen i Sverige regleras i många avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, både i fråga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som ställs på hästens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nästan 90 % av svenska hästhållare tillgodoser hästarnas behov av social kontakt genom att de får gå i hage tillsammans med andra hästar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stäpplevande djur på begränsade ytor kan antas medför en hel del risker.

Sammanfattning Titel: Riskanalys i Utvecklingsprojekt Författare: Marina Mattsson, Johanna Olofsson, Louise Larsson Handledare: Eva Lövstål Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Med utgångspunkt från problemdiskussionen är vårt syfte att ta fram dimensioner som är lämpliga för att beskriva hur utvecklingsprojekt gör riskanalyser och vad dessa innehåller. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ metod. Vi har genom muntliga intervjuer försökt reda ut hur man i produktutvecklingsprojekt gör riskanalyser. Vi har läst forskningsartiklar och litteratur för att sedan gå ut och göra vår empiriska undersökning. Detta för att göra jämförelser mellan författarna och projekten. Slutsatser: I de produktutvecklingsprojekt som vi har haft tillfälle att studera gör alla riskanalys.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Psittacos eller papegojsjuka är en zoonotisk sjukdom som främst drabbar fåglar, men i mindre omfattning även däggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fåglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nässekret. Utsöndringen är ofta intermittent och kan sättas igång av stress. Både fåglar och människor får framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men även oral och kontaktsmitta är möjlig.Symptombilden är varierande hos både fåglar och människor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, såsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.

Akromegali är en ovanlig sjukdom som innebär en överproduktion av tillväxthormon (GH). Hos katter orsakas den oftast av en hypofystumör. På katt har man oftast diagnostiserat sjukdomen genom att påvisa höga nivåer av GH och/eller Insulin Like Growth Factor-I (IGF-I) i blodet. IGF-I är ett indirekt mått på GH då GH stimulerar produktionen av IGF-I. Inom humanmedicinen är den klassiska metoden att diagnostisera akromegali oralt glukostoleranstest (OGTT).

Ekvint metabolt syndrom är ett relativt nytt begrepp där drabbade hästar kan karaktäriseras av ökad generell och regional fettansättning, rubbningar i glukos- och fettmetabolismen, insulinresistens samt ibland klinisk eller subklinisk fång. Just insulinresistens är av intresse då det i flera studier visats att fång kan framkallas ensamt av höga insulinnivåer. Möjligheterna att diagnosticera insulinresistens i fält ? och därmed kunna förebygga fång eller följa behandlingen av en redan drabbad häst ? har varit begränsade då fasteglukos och -insulin ej är tillförlitliga metoder och övriga tester kräver en mer avancerad utrustning. År 2013 presenterades en ny variant av oralt glukostoleranstest (OGT) där djurägaren ger hästen sockersirap i munnen varpå ett blodprov tas efter 60-90 minuter av en veterinär.

Få läkemedel har visat god effekt vid lindring av neuropatisk smärta och denna typ av smärtlindring är därför fortfarande en stor utmaning. Inom humanmedicinen har dock ett läkemedel innehållande gabapentin uppvisat god effekt vid smärta av denna karaktär. Gabapentin finns ej godkänt till behandling av djur men används allt mer inom veterinärmedicinen. Läkemedlet skulle kunna innebära lindring vid annars svårbehandlade tillstånd. Det är därför av intresse att granska den veterinärmedicinska evidens som ligger till grund för behandling med gabapentin vid tillstånd karaktäriserade av neuropatisk smärta.

Krubbitning är en oral stereotypi som innebär att hästen tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtänderna och drar bakåt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktäristiskt ljud. Många hästägare försöker förhindra att hästen krubbiter och det vanligaste sättet är att sätta på hästen en krubbitarrem. Det är möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hästen och att då förhindra beteendet kan påverka hästens välfärd. Ett alternativt sätt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll är en boll som fylls med någon form av foder och hästen manövrerar den för att få tillgång till innehållet som trillar ut genom ett hål i bollen. Syftet med den här studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade någon effekt på krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hästar.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivå), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den här studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgångsfaktor, hur företagen mäter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmätnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgångsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstämmig bild av huruvida arbetsmiljö är lönsam. Därtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö är lönsam på svårigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöåtgärder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning kräver respektive pekar på vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning på samma sätt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingå i en sådan styrning för att styra, följa upp och utvärdera utifrån.

Lake Bornsjön is situated 30 km southwest of Stockholm in a rift valley lake and consist three basins outstretched in northwest-southeast direction. The surface area is 6,7 km2 with a maximum depth of 18,3 meters, a mean depth of 9,8 meters and a retention time of the water of 6,5 years. The drainage area is 42 km2 and consists mainly of arable land (ca 1000 ha) and productive forestry land (2500 ha), but in the drainage area there are also restored and fairly newly constructed wetlands.Today the Stockholm area receives its drinking water from Lake Mälaren, but if there would be any pollution of this source, Lake Bornsjön would act as the water source. The area surrounding the lake was bought already in 1899 by Stockholm Stad for protection of the lake and was taken over 1993 by Stockholm Vatten AB. It has been a water protection area from 1988 and it was also accepted as a nature reserve in 1995.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrågar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tätortsnära skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser är en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tätortsnära skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i närområdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras på intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgränsat villaområde i Huskvarna. Studien redogör även för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och själva ramen för samverkan.

Denna uppsats behandlar service, ett fenomen som har växt sig starkare de senaste årtiondena och som har kommit att bli ett avgörande verktyg för många företag för att kunna skapa marknadsfördelar. Att ett företag förvaltar mötet dem och kunden emellan på bästa sätt är ofta en kritisk faktor för att få kunden att återvända till butiken även nästa gång. Vissa företag är mer och andra är mindre beroende av ett bra servicesystem och därför är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida serviceförväntningarna hos två olika kundgrupper liknar eller skiljer sig från varandra. Kundgrupperna som valts ut tillhör konfektionsföretagen, H&M som är en kedja i lågprissegmentet och Acne som är ett företag i högprissegmentet. Frågeformuleringen som besvaras i uppsatsen gäller som följer: Hur skiljer sig H&M-kunden från Acne-kunden i sina förväntningar på service i butik? För att besvara frågeställningen används en kvantitativ metod en så kallad muntlig strukturerad intervju som är riktad mot de två kundgrupperna.