Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007Författare: Maria Karlsson, Sofia Lanebäck och Fatima SalehHandledare: Helena Forslund och Leif EnarssonTitel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska Biprodukter hanterasBakgrund: Det har länge varit ett problem att göra sig av med animaliska Biprodukter och volymerna har även ökat sedan nytt EU-direktiv från 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska Biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.En Livscykelanalys är en metod som belyser miljöpåverkan från en process, produkt eller aktivitet genom att påvisa och kvantifiera användning av energi och material och miljöutsläpp.Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).Metod: Vår uppsats är en fallstudie på Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinställning då vårt mål har varit att undersöka processerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Vi använder oss av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Våra primärdata fick vi genom intervjuer och observationer och våra sekundärdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahållet från intervjuobjekten.Slutsatser: Biomals produktionsprocess är en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar.

Animaliska Biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska Biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på Biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.

Studien har undersökt Botrygg ABs ställtider och uppkomsten av byggavfall. Målet har varit att optimera ställtiderna och minimera byggavfallet. Metoderna som ansågs vara lämpligast för studien var intervjuer, framtagning av statistik samt observationer. Detta genomfördes på två av Botrygg ABs byggarbetsplatser med specifikt fokus på platsen Kv. Duvkullen.

Den växande e-livsmedelshandelns Supply Chains har studerats genom hållbarhetsglasögon där syftet var att ?[?] ge en fördjupad förståelse över hur svenska elivsmedelsaktörerarbetar med frågor rörande Sustainable Supply Chain Management?.Syftet fullgjordes genom en kvalitativ studie av tre organisationer, i vilka totalt 9 beslutsfattare intervjuades enligt ett semi-strukturerat intervjuförfarande. De data som samlades rörande e-livsmedelsaktörernas arbete med SSCM har i sin tur analyserats med hänvisning till en i förväg fastställd teoretisk referensram.Vår studie avslöjar att två av de svenska e-livsmedelsaktörerna är exemplariska och framstående med att införliva hållbarhet i sin Supply Chain. De engagerar sig aktivt i de initiativ för Sustainable Supply Chain Management som i litteraturen identifierades som nödvändiga för en verkligt hållbar Supply Chain. De har en allomfattande och övergripande strategi för att minimera den sociala risken, reducera resursutnyttjande och förorenande Biprodukter i hela Supply Chain samt för att förbättra organisatoriskt inbäddade ohållbara vanor.

I den här studien beskrivs framtida trender och möjligheter inom köttindustrin med fokus på konsumenternas behov. Det är främst två trender som identifieras i studien, i) förändringar i animalieproduktionen och ii) förändringar i framställning av köttprodukter. Förr var utmaningen inom animalieproduktionen den ökade tillväxten av befolkningen, idag är målet främst att förbättra konsumtionen så att den är hållbar för miljön utan att kompromissa med produktionens effektivitet. Konsumenternas efterfrågan på hälsosamma produkter är också en viktig drivkraft inom köttindustrin och efterfrågan på dessa produkter ökar stadigt. Inom animalieproduktionen är de stora trenderna ekologisk produktion och användning av nutritionella ingredienser i djurfodret för att förbättra kvalitén och näringsvärdet på slutprodukten, t.ex.

SammanfattningÖver hela världen pågår arbetet med att lösa framtidens energiförsörjning. I Sverige tillverkarLantmännen ett förnyelsebart biodrivmedel i form av etanol via sitt dotterbolag Agroetanol.Lantmännens etanol tillverkas via fermentering av spannmål och processen lämnar efter sig ettantal Biprodukter bland annat värme och koldioxid. Dessa Biprodukter kan användas i sambandmed odling av alger och syftet med denna studie är att utreda om Lantmännen har någraförutsättningar att bedriva en lönsam algodling för biobränsleproduktion.Slutsatsen är att det utifrån nuvarande premisser inte finns några förutsättningar förLantmännen att i dagsläget starta en algodling för biobränsleproduktion. Den tekniskautvecklingen som krävs är att skördandet och bearbetningen av biomassan måste bli effektivare.Det är också viktigt att biprodukten kan utnyttjas till djurfoderproduktion eller något annat somger ekonomisk vinning. Ett noggrant urval av en passande algart krävs och det måste finnaspassande odlingssystem för storskalig odling att köpa, vilket inte är fallet idag.

Svenska mjölkkor utfodras med proteinfodermedel där en del ofta består av importerat sojamjöl från Brasilien. Sojamjöl är den fraktion av sojabönan som blir kvar sedan oljan extraherats. Sojamjöl är rikt på råprotein och genom ytterligare behandling ökar proteinets våmstabilitet vilket leder till mer aminosyror absorberade i kons tunntarm. Produktionen av brasiliansk soja sker i viss utsträckning på ett tvivelaktigt sätt där regnskogen skövlas, biologisk mångfald går förlorad och invånarna påverkas negativt i och med föroreningar från bekämpningsmedel. Svensk mjölkproduktion har istället för soja möjligheten att utfodra mjölkkorna med inhemska proteinfodermedel, till exempel raps, ärtor, åkerbönor eller Biprodukter från öl- och etanolframställning, som drav och drank.

Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta den forskning och litteratur som finns om fullfoder i Sverige. Hur utformas ett bra fullfodersystem med hänsyn till näringsinnehåll, fodrets struktur och fiberinnehåll samt praktik i Sverige? I vilka besättningar lämpar sig ett fullfodersystem bäst? Definitionen på fullfoder är att alla fodermedel förutom vatten blandas samman innan utfodring. Det medför ett jämt flöde av fodermedlen till våmmen vilket stabiliserar dess miljö. Användningen av fullfoder blir allt vanligare i Sverige, framförallt eftersom systemet är enkelt att expandera och besättningsstorleken ökar.

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna.

Närproducerat foder har varit en viktig fråga den senaste tiden, då alternativet är sojabönor som odlas i Amazonas området och exporteras över hela världen. Sojabönan är en viktig proteinkälla för Sveriges mjölkkor, dock bidrar den till en negativ klimatpåverkan. I Sverige har vi tillgång till några inhemska proteinfodermedel, till exempel åkerböna, ärter, lupin, lusern, raps/rybs samt Biprodukterna agrodrank och rapsmjöl/kaka. Dessa grödor och Biprodukter kan inte ersätta sojabönan helt idag, då de inte har lika högt proteininnehåll som sojan, samt att de inte kan odlas över hela landet då grödorna behöver olika förutsättningar. Mjölkavkastningen, djurvälfärden, miljö och ekonomin är viktiga faktorer som kommer påverka lantbrukarens foderval och foderkvalité.

I Sverige skapas årligen stora mängder Biprodukter från den inhemska stålindustrin. Enbart från ljusbågsugnarna uppgår mängden producerad slagg till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent går direkt på deponi. För att minimera mängden deponerad slagg finns i dagsläget planer på att i stället använda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vägar. Problemet med slaggen är dock dess tungmetallinnehåll. Tungmetaller som krom och molybden lakar lätt ut i naturen då de inte är stabilt bundna.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gå igenom den litteratur som finns tillgänglig vad gäller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanställd bild över hur sandkolik hos häst kan förebyggas genom användande av olika fodermedel och utfodringstekniker. Hästar som inte utfodras direkt på marken uppmuntras inte till födosök på marken i lika stor utsträckning som hästar som utfodras direkt på marken. För hästar som vistas på sandrika marker är detta förebyggande för sandkolik, eftersom hästarna konsumerar mindre mängd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan måste sättas i samband med betesmängd eller utfodringsteknik. Däremot är förekomst av sand i marken en förutsättning för eventuell sandkonsumtion.

In the production of pulp, paper and cardboard, a large amount of water is used daily. The water has to be purified in the internal purifying plant before it reaches the receiving body of water. In the biological purifying stage at the Stora Enso Skoghall mill, an aerated basin is used where the microorganisms, using oxygen, oxidize the organic material to carbon dioxide. The air is pumped from the bottom of the basin and the oxygen can then be transported from the air bubbles to the water through diffusion. The problem with aeration of waste water from the forest industry is that wood residues, such as fatty acids, are making the transport of oxygen in water more difficult.

Hässleholms Renhållare AB är ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanläggning på deras centrala avfallsanläggning i Vankiva. På oljebehandlingsanläggningen tar de emot slam från oljeavskiljare och bilvårdsanläggningar samt i mindre mängd förorenade massor. Från behandlingsanläggningen utgår det en vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstånd för Vankiva avfallsanläggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet måste kontrolleras för att inte fastställda gränsvärden för olja och tungmetaller ska överskridas. Under våren 2006 kompletterades avloppssystemet från oljebehandlingsanläggningen till lakvattenbehandlingen med en filterbrunn.